Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

”Man har inte så bra skydd som man tror”

När Maria Envall blev arbetslös blev hon inte särskilt orolig. Hon var övertygad om att hon snabbt skulle hitta ett nytt jobb och inte skulle behöva använda a-kassan. Men processen blev inte så enkel som hon hade väntat sig.
David Österberg Publicerad
Trots att Maria Envall hade en inkomstförsäkring via sitt fackförbund blev skillnaden mot att ha en anställning stor. Illustration: Linnea Blixt

Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.

Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa

Maria Envall jobbade med kommunikation inom en större koncern. När företaget behövde spara pengar blev en tredjedel av personalen uppsagd på grund av arbetsbrist. Maria Envall fick tolv månaders betald uppsägningstid och kände sig inte orolig inför framtiden.

– Jag visste att jag inte skulle kunna vara kvar där till pensionen, så det var ganska skönt att få en spark i baken. Uppsägningstiden använde jag till att gå en utbildning och tänkte att det skulle gå fort att hitta ett nytt jobb.

Men när de tolv månaderna var över stod hon fortfarande utan arbete. Maria Envall fick hjälp av Trygghetsrådet och hade dessutom en inkomstförsäkring via sitt fackförbund, men skillnaden mot att ha en anställning blev ändå stor.

– Man hör ofta att man får 80 procent av sin tidigare lön via inkomstförsäkringen, men så var det ju inte. Dessutom var det inte så lätt att hitta ett nytt jobb som jag först hade trott. Tiden går fort och anställningsprocesser tar tid.

Under jobbletandet började oron för hur det skulle gå med ekonomin när försäkringen upphörde att gälla bli påtaglig. Maria Envall var ensamstående och hade hus och två barn.

– Samtidigt sporrade det ju mig i mitt jobbletande. Jag tänkte jag att jag fick ta det jobb som jag kunde få, även om det handlade om att bli timvikarie, bara för att få en inkomst. Samtidigt oroade jag mig för hur det skulle se ut i mitt cv.

Till slut hittade hon dock ett jobb som motsvarade hennes utbildningsnivå och behövde aldrig leva på enbart a-kassa. Men tiden som arbetslös påverkar henne fortfarande.

– Jag har svårt för det där smågnället som kan finnas på arbetsplatser. När man har en anställning och en lön som tickar in den 25:e varje månad förstår man inte hur bra man har det. Det går ganska snabbt att tappa fotfästet och skyddet från samhället är inte så bra som man vill tro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.