Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen storfinansiär av TCO:s nya tankesmedja

Unionen satsar miljontals kronor på en tankesmedja inom TCO. Planen är att möta upp de senaste årens starka opinionsbildningsoffensiv från arbetsgivarsidan.
Anton Andersson Publicerad
Eva Nordmark.
Unionen kommer att bidra med 12 miljoner till TCO:s nya tankesmedja under de närmaste sex till sju åren. (På bilden TCO:s ordförande Eva Nordmark.) Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Kollega har tidigare berättat om Unionens planer på att starta en tankesmedja. Tankarna dök upp redan 2011 då kongressen valde att bifalla en motion i ämnet.

Nu står det alltså klart att satsningen blir av, fast inte på egna ben utan genom paraplyorganisationen TCO.

– Vi hade en kongressmotion om att utreda frågan om en tankesmedja. Det blev bifall, och under utredningen konstaterade vi att det skulle bli mer styrka i projektet om vi gjorde det tillsammans med andra. Ungefär samtidigt kom TCO med sin idé. Vi har legat på varandra helt enkelt, säger Unionens 1:e vice ordförande Peter Hellberg.

Finansieringen är satt till 12 miljoner kronor årligen under en 6-7 årsperiod. TCO-förbunden har bidragit ekonomiskt efter storleksordning vilket innebär att Unionens del av kakan uppgår till drygt 40 procent.

Tankesmedjans huvudfokus kommer att ligga på att matcha näringslivets opinionsbildning som varit på stark frammarsch de senaste åren.

– Vi ser att det finns en väldig massa tankesmedjor och organisationer ute i debatten som har andra utgångspunkter än vi. Arbetsgivarnas tankesmedjor och forskningsinstitut är en stor del i det. Men även LO-sidan har numera sina tankesmedjor. Arbetslivsmodellen behöver förklaras så som vi ser den, utifrån en ett tjänstemannaperspektiv. Vi ska representera den centrala zonen där majoriteten av människorna i det här landet ligger åsiktsmässigt, säger Peter Hellberg.

En tillfällig styrelse har precis satts samman och nu pågår arbetet med att rekrytera en VD för tankesmedjan. Ambitionen är att arbetet ska dra igång senare under året.

– Den är instiftad av oss, men är samtidigt oberoende. Utifrån sitt uppdrag ska de nu själva bestämma sina arbetsformer och forma sitt lag, säger Peter Hellberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.