Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa
Fram till coronakrisens utbrott var endast sju av tio arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden med i en a-kassa.
Förespråkarna för en allmän arbetslöshetsförsäkring, som finansieras via en avgift eller skatten, anser att det är mer rationellt om alla som söker men inte får ett jobb får a-kassa – och inte behöver söka försörjningsstöd hos kommunerna.
Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning.
– Det ligger direkt i fackens, och arbetstagarnas, intresse att arbetslösa får bra inkomsttrygghet. Ingen annan kollektiv aktör i samhället skulle slåss för det. Om en statlig obligatorisk a-kassa införs, och facken inte har någon roll i den, finns en viss risk för att den politiska kraft som pushar för bättre inkomsttrygghet för arbetslösa försvagas, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds Universitet.
TCO hör till dem som vill att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt att vara med i a-kassan.
– En obligatorisk a-kassa blir i praktiken en skattehöjning. Det finns människor som bedömer att de inte behöver vara med i a-kassan - vissa arbetar för lite för att uppfylla arbetsvillkoret, vissa känner att de har en så säker position på arbetsmarknaden att de inte behöver ha någon a-kassa, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.
I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor per dag. Från 1200 kronor till 1236 kronor, vilket motsvarar upp till 800 kronor mer i månaden före skatt, enligt regeringen.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar. Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring.
För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.
Allt fler i arbetsför ålder har gått med i en a-kassa för att se om sina hus - bokstavligt talat. Medlemsantalet i Sveriges a-kassor nådde första halvåret 2025 en ny rekordnivå.
Störst är Akademikernas a-kassa, tätt följd av Unionens a-kassa med sina 758 000 medlemmar. Totalt har de 24 svenska a-kassorna för olika yrkesområden nu drygt 3 980 000 medlemmar.
– Förklaringen är i stor utsträckning en fortsatt osäker arbetsmarknad. Varslen och uppsägningarna fortsätter och en del bolag hamnar på obestånd. Vissa branscher eller sektorer är mer utsatta än andra. När fler människor upplever en mer otrygg arbetsmarknad, är det också fler som väljer att försäkra sin lön genom medlemskap i en a-kassa, säger Johan Ahlgren, kommunikationschef i Sveriges a-kassor i ett uttalande.
Den höjda ersättningen i augusti är en del i en större förändring av a-kassan. Den 1 oktober införs en rad nya regler som Kollega skrivit om tidigare. En nyhet är att din inkomst senaste året enligt Skatteverket ska börja ligga till grund för nivån på a-kasseersättning.
Tidöpartierna har också beslutat att minska ersättningen från a-kassan efter hundra dagars stöd. Nedtrappningen ska ske stegvis. En annan nyhet är att pengarna ska börja betalas ut en gång i månaden i stället för en gång i veckan. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare.
Källa: IAF
