Anna-Lena Carlsson är en av många som drabbats av de nya a-kassereglerna. Som reumatiker har hon varit deltidssjukskriven, och därmed fick hon lägre ersättning från a-kassan än hon skulle haft som frisk. Hennes normalarbetstid på 30 timmar blev 25 enligt a-kassans beräkningar.
I höstas blev Anna-Lena uppsagd. Företaget blev uppköpt och de arbetsuppgifter hon hade skulle inte stanna på orten. Den arbetsbefriade uppsägningstiden gjorde att det var först i februari i år som hon skulle söka ersättning från a-kassan. Och att ersättningsnivåerna sänkts var något hon inte missat, men att hon skulle få lägre ersättning på grund av sin sjukdom var något hon inte räknat med.
-Jag tycker att det är fruktansvärt orättvist. När jag fick beskedet att de räknade med en normalarbetstid på 25 timmar så ringde jag för att snällt förklara att det blivit nåt fel, berättar Anna-Lena Carlsson.
Det hon drabbats av är de nya reglerna som inte tar med sjukskrivningsperioder i beräkningen av ersättningen. Om inte sjukskrivningen pågår hela kalendermånader förstås, då blir dessa "överhoppningsbar tid" och räknas inte med.
A-kassan beräknas på de senaste 12 månaderna du jobbat, och för Anna-Lenas del så fanns en del sjukskrivningar under den tiden, bland annat tider då hon fick dagvård hos reumatologen. Vård som gjorde att hon kunde jobba bättre efteråt. Anna Lena undrar nu:
-Borde jag ha tackat nej till reumatologens erbjudande om vård och hjälp? Hade jag gjort det hade jag varit fler timmar på mitt arbete och inte varit sjukskriven, men jag hade knappast orkat jobba med samma tempo och styrka.
-Är det bättre om jag är sjukskriven helt? Jag skulle lätt kunnat vara sjukskriven på heltid, läkaren tyckte det. Men jag vill kämpa på och jobba, men så blir jag straffad för det.
Anna-Lena har full förståelse för om man vill komma åt dem som skulle klara av att jobba, men ändå inte gör det:
-Jag hade inte sagt nåt om jag hade mycket frånvaro på grund av att jag en period varit magsjuk, sen influensan, därefter ont i huvudet och sen en tå, därefter mensvärk osv, jag kan förstå om man vill sätta dit de som myglar och fuskar, men gå inte på dem med diagnoser. Man måste titta på vad det handlar om.
Från 30 till 25 timmar kanske inte låter som ett stort avbräck, men för Anna-Lena är det klart kännbart. Dryga 5 000 kommer det att bli från a-kassan, och tillsammans med en 25 procents sjukpenning på 1400, så blir det en månadsinkomst som precis räcker till hyran.
-Om jag inte haft en sambo hade det ju inte gått, konstaterar Anna-Lena.
Nu gäller det att hitta ett jobb, vilket som helst. Samtidigt som hon vet att kroppen inte klarar vilket jobb som helst. Och efter 200 dagar sjunker a-kasseersättningen ytterligare.
-... men hallå! Det går ju inte! Säger Anna-Lena Carlsson.
Anna-Lena har överhuvudtaget svårt att förstå logiken i detta. Det har varit mycket prat om att man hellre ska försöka jobba lite, än ingenting alls, om man är sjuk. Men a-kassereglerna uppmuntrar inte till det. Anna-Lena berättar om att försäkringskassan ville sjukpensionera henne för några år sen.
-De ringde till mitt jobb och sa att "du klarar ju inte av att jobba". "Jag sitter ju på jobbet nu", sa jag. Det kändes som de bara ville bli av med mig i statistiken.
-Det är så långt bort från mitt tänkande som man kan komma, säger Anna-Lena Carlsson
(Lön & Jobb nr 4-2007)
Fakta
A-kasseersättningen beräknas på den arbetstid och lön du haft under 12 månader innan du blev arbetslös, så kallad ramtid.
Sjukpenning, ersättning för föräldraledighet eller vård av sjukt barn räknas inte in i den tiden.
Du som är sjuk eller föräldraledig hela kalendermånader får dock hoppa över dessa månader vid beräkning av ersättning och på så sätt förlänga ramtiden (det gäller också den som är sjukskriven ¾ tid eller halvtid om man av någon anledning inte lyckas uppfylla ett arbetsvillkor, det vill säga arbete minst 80 tim/mån).
Den längsta överhoppningsbara tiden är numera fem år.Den högsta ersättningen från a-kassan är 680 kr per dag . Ersättningen sänktes med 50 kr den 1 januari.
