Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
A-kassan har blivit statens kassako
Högre avgifter än utgifter. De senaste tio åren har a-kassan varit en riktig kassako för staten. Men mycket av pengarna som betalas in går inte till ersättning till de arbetslösa. Därför borde avgifterna sänkas eller taket i a-kassan höjas, anser flera experter.
Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa
A-kassan finansieras dels genom den avgift du betalar varje månad, dels genom en del av arbetsgivaravgiften. Delen kallas arbetsmarknadsavgift och har de senaste åren legat på 2,64 procent. Din arbetsgivare betalar alltså 2,64 procent av din lön till staten för att du ska ha ett ekonomiskt skydd om du blir arbetslös.
Läs mer: Allvarliga följder när arbetslösheten stiger
Men bortsett från krisåret 2009 har staten tagit in betydligt mer i avgifter än den haft i utgifter, enligt en uträkning som tjänstemannaorganisationen TCO gjort. 2010 var exempelvis överskottet 22,9 miljarder kronor, åren därpå runt 10 miljarder per år. De senaste åren har överskotten legat på runt 20 miljarder kronor per år. Pengarna används alltså inte till det de var avsedda för utan hamnar i statskassan. För perioden 2007-2018 handlar det om 166 miljarder som politikerna använt till annat.
Mats Essemyr är utredare och a-kasseexpert på TCO. Han anser att överfinansieringen är upprörande.
– Statsmakten tar in pengarna och de går rakt in i statskassan. Det var inte tanken från början. Tanken var att arbetslösheten skulle finansieras med pengarna, säger Mats Essemyr.
Markus Sjöstedt är förbundsjurist på Unionen. Han tycker att överfinansieringen är ett starkt argument för att förbättra a-kassan.
– Alla ska få den försäkring de betalar för. Försäkringstagarna har betalat i en omfattning som borde räcka till ett bättre skydd. Men i stället har de arbetslösas pengar använts till annat. Det gör att fackens medlemmar behöver betala en gång till för att få ett rimligt skydd. De ska inte behöva betala två gånger för samma sak. Så kan vi inte ha det, säger han.
Statsmakten tar in pengarna rakt in i statskassan
Skillnaden mellan en skatt och en avgift är att den förstnämnda betalar man utan tydligt krav på motprestation. En avgift betalar man för att få något tillbaka. När avgiften är högre än det man får tillbaka blir den i praktiken en skatt. Men att kalla skatter för avgifter är inte särskilt klokt, enligt Katarina Fast Lappalainen, universitetslektor på Stockholms universitet och expert på konstitutionell rätt.
– Det framstår som mindre lämpligt att kalla arbetsmarknadsavgiften för en avgift om en stor del av den går rätt in i statskassan. Det är viktigt med legitimitet och förtroende för skattesystemet för människors vilja att betala skatt. Då kan man argumentera för att avgifterna i möjligaste mån bör gå till att finansiera det de är avsedda att finansiera, säger hon.
Även Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus vid Stockholms universitet, anser att det är fel att kalla avgiften för en avgift. Däremot anser han att staten behöver pengarna.
– Skattenivån behöver enligt min mening vara högre än den är i dag, med tanke på utmaningarna inom exempelvis skola och sjukvård och en åldrande befolkning. Så statskassan behöver nog den överfinansiering som finns för a-kassan. Sedan kan man ju tycka att det inte är så transparent att ta in högre avgifter för arbetslösheten än man behöver och sedan använda pengarna till annat.
Om a-kassan är överfinansierad uppkommer diskussionen om vad pengarna borde gå till. TCO och Unionen anser att de kan användas till att höja taket i a-kassan eller låta pengarna stå kvar som löneutrymme.
– Det här är egentligen löneutrymme i så måtto att om vi inte en gång hade bestämt att vi skulle ha försäkringen, hade facken sagt att vi ska ha de här pengarna. Så att våra medlemmar kan ta en egen försäkring, säger Mats Essemyr.
Arbetsgivarna anser i stället att arbetsgivaravgiften borde sänkas.
– Socialförsäkringen som helhet är överfinansierad. Arbetsgivaravgifterna bör sänkas och återbördas till företagen som pengarna ju tillhör. De bör inte gå till att höja taket i a-kassan eller någon annan del av socialförsäkringen, säger Erik Ageberg, näringspolitisk chef på Företagarna.
Han får medhåll av Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
– Om a-kassan är överfinansierad anser vi att det är läge att prioritera sänkta arbetsgivaravgifter innan takhöjningar kommer på tal. De svenska arbetsgivaravgifterna är högst i Europa och innebär en konkurrensnackdel för företagen. Främst för tjänstesektorn som är arbetskraftsintensiv, säger han.
SÅ FINANSIERAS A-KASSAN
- Pengarna till a-kassan kommer från tre håll: medlemmarnas avgifter, arbetsmarknadsavgiften (en del av arbetsgivaravgiften) och egenavgifter (de avgifter företagare betalar för att få ett socialt skyddsnät).
- Vad arbetsmarknadsavgiften ska användas till regleras i Lag om fördelning av socialavgifter. Där står att avgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, kostnader enligt lönegarantilagen och statliga ålderspensionsavgifter som betalas på ovanstående ersättningar.
- Storleken på arbetsmarknadsavgiften bestäms av en prognos som görs av Finansdepartementet.
- De senaste nio åren har statens inkomster från avgifterna varit betydligt större än utgifterna. Trots det får bara en av tio tjänstemän 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet.
Fotnot: Enligt finansdepartementets beräkningskonvention för 2020 består arbetsgivaravgiften av sex delavgifter. En av dem är arbetsmarknadsavgiften. Delavgiftens storlek bestäms genom en så kallad kalibrering där nivån sätts för att motsvara prognosen för de utgifter som avgiften ska finansiera. Arbetsmarknadsavgiften 2019 uppgick till 2,64 procent.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
