Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa
Fram till coronakrisens utbrott var endast sju av tio arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden med i en a-kassa.
Förespråkarna för en allmän arbetslöshetsförsäkring, som finansieras via en avgift eller skatten, anser att det är mer rationellt om alla som söker men inte får ett jobb får a-kassa – och inte behöver söka försörjningsstöd hos kommunerna.
Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning.
– Det ligger direkt i fackens, och arbetstagarnas, intresse att arbetslösa får bra inkomsttrygghet. Ingen annan kollektiv aktör i samhället skulle slåss för det. Om en statlig obligatorisk a-kassa införs, och facken inte har någon roll i den, finns en viss risk för att den politiska kraft som pushar för bättre inkomsttrygghet för arbetslösa försvagas, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds Universitet.
TCO hör till dem som vill att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt att vara med i a-kassan.
– En obligatorisk a-kassa blir i praktiken en skattehöjning. Det finns människor som bedömer att de inte behöver vara med i a-kassan - vissa arbetar för lite för att uppfylla arbetsvillkoret, vissa känner att de har en så säker position på arbetsmarknaden att de inte behöver ha någon a-kassa, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
