Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen kan starta tankesmedja

Facken behöver matcha arbetsgivarnas satsningar på opinionsbildning. Det tycker Theres Sysimetsä, som fick bifall för en motion i ämnet till kongressen.
Linda Svensson Publicerad

Arbetsgivarna, och då främst Svenskt Näringsliv, lägger enorma resurser på opinionsbildning varje år. De finansierar en rad tankesmedjor, forskningsinstitut, tidningar och tv-kanaler som tar fram material till nytta för arbetsgivarna.

Theres Sysimetsä tycker att facken borde kunna åstadkomma detsamma.

- Om vi inte ska tappa mark måste vi ta plats. Vi kan inte fortsätta stå och titta på när vår motpart skaffar sig hela tolkningsföreträdet.

Men ska Unionen ensam stå bakom en tankesmedja?

- Någon måste börja och Unionen är både stort och kapabelt nog att ta på sig utmaningen. Sedan hoppas jag verkligen att resten av facken följer med, säger Theres Sysimetsä.

Förbundsstyrelsen svarade i sitt yttrande att opinionsbildning är viktigt, men tycker att den nystartade enheten för politik, opinion och påverkan, POP, jämte vissa tvärfackliga samarbeten är tillräckligt nu. Men kongressen höll inte med.

- Jag trodde inte att jag skulle behöva debattera med en enhälligt vald ordförande klockan halv tio på kvällen. Men det gick ju vägen. Om vi inte gjort prioriteringen att satsa tror jag att vi hade ångrat oss, säger Theres Sysimetsä.

Kongressen röstade för att förbundet utreder möjligheten att starta en tankesmedja.

Hur ska du göra för att resultatet inte bara blir en utredning?

- Jag ska påminna mina vänner i förbundsstyrelsen och fortsätta visa våra medlemmar hur viktig påverkan är, säger Theres Sysimetsä.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.