Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Utredning: ”Alla ska ha rätt till a-kassa”

Alla som har jobbat ska få a-kassa om de blir arbetslösa. Det föreslår den utredning om a-kassan som presenterades under tisdagen. Men för den som är arbetslös länge blir ersättningen lägre än i dag.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Utredningen av arbetslöshetsförsäkring föreslår bland annat a-kassa grundat på inkomst. Jonas Ekströmer / TT

I dag måste den som blir arbetslös ha varit med i a-kassan i tolv månader för att få a-kassa. Dessutom måste man visa att man har jobbat genom att lämna in arbetsgivarintyg. Nu föreslår en statlig utredning att de reglerna ändras.

Alla som har jobbat ska få ersättning, enligt förslaget. Ersättningen ska baseras på vilken inkomst man har haft i stället för hur mycket man har arbetat. På så sätt blir det enklare för personer som har flera olika arbetsgivare, jobbar deltid eller är frilansare. Dessutom underlättas handläggningen av a-kassan.

Den som inte är med i a-kassan eller har varit med kortare än sex månader får 50 procent av sin tidigare lön. Har man varit med mer än sex månader men mindre än tolv månader får man 65 procent och har man varit medlem i mer än tolv månader får man 80 procent. 

Taket (som tillfälligt är förhöjt på grund av coronakrisen) är dock fortsatt 25 000 kronor i månaden. Den som har tjänat mer än så får alltså inte 80 procent av sin tidigare lön.

Om det går snabbare att få rätt till a-kassa är förhoppningen att det ska leda till att fler – även personer med korta antällningar – ska gå med i a-kassan.

Som längst kan man, precis som i dag, få a-kassa i 300 dagar. Men om förslaget blir verklighet blir ersättningsperioden kortare om man inte har haft en stadig inkomst. Den som har haft en inkomst i mellan fyra och åtta månader får 100 dagar, den som har haft inkomst i mellan åtta och tolv månader får 200 dagar och den med inkomst i fler än tolv månader får 300 dagar. Tanken är att den som har jobbat länge kan behöva längre tid för att hitta ett jobb som motsvarar det jobb man har blivit av med.   

Utredaren föreslår också att ersättningsnivåerna ska trappas av kraftigare än i dag. Efter 100 dagar sänks ersättningen till 70 procent och efter ytterligare 100 dagar till 65 procent av den tidigare inkomsten.

Tomas Eriksson är kanslichef på Sveriges a-kassor. Han välkomnar förslaget om att ersättningen ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid.

– Det möjliggör för betydligt fler arbetsvarianter att omfattas av försäkringen. I dag är det i princip bara personer med stämpelklocka som kan få ersättning. Dessutom gör det försäkringen mer förutsägbar. Om ersättningen baseras på inkomst får försäkringstagaren en bra uppfattning av hur stor ersättningen blir om man blir arbetslös, säger han.

Sveriges a-kassor hade också velat se ett förslag om en årlig indexering av ersättningen. På så vis skulle ersättningen höjas i takt med löneutvecklingen. Något sådant förslag finns dock inte i utredningen.

– Det är synd. En indexering skulle skapa större trygghet och motverka de ryckigheter som uppstår när det är regeringen som beslutar om ersättningsnivåerna, säger Tomas Eriksson.

Han tycker inte heller att det behövs en skarpare avtrappning av ersättningen baserad på arbetslöshetens längd.

– Det är sannolikt inte den mest effektiva påtryckningen för att få en arbetslös att hitta ett nytt jobb.

Nu ska utredningen ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Förslagen i korthet

  • Under de 12 månaderna innan man blivit arbetslös ska man ha tjänat minst 120 000 kronor och minst 10 000 kronor i månaden under 4 månader för att ha rätt till a-kassa.
  • Ersättningen blir högre om man har varit medlem i en a-kassa länge.
  • Hur många dagar man kan få a-kassa baseras på hur länge man har tjänat minst 10 000 kronor i månaden. Den som har haft inkomst i mellan 4 och 8 månader får 100 ersättningsdagar. Har man haft inkomst i mellan 8 och 12 månader får man 200 dagar och den som har haft inkomst i mer än 12 månader får 300 dagar.
  • Ersättningen trappas ner till 70 procent av tidigare inkomst efter 100 dagar. Efter ytterligare 100 dagar blir den 65 procent.
     

STARTADE 2018

Utredningen om arbetslöshetsförsäkringen påbörjades för två år sedan och har alltså inget med coronakrisen att göra. Syftet var att hitta förslag som gör att fler kvalificerar sig för a-kassa. Ersättningen skulle dessutom baseras på inkomst i stället för arbetstid. I och med januariavtalet fick utredningen ytterligare ett direktiv: att hitta förslag för hur ersättningen tydligare kan trappas ner i takt med arbetslöshetens längd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Kvinna mörkade arbetstid – krävs på halv miljon av Unionens a-kassa

Ett återkrav från Unionens a-kassa på 520 000 kronor riktas mot en kvinna som inte redovisat hur mycket hon arbetat och därför fått för hög ersättning. Nu ger förvaltningsrätten a-kassan rätt.
Lena Michanek Publicerad 12 augusti 2026, kl 06:00
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.