Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Dålig lönsamheten tvingar Bra att varsla

Flygbolaget Bra varslar en tredjedel av sin personal om uppsägning. Anledningen är bland annat minskad efterfrågan på inrikesflygningar och ökade bränslekostnader.
Ola Rennstam Publicerad 26 april 2019, kl 16:42
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Inrikesflygbolaget Bra varslar 363 av sina drygt 1 000 anställda om uppsägning på grund av dålig lönsamhet.  Varslet berör kabinpersonal, piloter, tekniker och administrativ personal - främst i Malmö, Göteborg och Stockholm. Samtliga medarbetare har informerats om bolagets planer.

– Folk är chockade, ledsna och oroade. Att något skulle hända var väntat men inte att det skulle vara så drastiskt. Det går inte att ta in det förrän det är ett faktum, säger Therese Arroyo, ordförande för kabinklubben.

Läs mer: Bra säger upp markpersonal

Varslet är en konsekvens av att flygbolagets beslut att succesivt fasa ut tio äldre jetplan fram till och med i mars 2020. I stället ska man flyga med mindre turbopropellerplan som är billigare att driva. Enligt Unionenklubben kommer företaget dock att hyra in personal som tar över jetproduktionen.

– Det är tragiskt att det blivit så här. Det är inte lätt att driva flygbolag i dag med alla yttre omständigheter. Det kräver drastiska åtgärder, men det här drabbar den enskilde jättehårt, säger Therese Arroyo.

Det är minskad efterfrågan på inrikesflygningar, kraftigt ökade bränslekostnader, svag valuta, den nya flygskatten samt ökade flygplatsavgifter som gör att Bra nu väljer att varsla en tredjedel av sin personal.
– Det är fruktansvärt tråkigt att behöva ta det här beslutet, det är inget som vi vill göra utan något som vi behöver göra för att stå starka och robusta framöver. Att det har drivits fram av externa kostnader och minskad efterfrågan gör det extra tråkigt, säger Jim Hovferberg, kommunikationsansvarig på Bra.

Beslutet innebär att linjen mellan Jönköping och Stockholm läggs ner och att antalet avgångar mellan Östersund och Stockholm minskar, detta eftersom det är de med sämst lönsamhet.

Förhandlingar kommer att ske med Unionen och övriga fackliga parter under nästa vecka.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.