Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Fackligt uppdrag ska ge a-kassa

Som Kollega tidigare har berättat kan den som blir arbetslös efter att ha haft fackliga uppdrag förlora ekonomiskt på det, då det kan medföra att man inte får full a-kassa. Under fredagen meddelades dock att regeringen har lagt fram ett lagförslag för att ändra på det, från den 1 juli 2018.
Anita Täpp Publicerad
Izabelle Nordfjell/TT
Regeringen har lagt fram ett lagförslag om att även förtroendeuppdrag ska ge a-kassa. Izabelle Nordfjell/TT

En förtroendevald som redan har förlorat mycket pengar på det nuvarande regelsystemet är Thomas Ackelid, som Kollega berättade om tidigare i höstas.

Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

Thomas, som länge har varit fackligt och politiskt aktiv vid sidan av sin anställning, la under förra året ner fyra timmar i veckan på sina förtroendeuppdrag.

När han blev arbetslös i våras kände han sig trygg med att han skulle få ut 80 procent av sin lön från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring i 150 dagar.

Men ersättningen blev lägre eftersom a-kassan, i de flesta fall, inte räknar med den ersättning som förtroendevalda får av exempelvis sitt fackförbund när de utför sina uppdrag. Och när a-kasseersättning blir lägre blir ersättningen från inkomstförsäkringen också det. För Thomas del har det inneburit att han tappar runt 2 000 kronor netto i månaden.

Efter att ha fått besked om den lägre ersättningen har Thomas överklagat beslutet till förvaltningsrätten och är också beredd att gå vidare till kammarrätten. För honom handlar det här i första hand om den demokratiska aspekten av det nuvarande systemet.

– Visst svider det ekonomiskt. Men reglerna innebär ju att man förlorar pengar om man har varit förtroendevald innan man blir arbetslös. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt.

Det är en åsikt som också har framhållits av Unionen som, tillsammans med andra fackförbund, länge har försökt få till en stånd en ändring av lagen så att förtroendevalda inte ska drabbas på det här viset.

– Vi kan inte ha ett system som gör att man förlorar ekonomiskt på att engagera sig i det som är bra för Sverige, har Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, tidigare sagt.

Och i dag blev det alltså klart att regeringen nu lägger fram ett förslag som innebär att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.

Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 2 juli 2018.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Unionen kräver höjd a-kassa

A-kassan har försämrats kraftigt sedan 90-talet. Det skapar otrygghet, sämre matchning på arbetsmarknaden och svagare ekonomi, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 11 maj 2026, kl 06:01
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.