Hoppa till huvudinnehåll
Stress

EU-kampanj mot stress i arbetslivet

I veckan drog Arbetsmiljöverket och motsvarande myndigheter i 30 europeiska länder igång en kampanj för att förebygga stress i arbetslivet. Cirka 2 000 inspektioner kommer att utföras på arbetsplatser inom bland annat kommunikations- och informationsbranschen.
Gabriella Westberg Publicerad
Arbetsmiljöverket
Omkring 2000 arbetsplatser kommer att inspekteras i samband med den EU-initierade kampanjen för att förebygga stress i arbetslivet. Arbetsmiljöverket

Av all jobbfrånvaro i EU beräknas 50-60 procent ha anknytning till arbetsrelaterad stress. Kostnaderna för förlorad produktivitet och sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa uppgår i EU till 136 miljarder euro, hisnande 1 284 miljarder kronor, per år. Bara i Sverige ligger kostnaden på omkring 30 miljarder kronor om året, enligt siffror från Försäkringskassan.

- Stressen innebär både många månaders sjukskrivning och ett stort lidande för den som drabbas, men den leder också till höga kostnader för arbetsgivare och samhället, säger Britt-Marie Henriksson, projektledare vid Arbetsmiljöverket, i en kommentar.

I dagarna får 24 000 svenska arbetsgivare ett brev från Arbetsmiljöverket om hur de kan skaffa sig kunskaper i hur de kan arbeta förebyggande i frågor om stress och psykisk ohälsa. Om några veckor kommer 2000 inspektioner att genomföras med fokus på hur arbetsgivarna hanterar ohälsosam stress på jobbet.

- Förra året var det sex av tio som inte uppfyllde kraven på att förebygga arbetsrelaterad stress. Därför har vi även nya branscher som vi inspekterar i år, säger Britt-Marie Henriksson.

Bland de nya branscherna nämns kommunikations- och informationsbranschen, juridisk och ekonomisk konsultverksamhet liksom magasinering inom transportbranschen, taxibranschen och öppenvården.

Resultatet av inspektionerna kommer att presenteras vid Arbetsmiljöriksdagen i Stockholm den 23 oktober.

Testa dig!

Här kan testa dig och få tips för att förebygga stress i Arbetsmiljöverkets digitala stresskurs

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.