Logo
Sök
Unionen

Unionen lägger locket på om Sverigedemokraterna

Flera anställda på Unionen reagerar starkt på att förbundet inte tar ställning mot SD. Eller tydliggör varför man inte gör det. Såväl partipolitisk obundenhet som respekt mångfald finns med i första paragrafen i förbundets stadgar. Men ledningen vägrar svara.
Sandra Lund Publicerad

Flera fackförbund har den senaste tiden aktivt tagit ställning mot Sverigedemokraterna (SD). Dock inte Unionen, vilket kollega.se skrev om för drygt två veckor sedan.

Då svarade Unionens presschef Louise Gerdemo Holmgren på frågorna å ledningens vägar. Enligt henne ska varje medlem stå upp för de värderingar som finns med i stadgarna, men förbundet ”respekterar ett demokratiskt val” och har inga synpunkter på partitillhörighet hos vare sig medlemmar eller förtroendevalda.

Uttalandet har väckt starka känslor bland många anställda och medlemmar inom Unionen.

– Jag är ganska härdad men blev faktiskt chockad när jag läste vad som sades. Jag trodde jag jobbade på ett ställe där jag skulle slippa läsa sådant. Man gömmer sig bakom stadgarna och jag kan bara hoppas på en kovändning, säger Paulina Viancos som är avtalshandläggare på förbundskontoret och medlem i förbundet.

Hon säger att förbundet måste hänga med i samtiden och prioritera den verklighet många medlemmar lever i.

– Det finns väl några procent där ute som är som jag och därför riskerar att drabbas av rasism och diskriminering. Det gör mig lite mörkrädd att jag har en passiv arbetsgivare. Man läser hela tiden om att vi är stora och starka. Men i de viktigaste frågorna vågar vi inte ta ställning.

I den första paragrafen i Unionens stadgar står att organisationen bygger på solidaritet och värderingar som värnar grundläggande demokratiska principer med respekt för jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt alla människors lika värde. Men också att förbundet är partipolitiskt obundet.

– Nu blir det som att allt utom det partipolitiskt obundna är en liten parentes. För mig finns grundpunkten i all facklig verksamhet i begreppet solidaritet. Det rimmar väldigt illa med ett parti som gör skillnad på folk och folk, säger Jakob Engblom som är säljare på förbundskontoret.

Han trodde att det bara var en tidsfråga för Unionens del när Vision senast gick ut och tog ställning mot SD, trots att även Vision är partipolitiskt obundet. I stället tycker han att svaren som Unionen gav blev glidande och att förbundet är ute på en ”väldigt slirig bana”.

– Det är som att vi blivit för pragmatiska för att blidka så många som möjligt. Jag förstår inte problemet med att ta avstånd. Och jag vill som medarbetare och medlem ha ett förtydligande. Tystnad är acceptans.

Unionen har tecknat kollektivavtal med flera SD-kanslier. Det finns också förtroendevalda som är aktiva sverigedemokrater. Men till skillnad från till exempel Vision utesluter inte Unionen någon på grund av det. Däremot får man inte verka i Unionens namn på ett sätt som går emot stadgarna om alla människors lika värde. Det räcker inte anser många medlemmar och anställda som Kollega talat med.

– I dag är det SD, i morgon kanske Svenskarnas parti. När partier som vill söndra samhället väljs in är det allvar, och det är Unionens ansvar som tung aktör på arenan att  jobba mot en sådan utveckling. Om vi värnar demokratin så behöver vi ta avstånd från partier med en antidemokratisk agenda, oavsett hur folkvalda de är. Just eftersom vi värnar demokratin, säger Linda Madsen som är kommunikatör i Stockholm men vill poängtera att hon uttalar sig som medlem.

Enligt Jörgen Olsson, ordförande för facklig samverkan på Unionen – ett organ för samtliga klubbar som finns inom förbundet – är frågan inte aktuell rent fackligt.

