Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Turordningen inte självklar för tjänstemännen

Trodde du att sist in-först ut var en absolut regel? Då tror du fel. Det blir allt vanligare att fackklubbar kommer överens med arbetsgivaren om en alternativ turordning, genom en så kallad avtalsturlista. Dessutom bygger turordningsreglerna i lagen på att de som jobbat längst har tillräcklig kompetens om de ska få stanna.
Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, las, innebär att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställningstid i samband med uppsägningar. Men även den som har lång uppsägningstid kan bli uppsagd om han eller hon inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.

Genom omställningsavtalet, som ger tjänstemän extra stöd till omställning vid neddragningar har de fackliga organisationerna också gått med på att i vissa fall göra avvikelser från turordningsreglerna genom en så kallad avtalsturlista.

Dessutom kan arbetsgivare med högst tio anställda undanta två personer från turordningen.

 

Vilken betydelse har turordningsreglerna för er?

Cornelia Gallerydh, styrelseledamot Unionen Ericsson Samorganisation samt koncernfacklig förhandlare.
– Förr i tiden gick man på anställningstid. Blev det uppsägningar tog man de sist anställda först. I dag är det annorlunda. Vi har inte slopat turordningslistorna helt, vi utgår alltid från las. Men sedan gör vi en bedömning av läget, det blir lite ge och ta.

– Spontant kan jag säga att det går mer och mer mot överenskommelser med företaget. Avtalsturlistor är vanliga, det sker i stort sett varje gång. Precis som företaget är vi måna om verksamheten och de anställda. Från fackets sida försöker vi alltid skydda medlemmarna. För oss i Sverige är det jätteviktigt att vi får vara kvar, i ett globalt företag som Ericsson slåss man mot resten av världen.

 

Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland:
– Vi använder oss extremt sällan av turordningsreglerna. Jag tror att frågan är av större betydelse för Unionen centralt än för oss på klubbnivå. Vi är så få tjänstemän på varje ort att turordningsreglerna inte får så stor betydelse. De få gånger det har varit neddragningar har det löst sig på andra sätt, genom att någon har valt ett erbjudande om att sluta eller genom att någon har en viss kompetens.
 

Mikael Jonsson, klubbordförande Stora Enso i Skoghall:
– På hundra år har det bara hänt en gång att folk har sagts upp. Företaget brukar lösa det med frivilliga lösningar, som förtida pensioneringar eller avgångspaket. Men 2012 slimmade man organisationen ordentligt. Tio procent, uppemot hundra personer, fick sluta. Då tvingades man säga upp 12 eller 13 anställda.

– Vi har en bra dialog med företaget och vi får vara med och påverka. Ändå tycker jag att turordningsreglerna är lite godtyckliga. Till syvende och sist är det företaget som väljer vilka som får vara kvar. Det handlar om kompetens, och om du inte har den ska du kunna lära dig på tre månader. Vissa befattningar här tar det längre tid att lära sig.

 

Ann Jonsson, klubbordförande på Ramböll:
– För oss är turordningsreglerna viktiga. Vi försöker använda oss av dem i så stor utsträckning som möjligt. Som tur är så har det inte varit aktuellt särskilt ofta. Men det är inte alltid möjligt att gå efter turordningsreglerna. Våra anställda arbetar med väldigt olika saker och då blir kompetensfrågan viktigare.

 

Text: Niklas Hallstedt, Linda Svensson, David Österberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar