Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så maxar du årets ledigheter
Sugen på mer långledighet så här efter jul- och nyårshelgerna? Kollega har synat årets röda dagar och kartlagt hur man kramar ut mest ledighet under det kommande året.
De två senaste åren har storhelger och röda dagar varit finfint placerade i kalendern och bjudit på många möjligheter till långledighet - framför allt på våren. Tack vare klämdagar har många tjänstemän kunnat unna sig flera långa veckoslut utan att behöva länsa semesterkontot.
I år ser förutsättningarna lite annorlunda ut. De röda dagarna är givetvis lika många men deras placering i kalendern gör 2014 något mer arbetsgivarvänligt.
Julhelgen 2012 och 2013 låg de röda dagarna perfekt i almanackan, bara några enstaka semesterdagar eller kompledighet behövdes för att få över två veckors sammanhängande ledighet. I år, då julafton och nyårsafton infaller på en onsdag, krävs minst fem semesterdagar för att uppnå lika lång ledighet.
Första maj infaller en torsdag, och de som jobbar hos en arbetsgivare som erbjuder en klämdag på fredagen kan se fram emot en skön lång-weekend. Nationaldagen, den 6 juni, är en fredag och ger till skillnad mot i fjol ingen möjlighet till någon klämdag. Nästa år blir det riktigt illa, då infaller Sveriges nationaldag på en lördag, vilket innebär att arbetstagarna går miste om den extra ledigheten.
Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton räknas som helgdagsaftnar. Om man arbetar, är helt ledig eller jobbar kortare arbetsdag då varierar mellan olika kollektivavtal och arbetsplatser. På vissa arbetsplatser gäller detta även dag före Sveriges nationaldag, dag före Kristi Himmelfärdsdag samt dag före Alla Helgons dag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
