Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

”Man har inte så bra skydd som man tror”

När Maria Envall blev arbetslös blev hon inte särskilt orolig. Hon var övertygad om att hon snabbt skulle hitta ett nytt jobb och inte skulle behöva använda a-kassan. Men processen blev inte så enkel som hon hade väntat sig.
David Österberg Publicerad 25 mars 2020, kl 11:55
Trots att Maria Envall hade en inkomstförsäkring via sitt fackförbund blev skillnaden mot att ha en anställning stor. Illustration: Linnea Blixt

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Maria Envall jobbade med kommunikation inom en större koncern. När företaget behövde spara pengar blev en tredjedel av personalen uppsagd på grund av arbetsbrist. Maria Envall fick tolv månaders betald uppsägningstid och kände sig inte orolig inför framtiden.

– Jag visste att jag inte skulle kunna vara kvar där till pensionen, så det var ganska skönt att få en spark i baken. Uppsägningstiden använde jag till att gå en utbildning och tänkte att det skulle gå fort att hitta ett nytt jobb.

Men när de tolv månaderna var över stod hon fortfarande utan arbete. Maria Envall fick hjälp av Trygghetsrådet och hade dessutom en inkomstförsäkring via sitt fackförbund, men skillnaden mot att ha en anställning blev ändå stor.

– Man hör ofta att man får 80 procent av sin tidigare lön via inkomstförsäkringen, men så var det ju inte. Dessutom var det inte så lätt att hitta ett nytt jobb som jag först hade trott. Tiden går fort och anställningsprocesser tar tid.

Under jobbletandet började oron för hur det skulle gå med ekonomin när försäkringen upphörde att gälla bli påtaglig. Maria Envall var ensamstående och hade hus och två barn.

– Samtidigt sporrade det ju mig i mitt jobbletande. Jag tänkte jag att jag fick ta det jobb som jag kunde få, även om det handlade om att bli timvikarie, bara för att få en inkomst. Samtidigt oroade jag mig för hur det skulle se ut i mitt cv.

Till slut hittade hon dock ett jobb som motsvarade hennes utbildningsnivå och behövde aldrig leva på enbart a-kassa. Men tiden som arbetslös påverkar henne fortfarande.

– Jag har svårt för det där smågnället som kan finnas på arbetsplatser. När man har en anställning och en lön som tickar in den 25:e varje månad förstår man inte hur bra man har det. Det går ganska snabbt att tappa fotfästet och skyddet från samhället är inte så bra som man vill tro.

David Österberg
[email protected]