Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

TCO kritiskt till obligatorisk a-kassa

Det är frivilligt att vara med i en a-kassa. Men eftersom många står utan skydd lyfts ibland frågan om a-kassan borde bli obligatorisk och omfatta alla arbetstagare. TCO hör till dem som inte vill se ett obligatorium.
Kamilla Kvarntorp, David Österberg Publicerad 25 mars 2020, kl 11:53
Jessica Gow/TT
Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning. Jessica Gow/TT

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Fram till coronakrisens utbrott var endast sju av tio arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden med i en a-kassa.

Förespråkarna för en allmän arbetslöshetsförsäkring, som finansieras via en avgift eller skatten, anser att det är mer rationellt om alla som söker men inte får ett jobb får a-kassa – och inte behöver söka försörjningsstöd hos kommunerna.

Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning.

– Det ligger direkt i fackens, och arbetstagarnas, intresse att arbetslösa får bra inkomsttrygghet. Ingen annan kollektiv aktör i samhället skulle slåss för det. Om en statlig obligatorisk a-kassa införs, och facken inte har någon roll i den, finns en viss risk för att den politiska kraft som pushar för bättre inkomsttrygghet för arbetslösa försvagas, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds Universitet.

TCO hör till dem som vill att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt att vara med i a-kassan.

– En obligatorisk a-kassa blir i praktiken en skattehöjning. Det finns människor som bedömer att de inte behöver vara med i a-kassan - vissa arbetar för lite för att uppfylla arbetsvillkoret, vissa känner att de har en så säker position på arbetsmarknaden att de inte behöver ha någon a-kassa, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.

A-kassa

Unionens a-kassa tillbaka på normala väntetider

Medlemmar i Unionens a-kassa har fått vänta länge på ersättning det senaste året. Nu har man jobbat ikapp.
Lina Björk Publicerad 20 november 2023, kl 14:15
Till vänster fasadskylt till Unionens a-kassa, till höger en hand som håller i ett stoppur.
Tidigare i år hade Unionens a-kassa längst väntetid av alla a-kassor. Då var väntetiden för att få besked om ersättning 10 veckor - nu är den 5 veckor. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Först var det en cyberattack, sedan ett ärendehanteringssystem som krånglade. Efter sommaren låg Unionens a-kassa rejält efter i handläggningstider och utbetalningar, vilket Kollega tidigare rapporterat om

Till slut ryckte a-kassornas tillsynsmyndighet IAF ut och startade ett ärende kring väntetiderna med ultimatumet: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan december är slut, annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in. Och enligt IAF: s senaste statistik har man lyckats med det. Den genomsnittliga väntetiden för att få besked om ersättning är nu fem veckor, att jämföra med 10 veckors väntetid efter sommaren. 

Samarbete och övertid lösningen

Enligt kassaföreståndaren Harald Peterson handlar resultatet dels om att handläggarna jobbat mer, dels tydliga veckomål och uppföljningar.

Harald Peterson
Harald Peterson Mattias Lindbäck

– Vi har jobbat mer men har också lagt in två återhämtningsveckor. Sedan har vi fått visst stöd från andra a-kassor, vilket har underlättat, säger han. 

Tidigare har medlemmar haft svårt att nå a-kassans handläggare då man endast haft en timmes telefontid per dag. 

Kommer medlemmar att kunna nå sina handläggare nu? 

–  Vi jobbar långsiktigt och bygger nu vidare för att bibehålla ett stabilt arbetsläge och där vi också kan stärka tillgängligheten.