Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Så påverkas arbetslösheten av höjd a-kassa

Socialdemokraterna vill höja taket i a-kassan. Moderaterna motsätter sig höjningen med argumentet att den minskar viljan att jobba. Enligt Maria Ahrengart, nationalekonom på TCO, finns det dock flera skäl att höja taket.
David Österberg Publicerad 12 maj 2022, kl 06:00
Bild på Arbetsförmedlingens fasad. Person i kjol i förgrunden.
Ska taket i a-kassan höjas? Politikerna är oense, men vad säger forskningen? Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

När statsminister Magdalena Andersson (S) talade på första maj lovade hon en höjning av taket i a-kassan. Taket innebär att a-kassan bara ersätter inkomster upp till ett visst belopp. Innan pandemin var taket 25 000 kronor, men höjdes tillfälligt till 33 000 kronor under pandemiåren. Den tillfälliga höjningen gäller året ut, men nu vill Socialdemokraterna alltså att den blir permanent.

Förslaget stöttas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Även Sverigedemokraterna vill att taket höjs.

Moderaterna är kritiska till vallöftet. Det är också Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partierna anser att en höjning minskar viljan att gå från bidrag till jobb och därmed påverkar arbetslösheten negativt.

Politikerna har med andra ord olika åsikter om hur mycket en arbetslös ska ha i ersättning. Men vad säger ekonomer och forskare? Går det att hitta en perfekt ersättningsnivå?

Flera faktorer som styr

Maria Ahrengart är nationalekonom och utredare på tjänstemännens centralorganisation, TCO. Enligt henne finns ingen entydig forskning kring hur arbetslösheten påverkas av en höjd a-kassa.

– Det finns mycket som pekar på att en höjning kan ge höjd arbetslöshet, men det är ett väldigt stort spann för hur mycket den i så fall påverkas. Många andra faktorer styr sysselsättningen i högre grad än nivån på a-kassan. Konjunkturen är den viktigaste. TCO vill att den tillfälliga höjningen blir permanent eftersom det finns många fler positiva effekter av en höjning än det finns negativa, säger hon.

En sådan effekt är att en högre a-kassa ger ett högre utbud av arbetskraft. Anledningen är att fler vill arbeta för att kvalificera sig för en bra a-kassa. Högre nivåer ökar också tilltron till välfärdssystemet och ökar viljan att betala skatt, enligt Maria Ahrengart.

– Ett höjt tak är dessutom bra för matchningen på arbetsmarknaden. Om en person har utbildat sig inom ett visst område är det viktigt att den personen får rätt jobb, inte bara ett jobb.

Går det att säga hur högt taket borde vara?

– Nej, men vi anser att fler borde få 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Utan en höjning av taket får de flesta bara mellan 50 och 60 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Alla som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får mindre än 80 procent.

TCO vill också att a-kassan höjs varje år för att inte ätas upp av inflationen.

– Den som blir arbetslös ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi utan kunna lägga energin på att söka jobb.

Lägre a-kassa sänkte arbetslösheten

Nationalekonomen hos TCO anser alltså att det finns goda skäl för att höja a-kassan och att det är svårt att veta hur en höjning skulle påverka arbetslösheten. Att det finns en koppling står dock klart, enligt Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys vid högskolan i Dalarna. Tillsammans med två forskarkollegor har han undersökt hur arbetslösheten påverkades av de förändringar av a-kassan som gjordes under 90-talet. Rapporten visade att en sänkning av a-kassan med fem procent resulterade i att tiden i arbetslöshet kortades med tio procent. För yngre arbetstagare var effekten ännu kraftfullare.

En annan rapport som han står bakom visar att många skaffade sig jobb när de blev utförsäkrade.

Det finns också en OECD-rapport som har undersökt vad som påverkade arbetslösheten i OECD-länderna mellan 60- och 90-talet. I rapporten studerades bland annat förändringar av ländernas arbetslöshetsförsäkringar, skatter och anställningstrygghet.

"Balans mellan trygghet och effektivitet"

Under perioden förbättrades ersättningen i försäkringen kraftigt och under samma period ökade också arbetslösheten. Den främsta förklaringen till den ökade arbetslösheten i OECD-länderna var, enligt rapporten, den generösare arbetslöshetsförsäkringen.

– Om man ska sammanfatta den forskning som finns så visar den att det finns en koppling mellan a-kassans ersättningsnivå och arbetslösheten. Särskilt verkar det gälla yngre. Men jag skulle önska att den politiska debatten släppte den frågan. Frågan borde vara: vad är en bra balans mellan den trygghet försäkringen ger arbetstagarna och den ineffektivitet den ger upphov till, säger Kenneth Carling.

