Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Redan i maj ringde Unionen samtliga medlemmar på Klarna för att ta pulsen på deras inställning till kollektivavtal. Nu i oktober återupprepades proceduren för att undersöka viljan att gå i strejk.
– Vi har varit exceptionellt noggranna på Klarna och det finns en massiv majoritet för kollektivavtal och en kraftig majoritet för att gå ut i strejk, säger Björn Larm, gruppledare och samordnare för Unionens mobilisering på Klarna.
Han gissar att 10-25 procent av de anställda är emot strejken, men att många kommer att ändra sig när det verkligen gäller.
– Strejkviljan är svår att sätta fingret på, för ingen vill ju egentligen strejka. Däremot är medlemmarna beredda att gå i strejk om de måste.
En synbar mätare på strejkviljan är dock att förbundet fått ett hundratal nya medlemmar på Klarna den senaste månaden. Bara sedan i söndags har det kommit in 40 nya medlemsansökningar.
– Jag tvivlar på att man går med i ett fackförbund som varslat för strejk, om man är emot strejken, säger Björn Larm.
Solidariteten och viljan att gå i strejk för att få kollektivavtal är generellt högre hos de anställda som kommer från andra länder, menar Björn Larm.
– Jag är imponerad av kampviljan hos denna utsatta grupp. Om man är här på arbetstillstånd och förlorar jobbet kan det få stora konsekvenser.
Vad förväntas av de strejkande på Klarna?
– Man förväntas vara aktiv och delta i möten, som sannolikt blir digitala. Vi har många medlemmar och det är få ingångar, så man kanske inte behöver gå strejkvakt, men man måste vara beredd att ställa upp om det behövs.
Hur går det till att vara strejkvakt när jobbet kan utföras på distans?
– På sätt och vis blir det lättare att se om någon bryter mot strejken, eftersom man alltid lämnar digitala spår. Vi känner oss trygga i att vi kan hantera det och det kommer att bli konsekvenser om man bryter mot strejken, säger Björn Larm.
Kollega har återigen sökt Klarna, som tackar nej till intervju.
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
