Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Så påverkas arbetslösheten av höjd a-kassa

Socialdemokraterna vill höja taket i a-kassan. Moderaterna motsätter sig höjningen med argumentet att den minskar viljan att jobba. Enligt Maria Ahrengart, nationalekonom på TCO, finns det dock flera skäl att höja taket.
David Österberg Publicerad 12 maj 2022, kl 06:00
Bild på Arbetsförmedlingens fasad. Person i kjol i förgrunden.
Ska taket i a-kassan höjas? Politikerna är oense, men vad säger forskningen? Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

När statsminister Magdalena Andersson (S) talade på första maj lovade hon en höjning av taket i a-kassan. Taket innebär att a-kassan bara ersätter inkomster upp till ett visst belopp. Innan pandemin var taket 25 000 kronor, men höjdes tillfälligt till 33 000 kronor under pandemiåren. Den tillfälliga höjningen gäller året ut, men nu vill Socialdemokraterna alltså att den blir permanent.

Förslaget stöttas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Även Sverigedemokraterna vill att taket höjs.

Moderaterna är kritiska till vallöftet. Det är också Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partierna anser att en höjning minskar viljan att gå från bidrag till jobb och därmed påverkar arbetslösheten negativt.

Politikerna har med andra ord olika åsikter om hur mycket en arbetslös ska ha i ersättning. Men vad säger ekonomer och forskare? Går det att hitta en perfekt ersättningsnivå?

Flera faktorer som styr

Maria Ahrengart är nationalekonom och utredare på tjänstemännens centralorganisation, TCO. Enligt henne finns ingen entydig forskning kring hur arbetslösheten påverkas av en höjd a-kassa.

– Det finns mycket som pekar på att en höjning kan ge höjd arbetslöshet, men det är ett väldigt stort spann för hur mycket den i så fall påverkas. Många andra faktorer styr sysselsättningen i högre grad än nivån på a-kassan. Konjunkturen är den viktigaste. TCO vill att den tillfälliga höjningen blir permanent eftersom det finns många fler positiva effekter av en höjning än det finns negativa, säger hon.

En sådan effekt är att en högre a-kassa ger ett högre utbud av arbetskraft. Anledningen är att fler vill arbeta för att kvalificera sig för en bra a-kassa. Högre nivåer ökar också tilltron till välfärdssystemet och ökar viljan att betala skatt, enligt Maria Ahrengart.

– Ett höjt tak är dessutom bra för matchningen på arbetsmarknaden. Om en person har utbildat sig inom ett visst område är det viktigt att den personen får rätt jobb, inte bara ett jobb.

Går det att säga hur högt taket borde vara?

– Nej, men vi anser att fler borde få 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Utan en höjning av taket får de flesta bara mellan 50 och 60 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Alla som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får mindre än 80 procent.

TCO vill också att a-kassan höjs varje år för att inte ätas upp av inflationen.

– Den som blir arbetslös ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi utan kunna lägga energin på att söka jobb.

Lägre a-kassa sänkte arbetslösheten

Nationalekonomen hos TCO anser alltså att det finns goda skäl för att höja a-kassan och att det är svårt att veta hur en höjning skulle påverka arbetslösheten. Att det finns en koppling står dock klart, enligt Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys vid högskolan i Dalarna. Tillsammans med två forskarkollegor har han undersökt hur arbetslösheten påverkades av de förändringar av a-kassan som gjordes under 90-talet. Rapporten visade att en sänkning av a-kassan med fem procent resulterade i att tiden i arbetslöshet kortades med tio procent. För yngre arbetstagare var effekten ännu kraftfullare.

En annan rapport som han står bakom visar att många skaffade sig jobb när de blev utförsäkrade.

Det finns också en OECD-rapport som har undersökt vad som påverkade arbetslösheten i OECD-länderna mellan 60- och 90-talet. I rapporten studerades bland annat förändringar av ländernas arbetslöshetsförsäkringar, skatter och anställningstrygghet.

"Balans mellan trygghet och effektivitet"

Under perioden förbättrades ersättningen i försäkringen kraftigt och under samma period ökade också arbetslösheten. Den främsta förklaringen till den ökade arbetslösheten i OECD-länderna var, enligt rapporten, den generösare arbetslöshetsförsäkringen.

– Om man ska sammanfatta den forskning som finns så visar den att det finns en koppling mellan a-kassans ersättningsnivå och arbetslösheten. Särskilt verkar det gälla yngre. Men jag skulle önska att den politiska debatten släppte den frågan. Frågan borde vara: vad är en bra balans mellan den trygghet försäkringen ger arbetstagarna och den ineffektivitet den ger upphov till, säger Kenneth Carling.

 

Så mycket får du i a-kassa

  • Om du har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller arbetsvillkoret kan du få ersättning om du blir arbetslös.
  • De första 100 dagarna får du 80 procent av din tidigare inkomst. Taket är 33 000 kronor, vilket innebär att du som mest kan få 26 400 kronor per månad före skatt.
  • Från dag 101 sänks ersättningen. Då kan du som mest få 22 000 kronor per månad före skatt.
  • Du kan som längst få ersättning i 300 dagar, vilket motsvarar 60 veckor. Har du barn under 18 år får du ersättning i ytterligare 150 dagar.

 

  

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader samtidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka.
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  • Du ska ha haft din deltidsanställning minst parallellt med företaget i minst sex månader.
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor.

    Källa: Unionens a-kassa