Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver Apotea på flera hundra tusen kronor

Arbetsvillkoren för de anställda på Apotea är satta under lupp. Nu har företaget stämts av Unionen som hävdar att företaget betalat ut fel ersättning till anställda.
Anita Täpp Publicerad
Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.
Unionen stämmer Apotea och kräver företaget på flera hundra tusen kronor. Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.

Unionen kräver Apotea på ett skadestånd på flera hundra tusen kronor för brott mot kollektivavtalet.

Tvisten handlar om den ersättning som tolv anställda har fått då de har varit tjänstlediga från sina fasta anställningar och i stället jobbat extra på helgerna.

Enligt Unionen, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, har ersättningen betalats i strid med kollektivavtalet.

Exempelvis har de anställda fått lön per timme trots att avtalet bara medger månadslön. Dessutom är både den timpenning och en OB-ersättning som har betalats ut felaktigt beräknad och för låg.

I skadeståndet som Unionen kräver ingår att de berörda medlemmarna får rätt ersättning för det jobb de har utfört liksom ett allmänt skadestånd på sammanlagt 35 000 kronor per person. Dessutom ett allmänt skadestånd på totalt 150 000 kronor till Unionen.

Missförhållanden vid huvudlagret

Samtidigt med detta är flera andra processer som handlar om de anställdas villkor på Apotea igång.

Redan i höstas skrev tidningen ETC om missförhållanden vid huvudlagret i Morgongåva, där personal uppgav sig bli övervakad och vittnade om stress och kollektiv bestraffning. 

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

En bild som många medlemmar bekräftade i den utredning som Unionen sedan inledde.

Till TT har Pär Svärdson, vd för Apotea, medgivit att det förekommit felaktigheter på företaget och sagt att man absolut har brustit i sin arbetsmiljö. Men han har också framhållit att man nu har ett program med 116 punkter för att åtgärda problem.

Apotea riskerar ytterligare böter

Nyligen blev det dock känt att Arbetsmiljöverket, som har funnit allvarliga brister i Apoteas arbetsmiljöarbete, nu har ålagt företaget att genom en rad åtgärder förbättra situationen senast den sista september. I annat fall tvingas bolaget betala vite på 50 000 kronor.

Apotea granskas också för påstådd kameraövervakning av de anställda. Integritetsskyddsmyndigheten har inlett en granskning av kamerabevakningen, då det inte är tillåtet att använda övervakningskameror för arbetsledning.  Och om bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom.

Läs mer: Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Samtidigt försöker nu Unionen tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget. I det avtalet ska bland annat både syftet med kamerorna liksom vilka som ska ha tillgång till inspelat material framgå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY