Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Sa upp sig efter kränkningar – mister a-kassa

Kvinnan utsattes för kränkningar av sin arbetsgivare. Men innan hon sa upp sig borde hon ha gjort större ansträngningar för att komma till rätta med problemen, enligt en ny dom i kammarrätten. Unionens a-kassa gjorde därför rätt när de stängde av kvinnan från ersättning.
Ola Rennstam Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Den personliga assistenten sa upp sig för lättvindigt, enligt en dom i kammarrätten. Hasse Holmberg/TT

Den 50-åriga kvinnan arbetade som personlig assistent i Stockholmsområdet och blev upprepade gånger utsatt för fysiska övergrepp, personliga påhopp och osaklig kritik av sin arbetsgivare, som var samma person som hon utförde personlig assistens åt. Efter 13 dagar fick hon nog av den kränkande behandlingen och sa upp sig på egen begäran. Men det skulle hon inte ha gjort. Unionens a-kassa stängdes då av henne från ersättning i 45 dagar.

Kvinnan överklagade beslutet och poängterade att hon tagit upp problemen flera gånger med sin arbetsgivare och även kontaktat fackförbundet Kommunal, som organiserar personliga assistenter, för att få råd men fick ingen hjälp därifrån eftersom hon inte var medlem.

Kammarrätten i Stockholm konstaterar nu att även om man blivit utsatt för kränkande särbehandling krävs det att man gjort konstruktiva försök att komma till rätta med problemen innan man avslutar sin anställning. Domstolen menar att den personliga assistenten visserligen vidtagit vissa åtgärder, men att hon inte utnyttjat alla möjligheter. Till exempel borde hon ha kontaktat sitt fackförbund Unionen för att få hjälp, men det framgår inte varför kvinnan aldrig tog denna kontakt. Enligt kammarrätten innebär detta sammantaget att kvinnan inte haft giltig anledning att lämna sitt arbete och att Unionens a-kassas beslut att stänga av hennes rätt till ersättning under 45 dagar var korrekt.

Tidigare har även förvaltningsrätten i Stockholm gjort samma bedömning som kammarrätten.

Uppsägning - det här gäller

Huvudregeln är att den som säger upp sig på egen begäran - utan giltigt skäl - ska stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning i 45 dagar. Bedömningen av vad som utgör giltig anledning är restriktiv, främst godkänns dokumenterade hälsoskäl. För att kränkande särbehandling ska anses som giltig orsak till att sluta på egen begäran krävs att förhållandena styrks med läkarintyg och att konstruktiva försök har gjorts för att komma till rätta med problemen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.