Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Eon varslar 30 i Sollefteå

Elbolaget Eon varslar närmare 50 personer i Sollefteå, Norrköping och Malmö. Värst drabbas Sollefteå där kundtjänsten ska minskas med en fjärdedel.
Sofia Broomé Publicerad 14 mars 2019, kl 13:29
Volker Hartmann/AP
Volker Hartmann/AP

Enligt Unionens koncernfackordförande Mats Ekblom är det den låga personalomsättningen i Sollefteå som är orsaken till att fler drabbas där än på de andra orterna.

– I Malmö och Norrköping har folk sagt upp sig och sökt sig till andra arbetsplatser men i Sollefteå finns inte mycket annat att välja på. Det är mestadels yngre som nu kommer att varslas, säger han.
– När jag var där pratade jag med en medlem som just hade skrivit på kontrakt för ett hus när varslet kom. Det är ju inte roligt.

I Norrköping väntas 10-15 personer förlora jobbet, i Malmö cirka 10 och i Sollefteå mellan 25 och 30.
– Tidigare fanns det en oro för att kontoret i Sollefteå skulle stängas helt, säger Mats Ekblom.

Förutom dem som nu varslas kommer många medarbetare att få erbjudande om avtalspension och förtidspension. Orsaken till varslen är digitaliseringen.
­– Man styr mer och mer av kundernas frågor digitalt. Våra förhoppningar är att förhandlingarna ska vara klara den 10:e april, säger Mats Ekblom.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.