Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot

Efter förhandlingarna på klädföretaget Gina Tricot där 30 personer varslades i slutet av mars får 15 personer behålla jobbet.
Sofia Broomé Publicerad 14 maj 2019, kl 14:36
Hasse Holmberg / TT
Förandlingarna mellan Unionen och Gina Tricot avslutades i påskas. Hasse Holmberg / TT

I slutet av mars varslades 30 personer om uppsägning på Gina Tricot. De flesta på huvudkontoret i Borås som en del i ett större sparpaket på 200 miljoner kronor till och med år 2020.

Läs mer: 200 miljoner ska sparas på Gina Tricot

Varslen följdes av intensiva förhandlingar mellan Unionen och arbetsgivaren:

– Vi hade en bra dialog med arbetsgivarna. Tillsammans gick vi igenom varenda tjänst, tittade på omplaceringsmöjligheter, sökte bland föräldraledigheter, deltider och tjänstledigheter och lyckades pussla ihop tjänster så att det inte drabbade mer än hälften av dem som varslats. Trots att det är tråkigt att 15 personer måste gå lyckades vi rädda kvar ett antal tjänster, säger Ingrid Gustafsson, Unionens ombudsman som tillsammans med två medlemmar från fackklubben deltog i förhandlingarna, som avslutades vid påsk.

Magnus Månsson, vd för Gina Tricot säger till Borås tidning att förhandlingarna med Unionen har varit smidiga och kunde genomföras snabbt, eftersom alla kom väl förberedda.

– Jag instämmer i att processen har gått smidigt och att det är bra med en snabb process vid såhär jobbiga tillfällen. Vi bokade upp otroligt mycket tid under en intensiv period vecka 14 och 15, säger Ingrid Gustafsson.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.