– Hittills har jag inte stött på att det skulle vara problem för oss anställda att hantera förbundsstyrelsen och de kongressbeslut som finns i frågan. Men vi får se. Det är en komplex fråga, jag har tankar men de är inte helt klara.

Han anser att SD:s beslut att kalla papperslösa för illegala och inte ge dem rätt till akutvård strider mot stadgarna om alla människors lika värde. Men också att ledningen är tydlig med att partipolitisk obundenhet går före.

– Jag tycker inte att det finns brist på ställningstagande. Däremot har frågan inte ställts på sin spets. Och det är en förbundsstyrelsefråga. Vill man ha en annan ordning från medlemmarna får man hantera det på kongressen. Rent fackligt har vi har inget riktigt case här.

Linda Madsen tycker att Unionen ska fundera över vilket samhälle man vill vara med och utforma framöver.

– Unionen är i dag Sveriges största fackförbund och vi har i allra högsta grad inflytande över samhällsutvecklingen. Jag hoppas ledningen kommer med ett tydligt och kraftfullt uttalande om att Unionen självklart tar avstånd från SD:s främlingsfientliga politik och att den inte är förenlig med våra värderingar.

Men Unionens presschef Louise Gerdemo Holmgren säger till Kollega att hon, och ledningen, inte kommenterar detta ytterligare.

Ur SD:s principprogram

Om mångkulturalism:

Vårt alternativ till mångkulturalismen är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975, där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen.

Om invandring:

Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.

Om familj och jämställdhet:

Det existerar medfödda skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan observeras med blotta ögat. Vi är av uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser vi att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv.

Om nationen:

Det faktum att vi ser assimilering som möjlig och eftersträvansvärd är inte detsamma som att vi också ser den som okomplicerad. Assimileringsprocessen är ofta lång och problemfylld och historien visar att det ibland kan ta flera generationer innan den är slutförd och i vissa fall lyckas den inte överhuvudtaget, utan leder istället till uppkomsten av segregerade och särkulturella samhällen. Ju mer en invandrares ursprungliga identitet och kultur skiljer sig ifrån den svenska nationens och ju större gruppen av invandrare är, desto svårare blir assimileringsprocessen. Detta är en av de primära orsakerna till att Sverigedemokraterna förespråkar en långsiktigt ansvarstagande och begränsad invandring, i synnerhet ifrån länder där kulturen och värdegrunden starkt avviker ifrån den svenska.

Om demokrati:

Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk.

Om nationalism:

Att kärleken till den egna nationen och viljan att befrämja dess intressen vid flera tillfällen i historien har vänts till hat och aggression mot andra nationer är ett beklagligt faktum. Att på dessa grunder avfärda alla former av nationalism och fosterlandskärlek är dock lika befängt som att avfärda den romantiska kärleken mellan två människor på basis av att den i vissa undantagsfall kan resultera i svartsjuka och svek som ibland slutar med våld.

Om kultur:

Kulturimpulser som utan att anpassas till svenska förhållanden inympas i det svenska samhället av makthavare eller grupper som inte själva ser sig som svenska betraktar vi dock inte som en del av den svenska kulturen utan snarare som en form av kulturimperialism.

Sandra Lund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Elisabeth Sasse, Unionen.
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren.. Rekrytering av ny kanslichef påbörjas direkt. Sasse har varit på Unionen sedan februari 2022. Foto: Janerik Henriksson/TT/Folksam.

Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer. 

I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:

– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.

Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång. 

Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.

– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.

Nekar till konflikt

Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.

– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.

Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?

– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.

Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?

– Nej, det gör det absolut inte.

I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?

– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.

"Kan få in ny energi"

Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.

– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.

Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:

– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.

Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?

– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.

Vad är det för mål?

– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen. 

– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.

Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?

– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.

18 månaders avgångsvederlag

Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.

Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.

"Har lite olika trådar"

Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:

– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.

Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer. 

I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren". 

Läs även