Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fackligt uppdrag ska ge a-kassa
Som Kollega tidigare har berättat kan den som blir arbetslös efter att ha haft fackliga uppdrag förlora ekonomiskt på det, då det kan medföra att man inte får full a-kassa. Under fredagen meddelades dock att regeringen har lagt fram ett lagförslag för att ändra på det, från den 1 juli 2018.
En förtroendevald som redan har förlorat mycket pengar på det nuvarande regelsystemet är Thomas Ackelid, som Kollega berättade om tidigare i höstas.
Läs mer: Orättvis lag drabbar fackligt aktiva
Thomas, som länge har varit fackligt och politiskt aktiv vid sidan av sin anställning, la under förra året ner fyra timmar i veckan på sina förtroendeuppdrag.
När han blev arbetslös i våras kände han sig trygg med att han skulle få ut 80 procent av sin lön från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring i 150 dagar.
Men ersättningen blev lägre eftersom a-kassan, i de flesta fall, inte räknar med den ersättning som förtroendevalda får av exempelvis sitt fackförbund när de utför sina uppdrag. Och när a-kasseersättning blir lägre blir ersättningen från inkomstförsäkringen också det. För Thomas del har det inneburit att han tappar runt 2 000 kronor netto i månaden.
Efter att ha fått besked om den lägre ersättningen har Thomas överklagat beslutet till förvaltningsrätten och är också beredd att gå vidare till kammarrätten. För honom handlar det här i första hand om den demokratiska aspekten av det nuvarande systemet.
– Visst svider det ekonomiskt. Men reglerna innebär ju att man förlorar pengar om man har varit förtroendevald innan man blir arbetslös. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt.
Det är en åsikt som också har framhållits av Unionen som, tillsammans med andra fackförbund, länge har försökt få till en stånd en ändring av lagen så att förtroendevalda inte ska drabbas på det här viset.
– Vi kan inte ha ett system som gör att man förlorar ekonomiskt på att engagera sig i det som är bra för Sverige, har Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, tidigare sagt.
Och i dag blev det alltså klart att regeringen nu lägger fram ett förslag som innebär att den tid som ägnas åt fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det gäller för övrigt alla förtroendeuppdrag där man enligt lagen har rätt att vara ledig från jobbet, exempelvis även vid politiska uppdrag.
Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 2 juli 2018.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
