Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Jag golvades av hur kroppen reagerade”
Anna Hildestam Jonsson är en av siffrorna bakom stresstatistiken. För henne förenades vägen tillbaka till arbetslivet med en omvärdering av vad som är viktigt i livet. Ett bra sätt att öka sin livskvalitet efter kraschen, säger stressexperten Giorgio Grossi.
Vem är den här människan i spegeln som inte kan formulera ord, glömmer viktiga saker och inte kan koncentrera sig?
Vid långvarig stress reagerar både kroppen och knoppen – vi blir trötta trots att vi sovit, får humörsvängningar och har svårt att hålla en röd tråd. Symptom som är helt logiska, men också väldigt skrämmande.
– Det är naturligt att bli rädd om du hamnar i en situation du aldrig befunnit dig och dina vanliga resurser inte fungerar. Men det är också viktigt att inte låta känslorna ta över, för då startar en snöbollseffekt av tankar som leder ned i en negativ spiral, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut vid Stressmottagningen och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet.
På mottagningen i Stockholm möter Giorgio Grossi människor som är sjukskrivna på grund av långvarig stress. Ibland är den orsakad av jobbet, ibland av hemsituationen och inte sällan en kombination av de två.
Det är naturligt att bli rädd
En person med en stöttande partner, förstående arbetsgivare och mildare ångestproblematik kan vara på banan ganska snabbt. Men för den som saknar en plats för återhämtning, har otydliga arbetsuppgifter och en oförstående chef kan stressen bli kronisk och vägen tillbaka lång och full av hinder.
För Anna Hildestam Jonsson sade kroppen ifrån efter en rad omständigheter som sammanträffade – en hektisk tid på jobbet med ett otryggt ledarskap, en nära anhörig som dog och födseln av sitt andra barn. Saker som var för sig var omvälvande, men tillsammans blev överväldigande.
– Jag golvades av hur kroppen reagerade. Jag orkade inte promenera, fick yrsel, tappade bort saker och hade svårt att reglera mina känslor. Samtidigt fylldes jag av skamkänslor av att inte orka och kände mig misslyckad både som mamma och människa.
Sorg och uppgivenhet att inte orka
Sjukskrivningen på grund av stress var ett faktum, trots att hon till en början hade svårt att acceptera läget. Hon var van att prestera och leverera, nu kunde hon inte göra någotdera.
– Till en början var det mycket sorg och uppgivenhet. Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte, säger hon.
Vägen tillbaka kom i små steg, genom att träffa familj och vänner som fanns där trots att hon inte alltid orkade prata och genom att träffa andra som var i samma situation. De pratade om varför de hamnat där de hamnat och hur vägen dit såg ut.
– Jag fick förståelse för hur mina val och mitt agerande bidragit till utmattningen. Vi pratade om hur kroppen reagerar på stress och vikten av återhämtning. Hur de egenskaper som ofta är en styrka även kan föra oss närmare en utmattningsdiagnos. Att vara en person som vill prestera på topp och nå uppsatta mål är något bra, men beteendet kan bli skadligt om du inte sätter gränser.
Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte
Vid tillfrisknandet märkte Anna Hildestam Jonsson också att vägen tillbaka inte var spikrak. En dag av energi kunde följas av en ”aktivitetsbaksmälla” med trötthet. Hon märkte också att omgivningen hade svårt att se hur hon mådde och fick träna på att beskriva det med ord.
– Det är en ensam sjukdom som inte alltid syns. Det är lätt att tro att någon som ler och ser glad ut inte mår dåligt. Men det kan pågå något helt annat på insidan. Jag fick påminna framför allt mig själv, men även andra, om att jag inte var frisk bara för att jag hade en bättre period.
Randiga dagar bra för välmående
För psykoterapeuten Giorgio Grossi handlar mycket i tillfrisknandet av en utmattningsdiagnos om att kartlägga vanor och göra anpassningar. Hur ser livs- och arbetssituationen ut? Finns det möjlighet till återhämtning? Vad skapar stress och vad skapar återhämtning?
– Vi brukar prata om randiga dagar. Det är när aktivitet varvas med vila för att inte belasta kroppen och knoppen för mycket.
Vid insjuknandet kan det kännas långt bort att komma tillbaka till jobbet, men här är långsiktighet nyckeln. Du startar gradvis med anpassade uppgifter, gärna på en plats som är skyddad från intryck, tränar på att ta pauser och gå hem i tid. När du går upp i arbetstid är det bra om inga arbetsuppgifter läggs till i början, för det är en omställning varje gång en förändring sker.
– Omställningen är otroligt tröttande och kan leda till en tillfällig ökning av symptomen igen. Det är viktigt att tänka på att det inte är farligt utan förväntat. Ett sätt att underlätta för kroppen är att dra ner på andra aktiviteter under den här tiden du ökar på arbetstiden, säger han.
Att bakslag kommer att komma är inte en fråga om när, utan i vilken skepnad, menar Giorgio Grossi. Men i motgången finns mycket information att hämta.
– Försök att inte värdera händelsen utan se det som en lärdom. Vad var det som gjorde att du började må dåligt? Och tänk likadant när du mår bra – vad är det som får dig att fungera?
När Anna Hildestam Jonsson skulle ut i arbetslivet efter sin föräldraledighet hade hon omvärderat mycket kring vad hon tyckte var värdefullt i arbetslivet. Rätt kultur och ledarskap blev viktigare än specifika arbetsuppgifter. Redan i rekryteringsprocesser har hon varit tydlig med sina prioriteringar: familjen kommer först, hon jobbar bara sina arbetstider och när hon ser strukturer som inte är hälsosamma så tar hon upp det.
– Jag ser det inte som en svaghet att säga till om det blir för mycket eller att påpeka när något är fel. Jag upplever att arbetsgivare är tacksamma för att jag är transparent med det jag behöver. Men det har krävts övning för att våga vara det, säger hon.
Men hälsa ligger också i betraktarens öga
Så när blir man frisk från en utmattningsdiagnos? Enligt Giorgio Grossi är det en knivig fråga. En lindrig krasch kan innebära att symptom försvinner ganska snabbt. Men hälsa ligger också i betraktarens öga.
– En person som känner av symptom vid överbelastning men ser dem som hjälpredor för att inte krascha igen kommer att leva ett gott liv och betrakta sig själv som rimligt frisk. En annan person med samma symtom kanske betraktar dessa som tecken på sjukdom, blir uppskrämd, går in i ältande av skuld och skam och mår därigenom väldigt dåligt.
– Att förlika sig med sakernas tillstånd och finna värden som ger livet mening efter kraschen är ett bra sätt att öka sin livskvalitet, säger han.
Även om Anna Hildestam Jonsson gärna hade fått sina erfarenheter på ett mindre smärtsamt sätt är hon tacksam för de lärdomar de gett. Att hon har blivit bättre på att sätta gränser, säga ifrån, vara tydlig och lyssna på kroppen. Om hon skulle möta sig själv i sin värsta period skulle hon lägga en tröstande hand på sin axel.
– Jag ser tillbaka på den personen med kärlek. Det var en människa som fick utstå mycket under kort tid och som inte hade verktyg att hantera det. Jag skulle säga att det inte är skamfyllt att vara där hon är och att det kommer att bli bättre.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