 

Så mycket får du i a-kassa

  • Om du har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller arbetsvillkoret kan du få ersättning om du blir arbetslös.
  • De första 100 dagarna får du 80 procent av din tidigare inkomst. Taket är 33 000 kronor, vilket innebär att du som mest kan få 26 400 kronor per månad före skatt.
  • Från dag 101 sänks ersättningen. Då kan du som mest få 22 000 kronor per månad före skatt.
  • Du kan som längst få ersättning i 300 dagar, vilket motsvarar 60 veckor. Har du barn under 18 år får du ersättning i ytterligare 150 dagar.

 

  

A-kassa

Allt fler krävs på pengar av a-kassan

Det har skett en kraftig ökning av antalet personer som har krävts på återbetalning av Unionens a-kassa under de senaste åren. En orsak är att både kassan och myndigheterna har skärpt kontrollen.
Anita Täpp Publicerad 26 september 2022, kl 09:34
Bild på Unionens-kassa.
Unionens a-kassa begär allt fler återkrav. Foto: Ola Rennstam

Allt fler medlemmar i Unionens a-kassa har fått återkrav under de senaste fem åren.

Under 2017 krävde kassan tillbaka ersättning av 3 300 personer, 2021 fick nästan 8 500 medlemmar samma besked. Vilket alltså är mer än två och en halv gång så många individer.

Enligt Anette Ben Naceur, Försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, är förklaringen att man nu har ett ökat informationsutbyte med Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Dessutom har både myndigheterna och a-kassan har skärpt sitt kontrollarbete.

Får nu uppgifter från Skatteverket

– Att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att förbättra och förstärka sitt kontrolluppdrag under de senaste åren gör att vi nu oftare blir underrättade när någon har misskött sitt arbetssökande, vilket kan leda till återkrav. Sedan 2019 har vi också tillgång till arbetsgivardeklarationer på individnivå via Skatteverket, vilket gör att fler ärenden där en ersättningssökande som inte har redovisat arbete upptäcks, säger Anette Ben Naceur.

- Sedan finns det också ett större fokus på att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet nu, vilket gör att alla myndigheter och a-kassor har lagt ner mer resurser på att utveckla kontrollarbete.

En av de vanligaste orsakerna till att medlemmar får återkrav är att de har misskött sitt arbetssökande på något vis, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen. Det kan då exempelvis handla om att man har missat en planerad kontakt med Arbetsförmedlingen, inte har skickat in sin aktivitetsrapport i tid eller att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt arbetssökande.

 Föräldraledighet en orsak till återkrav

– En annan vanlig anledning är att man inte har redovisat allt arbete i sina tidrapporter eller att man har varit sjuk eller föräldraledig samtidigt som man har redovisat att man är arbetslös. Sedan kan vi också upptäcka större felaktigheter ibland, då man kan ha fått ersättning under relativt lång tid utan att ha rätt till det, som om man har studerat, varit utomlands eller har bedrivit näringsverksamhet utan att informera oss om det, säger Anette Ben Naceur.

Att antalet personer som har fått återkrav från Unionens a-kassa har ökat så mycket mellan 2017 och 2021 gör ändå inte att kassan sticker ut, påpekar Jessica Idbrant, chef för analysenheten på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

– Alla a-kassor har generellt sett gjort fler återkrav av ersättning på senare år bland annat därför att de har fokuserat mer på kontroller och blivit bättre på det, säger hon.

Knappt 400 återkrav överklagades

De återkrav som a-kassan ställer kan handla om stora belopp för individerna. Den som vill försöka häva kassans beslut kan överklaga det till a-kassan och sedan också till Förvaltningsrätten.

Exakt hur många som har använt sig av den möjligheten kan Unionens a-kassa inte ge besked om eftersom den statistik man har om överklaganden och domar även gäller andra beslut.

Men enligt denna statistik överklagades under 2021 endast 338 av a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och av dessa fick medlemmen bara helt eller delvis rätt i elva fall under året. Fem av dessa domar överklagades också sedan till Kammarrätten.

Unionens a-kassa

  • Antalet medlemmar ökade från cirka 600 000 till runt 725 000 mellan den 31 augusti 2017 och den 31 augusti 2021. Under samma period ökade antalet personer som fick ersättning från knappt 16 000 till nära 22 000 personer.
  • Under hela 2017 krävdes cirka 3 300 medlemmar på återbetalning av ersättning. Under 2021 fick nästan 8 500 samma besked.
  • Enligt den senaste statistiken, till och med den sista maj i år, kräver Unionens a-kassa tillbaka 16,5 miljoner kronor av 2 200 personer under 2022.