Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver skadestånd för avstängd domare

Svenska Fotbollförbundet bröt mot las och mbl när de stängde av domaren Martin Strömbergsson, menar Unionen. Fackförbundet kommer att kräva drygt en halv miljon i skadestånd av Svenska Fotbollförbundet om beslutet inte ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Mårtensson/TT
Martin Strömbergsson Erik Mårtensson/TT

– Martin Strömbergsson har agerat klandervärt men oavsiktligt, trots det har arbetsgivaren har valt att offra honom till media i stället för att följa sin egen utredning som inte är i linje med den åtgärd som vidtagits, säger Peter Induss, regional ombudsman på Unionen.

Martin Strömbergsson, en av fyra proffsdomare i Sverige och tillika Unionenmedlem, sade under en match i augusti 2019 till Östersunds målvakt Aly Keita att "Sluta prata. Hoppa in i buren så ska jag ge dig en banan”.

– Det var ett klandervärt uttalande, en klyscha som använts historiskt mot målvakter och Strömbergsson fattade på en gång att det var olämpligt och bad om ursäkt, säger Peter Induss.

Straffet att bli avstängd från att döma matcher under resterande år 2020, står dock inte i proportion till det klandervärda uttalandet menar Unionen. Fotbollförbundets egen utredning kommer heller inte fram till att uttalandet är rasistiskt och yrkar på ett mildare straff.  

– Det är en mycket bra utredning och förbundets chefsjurist rekommenderar ett par matchers avstängning, något vi också kan gå med på. Men domarkommittén som tilldelar matcher står fast vid sitt beslut. Jag kan tänka mig att det är mycket prestige i det här, de vill inte gärna ändra ett redan fattat beslut,  säger Peter Induss.

Martin Strömbergsson har ett anställningskontrakt som löper fram till årsskiftet. Förutom en grundlön står det i kontraktet att han ska döma cirka 30 matcher och det utgår en betydande ersättning för varje match. På grund av avstängningen som domarkommittén beslutat om, går Strömbergsson miste om nästan halva sin årslön, men han behåller alltså sin grundlön.

– Arbetsgivarna menar att det inte finns någon garanti att få döma matcher. Jag hävdar tvärtom att det är en bärande del av hans kontrakt och att det man gjort är så ingripande att det måste betraktas som en omplacering av personliga skäl.

Förbundet yrkar skadestånd på drygt en halv miljon. Förutom ersättning för uteblivna matcharvoden begär man 200 000 i skadestånd för brott mot las och 40 000 för brott mot mbl, eftersom avstängningen inte förhandlats med facket.

– Det är ett medvetet högt las-skadestånd eftersom Fotbollförbundets agerande pekar ut vår medlem som rasist, vilket troligtvis har förstört hans fortsatta karriär. Jag tycker att vi har ett bra förhandlingsläge, men vi ser helst en fredlig lösning som gör att Martin kan återvända till att döma matcher, säger Peter Induss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten