Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver skadestånd för avstängd domare

Svenska Fotbollförbundet bröt mot las och mbl när de stängde av domaren Martin Strömbergsson, menar Unionen. Fackförbundet kommer att kräva drygt en halv miljon i skadestånd av Svenska Fotbollförbundet om beslutet inte ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Mårtensson/TT
Martin Strömbergsson Erik Mårtensson/TT

– Martin Strömbergsson har agerat klandervärt men oavsiktligt, trots det har arbetsgivaren har valt att offra honom till media i stället för att följa sin egen utredning som inte är i linje med den åtgärd som vidtagits, säger Peter Induss, regional ombudsman på Unionen.

Martin Strömbergsson, en av fyra proffsdomare i Sverige och tillika Unionenmedlem, sade under en match i augusti 2019 till Östersunds målvakt Aly Keita att "Sluta prata. Hoppa in i buren så ska jag ge dig en banan”.

– Det var ett klandervärt uttalande, en klyscha som använts historiskt mot målvakter och Strömbergsson fattade på en gång att det var olämpligt och bad om ursäkt, säger Peter Induss.

Straffet att bli avstängd från att döma matcher under resterande år 2020, står dock inte i proportion till det klandervärda uttalandet menar Unionen. Fotbollförbundets egen utredning kommer heller inte fram till att uttalandet är rasistiskt och yrkar på ett mildare straff.  

– Det är en mycket bra utredning och förbundets chefsjurist rekommenderar ett par matchers avstängning, något vi också kan gå med på. Men domarkommittén som tilldelar matcher står fast vid sitt beslut. Jag kan tänka mig att det är mycket prestige i det här, de vill inte gärna ändra ett redan fattat beslut,  säger Peter Induss.

Martin Strömbergsson har ett anställningskontrakt som löper fram till årsskiftet. Förutom en grundlön står det i kontraktet att han ska döma cirka 30 matcher och det utgår en betydande ersättning för varje match. På grund av avstängningen som domarkommittén beslutat om, går Strömbergsson miste om nästan halva sin årslön, men han behåller alltså sin grundlön.

– Arbetsgivarna menar att det inte finns någon garanti att få döma matcher. Jag hävdar tvärtom att det är en bärande del av hans kontrakt och att det man gjort är så ingripande att det måste betraktas som en omplacering av personliga skäl.

Förbundet yrkar skadestånd på drygt en halv miljon. Förutom ersättning för uteblivna matcharvoden begär man 200 000 i skadestånd för brott mot las och 40 000 för brott mot mbl, eftersom avstängningen inte förhandlats med facket.

– Det är ett medvetet högt las-skadestånd eftersom Fotbollförbundets agerande pekar ut vår medlem som rasist, vilket troligtvis har förstört hans fortsatta karriär. Jag tycker att vi har ett bra förhandlingsläge, men vi ser helst en fredlig lösning som gör att Martin kan återvända till att döma matcher, säger Peter Induss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen