Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver Apotea på flera hundra tusen kronor

Arbetsvillkoren för de anställda på Apotea är satta under lupp. Nu har företaget stämts av Unionen som hävdar att företaget betalat ut fel ersättning till anställda.
Anita Täpp Publicerad
Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.
Unionen stämmer Apotea och kräver företaget på flera hundra tusen kronor. Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.

Unionen kräver Apotea på ett skadestånd på flera hundra tusen kronor för brott mot kollektivavtalet.

Tvisten handlar om den ersättning som tolv anställda har fått då de har varit tjänstlediga från sina fasta anställningar och i stället jobbat extra på helgerna.

Enligt Unionen, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, har ersättningen betalats i strid med kollektivavtalet.

Exempelvis har de anställda fått lön per timme trots att avtalet bara medger månadslön. Dessutom är både den timpenning och en OB-ersättning som har betalats ut felaktigt beräknad och för låg.

I skadeståndet som Unionen kräver ingår att de berörda medlemmarna får rätt ersättning för det jobb de har utfört liksom ett allmänt skadestånd på sammanlagt 35 000 kronor per person. Dessutom ett allmänt skadestånd på totalt 150 000 kronor till Unionen.

Missförhållanden vid huvudlagret

Samtidigt med detta är flera andra processer som handlar om de anställdas villkor på Apotea igång.

Redan i höstas skrev tidningen ETC om missförhållanden vid huvudlagret i Morgongåva, där personal uppgav sig bli övervakad och vittnade om stress och kollektiv bestraffning. 

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

En bild som många medlemmar bekräftade i den utredning som Unionen sedan inledde.

Till TT har Pär Svärdson, vd för Apotea, medgivit att det förekommit felaktigheter på företaget och sagt att man absolut har brustit i sin arbetsmiljö. Men han har också framhållit att man nu har ett program med 116 punkter för att åtgärda problem.

Apotea riskerar ytterligare böter

Nyligen blev det dock känt att Arbetsmiljöverket, som har funnit allvarliga brister i Apoteas arbetsmiljöarbete, nu har ålagt företaget att genom en rad åtgärder förbättra situationen senast den sista september. I annat fall tvingas bolaget betala vite på 50 000 kronor.

Apotea granskas också för påstådd kameraövervakning av de anställda. Integritetsskyddsmyndigheten har inlett en granskning av kamerabevakningen, då det inte är tillåtet att använda övervakningskameror för arbetsledning.  Och om bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom.

Läs mer: Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Samtidigt försöker nu Unionen tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget. I det avtalet ska bland annat både syftet med kamerorna liksom vilka som ska ha tillgång till inspelat material framgå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten