Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har förlikats med Astra Zeneca

För ett år sedan stämde Unionen läkemedelsbolaget Astra Zeneca för brott mot mbl. Nu har facket nått en förlikning med företaget – och fått till en bättre relation.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Montgomery / TT
"Det har blivit ett hel annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den", säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca. Henrik Montgomery / TT

I början av oktober förra året stämde Unionen tillsammans med Naturvetarna och Sveriges ingenjörer Astra Zeneca i Arbetsdomstolen, AD. Bakgrunden var att fackförbunden ansåg att Astra Zeneca brutit mot lagen om medbestämmande i arbetslivet, mbl, i samband med chefstillsättningar och omorganisationer.

De fackligt förtroendevalda i Unionen och i de övriga facken upplevde att bolaget försvårade deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet, bland annat genom att inte tillhandahålla tillräckligt med information i samband med förhandlingar.

Läs mer: Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

De fyra händelserna som angavs i stämningen inträffade under perioden oktober 2018 till februari 2019. Sammanlagt krävde de tre facken 470 000 kronor i skadestånd, i Unionens fall handlade det om skadeståndskrav på 160 000 kronor.

Nu har bolaget och facken skrivit ett förlikningsavtal och saken kommer alltså inte hamna i domstol. De lokala fackklubbarna kommer att få en hemlig summa pengar som en del av avtalet.

– Vi är nöjda med att vi lyckades förlikas. Vårt mål var inte att hamna i AD utan att få till en förändring, säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje.

Facken upplever att företaget har ändrat sin inställning efter att stämningsansökningarna lämnades in förra hösten.

– Det har blivit ett helt annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den. Vi ser helt klart en vilja till förändring från företagets sida, säger George Kaspo.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen