Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vissa branscher klarar krisen bättre

Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
Byggbranschen är en av de branscher som rekryterat trots coronakrisen. Branschen spås dock gå en tuffare höst till mötes. Stina Stjernkvist / TT

Mellan mars och den sjunde augusti i år rapporterades varsel som berörde totalt 93 743 personer. Hotell- och restaurangverksamhet drabbades enligt Arbetsförmedlingen hårdast, med 18 633 varslade personer. Även resetjänster är hårt drabbade – 13 584 personer varslades om uppsägning under perioden. Tillverkningsindustrin har också haft det tufft, med 13 060 varslade anställda.

I krisens inledning varslades tusentals personer i veckan, men sedan ett par veckor ligger arbetslösheten stilla, rapporterar TT. Ett par hundra personer per vecka har varslats om uppsägning den senaste tiden. Av de nya arbetslösa kommer flertalet från transportsektorn och från handeln uppger Arbetsförmedlingen.

Handeln ojämnt drabbad

Drygt 100 000 anställda inom handeln omfattades av korttidsarbete i juni samtidigt som 8 451 personer i branschen varslades om uppsägning mellan den 1 mars och den 14 juni i år. Till det tillkommer uppsägningar från mindre företag som kan säga upp utan att först lägga varsel.

Men all handel har inte gått dåligt. Järn- och byggvaruhandeln har tillsammans med sport och fritid, samt heminredning ökat sin försäljning, tack vare att folk stannat hemma mer än vanligt, enligt SVT.

– Delar av handeln går bra, till exempel byggvaruhus, säger Unionens chefekonom, Katarina Lundahl.

Spelbranschen, second hand-butiker, pooltillverkare och husbil/husvagnstillverkare har också pekats ut som vinnare tack vare fenomenet hemester. 

– Läkemedelsindustrin går också bra av förklarliga skäl, säger Katarina Lundahl.  

Utöver läkemedelsindustrin finns det andra branscher som har klarat sig nästan helt utan varsel. Jordbruk, gruvnäring, finanssektorn, offentlig förvaltning och försörjning av el, gas, värme och kyla har i princip inte drabbats av coronakrisen alls.

Brancher rekryterar under krisen

Enligt Svenskt Näringsliv fanns det till och med branscher som rekryterade mitt under krisen. Organisationens näringslivspanel rapporterade i april personalbrist i 47 av totalt 661 tillfrågade företag, bland annat inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och handel.

Även inom byggbranschen förekom viss rekrytering, även om det är en bransch som förutspås gå en tuff höst till mötes. 16 200 personer i byggbranschen hade i juni beviljats korttidsarbete och drygt 3 300 har varslats.

– Byggbranschen har än så länge påverkats relativt lindrigt av krisen jämfört med många andra branscher. Men effekterna kan synas mer på sikt på grund av långa ledtider. Byggen som har satts igång stoppar man inte, säger Katarina Lundahl.

– Samtidigt har bostadspriserna hållits uppe väl och de spelar stor roll för utvecklingen av bostadsbyggandet.

Fortsatt tufft för besöksnäringen

Erica Sundberg är operativ chef på TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb. Hon säger att besöksnäringen fortsatt har det tuffast.

– Därifrån kommer de allra flesta som söker stöd hos oss. Men det är betydligt lugnare nu än det var i våras.

Men det har inte varit helt omöjligt att få nytt jobb i vissa branscher under krisen, enligt Erica Sundberg.

– Det gäller till exempel medtech-branschen, distribution och logistik. Dessutom rekryterar offentlig sektor väldigt många människor. De flesta av dem som vi stöttar går vidare till ett jobb inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Kriminalvården har rekryterat väldigt många tjänstemän. Även Systembolaget har stort behov av ny personal. Vi ser också att många företag anställer konsulter på grund av det osäkra läget, säger Erica Sundberg.

Hennes uppmaning till den som blivit arbetslös är att vara aktiv och att inte ge upp.

– Det finns jobb att söka! Använd ditt nätverk, var aktiv på sociala medier. Passa på att lära dig nya saker. Tänk inte att nästa jobb måste vara drömjobbet under rådande läge, det är bättre att ta ett tillfälligt jobb eller ett konsultuppdrag än att vara arbetslös. Alla anställningar ger nya kontakter och en chans till en permanent lösning.

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.