Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Psykisk ohälsa på grund av krav på arbetet är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Colourbox

I dag är psykisk ohälsa den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Att alltför höga krav på arbetet är en orsak är de flesta ense om, men ofta antas att de höga kraven kan kompenseras med ökade möjligheter för individen att själv bestämma över hur arbetsuppgifterna ska utföras, och ett bra socialt stöd i arbetsgruppen.

Det här är en ”bekväm myt”, konstaterar nu forskare på Linköpings Universitet som tillsammans med kanadensiska kollegor i flera omgångar frågat 1 700 personer om symtom på utmattning samt hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i jobbet.

– Handlingsutrymme och socialt stöd är viktiga faktorer i sig. Finns inte det ökar risken för utbrändhet. Men studien visar att de positiva effekterna av dem inte är nog för att skydda mot utbrändhet, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, enligt vilken resultaten är tillämpbara på hela arbetsmarknaden.

Det enda som verkligen hjälper är att minska mängden arbetsuppgifter eller arbetstempot för de som känner att de har för mycket att göra, anser forskarna. Men det ställer krav både på medarbetare och chefer. Medarbetare måste signalera om kraven upplevs som för höga och cheferna måste vara lyhörda. 


Foto: Colourbox 

Anna-Carin Fagerlind Ståhl:

Många i riskzonen tänker att det visserligen är mycket nu, men att det säkert blir bättre så småningom. Det finns också en kultur av att det är bra att ha mycket att göra.

– Då gäller det att använda sunt förnuft och fundera över om arbetsbördan är rimlig. Finns det möjlighet att ibland ta det lugnt, tänka efter och återhämta sig? Finns det möjligheter att ta de pauser och raster som vi har rätt till? Och även om det finns gäller det att fundera över de kvalitativa kraven i arbetet.

Det är dock fel att tro att det bara är den närmaste chefens ansvar att göra något åt situationen, anser forskarna. I stället bör frågan hamna högst upp i företaget.

– Även många chefer sitter pressat till och har begränsade möjligheter att påverka organisationen. Vill man organisera företaget för att få attraktiv arbetskraft och behålla kompetens så är det här enormt viktiga frågor, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

– Vad görs i dag för att främja hälsa? I stället för att förändra organisationen försöker man få redan pressade individer att lära sig hantera pressen bättre.

Läs också: Utbränd - på olika sätt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.