Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Hundratals miljoner i felaktig a-kassa

Sveriges a-kassor gör felaktiga utbetalningar för mellan 261 och 553 miljoner kronor. I huvudsak rör det sig om arbetslösa som fått pengar de inte skulle ha haft – men också om arbetslösa som fått för lite pengar. Det visar en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter vid dator och söker jobb på Arbetsförmedlingen.
Vanligaste sättet att missköta arbetssökandet på är att söka för få lämpliga arbeten. Foto: Jessica Gow/TT

IAF har beräknat kostnaden för felaktiga utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen 2017. Myndigheten har inte kunnat fastställa en exakt siffra, men anser att summan i det troligaste scenariot är mellan 261 och 553 miljoner kronor.

Orsakerna är flera. En är att Arbetsförmedlingen brister i sina kontroller. Enligt IAF är det förhållandevis vanligt att Arbetsförmedlingen inte meddelar a-kassorna att en arbetssökande missköter sitt arbetssökande. Vanligaste sättet att missköta arbetssökandet på är att söka för få lämpliga arbeten.

– De felaktiga utbetalningarna som uppstår på grund av Arbetsförmedlingens hantering handlar i huvudsak om en underlåtenhet att skicka underrättelser i situationer där man borde. Det tycker vi från IAF:s sida är oacceptabelt, säger Jessica Idbrant, chef för analysenheten vid IAF, enligt ett pressmeddelande.

Enligt IAF behöver Arbetsförmedlingen stärka kontrollen av arbetssökandes aktivitetsrapporter, exempelvis genom att göra stickprovskontroller hos arbetsgivare.

Även a-kassorna gör fel. Men enligt rapporten rör det sig om förhållandevis små fel och om mindre belopp. Av de felaktigt utbetalda beloppen är ungefär en tredjedel för lite utbetald ersättning. IAF anser också att samtliga avslagsärenden hos a-kassorna varit korrekta.

– Granskningen av arbetslöshetskassornas arbete visar på få fel, de brister som vi har sett rör små belopp och samtliga avslagsärenden har varit korrekta, säger Jessica Idbrant.

Andra orsaker till felaktiga utbetalningar är att företagare och studenter fått a-kassa trots att de inte haft rätt till det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.