Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En förtroendevald som redan har förlorat mycket pengar på det nuvarande regelsystemet är Thomas Ackelid, som Kollega berättade om tidigare i höstas.
Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva
Thomas, som länge har varit fackligt och politiskt aktiv vid sidan av sin anställning, la under förra året ner fyra timmar i veckan på sina förtroendeuppdrag.
När han blev arbetslös i våras kände han sig trygg med att han skulle få ut 80 procent av sin lön från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring i 150 dagar.
Men ersättningen blev lägre eftersom a-kassan, i de flesta fall, inte räknar med den ersättning som förtroendevalda får av exempelvis sitt fackförbund när de utför sina uppdrag. Och när a-kasseersättning blir lägre blir ersättningen från inkomstförsäkringen också det. För Thomas del har det inneburit att han tappar runt 2 000 kronor netto i månaden.
Efter att ha fått besked om den lägre ersättningen har Thomas överklagat beslutet till förvaltningsrätten och är också beredd att gå vidare till kammarrätten. För honom handlar det här i första hand om den demokratiska aspekten av det nuvarande systemet.
– Visst svider det ekonomiskt. Men reglerna innebär ju att man förlorar pengar om man har varit förtroendevald innan man blir arbetslös. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt.
Det är en åsikt som också har framhållits av Unionen som, tillsammans med andra fackförbund, länge har försökt få till en stånd en ändring av lagen så att förtroendevalda inte ska drabbas på det här viset.
– Vi kan inte ha ett system som gör att man förlorar ekonomiskt på att engagera sig i det som är bra för Sverige, har Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, tidigare sagt.
Och i dag blev det alltså klart att regeringen nu lägger fram ett förslag som innebär att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.
Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 2 juli 2018.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
