Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver Apotea på flera hundra tusen kronor

Arbetsvillkoren för de anställda på Apotea är satta under lupp. Nu har företaget stämts av Unionen som hävdar att företaget betalat ut fel ersättning till anställda.
Anita Täpp Publicerad 10 augusti 2021, kl 16:41
Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.
Unionen stämmer Apotea och kräver företaget på flera hundra tusen kronor. Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.

Unionen kräver Apotea på ett skadestånd på flera hundra tusen kronor för brott mot kollektivavtalet.

Tvisten handlar om den ersättning som tolv anställda har fått då de har varit tjänstlediga från sina fasta anställningar och i stället jobbat extra på helgerna.

Enligt Unionen, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, har ersättningen betalats i strid med kollektivavtalet.

Exempelvis har de anställda fått lön per timme trots att avtalet bara medger månadslön. Dessutom är både den timpenning och en OB-ersättning som har betalats ut felaktigt beräknad och för låg.

I skadeståndet som Unionen kräver ingår att de berörda medlemmarna får rätt ersättning för det jobb de har utfört liksom ett allmänt skadestånd på sammanlagt 35 000 kronor per person. Dessutom ett allmänt skadestånd på totalt 150 000 kronor till Unionen.

Missförhållanden vid huvudlagret

Samtidigt med detta är flera andra processer som handlar om de anställdas villkor på Apotea igång.

Redan i höstas skrev tidningen ETC om missförhållanden vid huvudlagret i Morgongåva, där personal uppgav sig bli övervakad och vittnade om stress och kollektiv bestraffning. 

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

En bild som många medlemmar bekräftade i den utredning som Unionen sedan inledde.

Till TT har Pär Svärdson, vd för Apotea, medgivit att det förekommit felaktigheter på företaget och sagt att man absolut har brustit i sin arbetsmiljö. Men han har också framhållit att man nu har ett program med 116 punkter för att åtgärda problem.

Apotea riskerar ytterligare böter

Nyligen blev det dock känt att Arbetsmiljöverket, som har funnit allvarliga brister i Apoteas arbetsmiljöarbete, nu har ålagt företaget att genom en rad åtgärder förbättra situationen senast den sista september. I annat fall tvingas bolaget betala vite på 50 000 kronor.

Apotea granskas också för påstådd kameraövervakning av de anställda. Integritetsskyddsmyndigheten har inlett en granskning av kamerabevakningen, då det inte är tillåtet att använda övervakningskameror för arbetsledning.  Och om bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom.

Läs mer: Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Samtidigt försöker nu Unionen tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget. I det avtalet ska bland annat både syftet med kamerorna liksom vilka som ska ha tillgång till inspelat material framgå.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.