Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det spelar ingen roll åt vilket håll man vänder blicken: i nästan alla länder strejkar man mer än i Sverige. Danmark hade till exempel i snitt 54 förlorade arbetsdagar per tusen arbetstagare och år under åren 2010-2017. Sverige hade tre.
Under samma period försvann 316 dagar på Cypern och Frankrike gick miste om 125 dagar per tusen arbetstagare och år.
Just fransmän får ibland stå som symbol för ett folk som genom strejker står upp mot orättvisor och inte knyter näven i fickan. Men anledningen till att det strejkas olika mycket i olika länder är inte främst kulturell, enligt Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde.
– Man ska akta sig för att ge kulturella förklaringar. Den främsta anledningen till att det är få strejker i Sverige är vårt centraliserade avtals- och förhandlingssystem. Ju mer decentraliserad en förhandling är, desto större är riskerna för konflikter kring lokala frågor. Det är förklaringen till att exempelvis Danmark har fler konflikter än Sverige, trots att länderna är ganska lika på andra sätt, säger han.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, håller med. Han pekar på bland annat Industriavtalet och Sveriges höga fackliga organisationsgrad som två orsaker till att arbetsmarknaden är fredlig.
– I Frankrike vet arbetsgivarna att facken, tvärtemot vad man kan tro, är svaga och att strejkerna ofta blir korta. Där finns inga stora konfliktfonder och ett strejkvarsel får ingen större effekt. Strejkerna riktar sig också ofta mot staten i politiska strejker. Det kan handla om minimilöner eller höjd pensionsålder till exempel.
Starka fackförbund med många medlemmar kan med andra ord leda till att strejkerna blir få. Men det betyder inte att strejkvapnet har spelat ut sin betydelse. För trots att det sällan används är det helt avgörande att ha något att hota med, enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.
– Det finns inget självändamål i att ha många konflikter. Men strejkvapnet måste finnas i ett förhandlingssystem. Hade vi inte det hade förhandlingarna inte fungerat. Vi måste kunna sätta kraft bakom våra krav, för att uppnå resultat. Och arbetsgivarna har ju också ett konfliktvapen i form av lockouter, säger han.
Läs också: Om Unionen strejkar stannar Sverige
Frågan är då om det är bra att det strejkas så lite i Sverige? Jo, det är nog det, enligt de experter vi pratat med. De uteblivna strejkerna är ett tecken på att förhandlingsmodellen fungerar och en fredlig arbetsmarknad sparar pengar åt företagen och samhället.
Men kanske strejkar vi ändå lite för lite, enligt Christer Thörnqvist. För precis som i andra relationer kan det vara bra att rensa luften ordentligt ibland.
– Risken är att människor knyter näven i fickan. Man kan se att många konfliktområden återkommer gång på gång. En anledning kan vara att medlarna hittat en kompromiss som inte löser själva grundfrågan. I sådana lägen skulle det kanske vara bättre med en strejk och en ordentlig lösning på konflikten. Latent missnöje är inte bra för arbetsmoral och produktivitet, säger han.
Om en strejk lyckas eller inte har flera förklaringar. Inom privat sektor svider en strejk i arbetsgivarnas plånböcker och en strejk kan snabbt få stora konsekvenser. Det innebär att arbetsgivarna helst undviker dem.
Det visade sig senast vid hamnkonflikten där Hamnarbetarförbundet fick sitt kollektivavtal först när de hotade med att ta ut samtliga medlemmar i strejk.
Läs mer: "Strejkerna ökade trycket"
Läs mer: Begränsad strejkrätt från och med augusti
– Företagen är känsligare för strejk i dag eftersom de i princip bara tillverkar på beställning och inte har några stora lager. En strejk får snabbt effekt, säger Anders Kjellberg.
Å andra sidan kan strejkviljan hos arbetstagare bli lägre om det finns en rädsla att konflikten leder till förlorade jobb.
– Globaliseringen håller tillbaka strejkviljan. Det kan finnas en rädsla att en strejk gör att företaget förlorar marknadsandelar eller att produktion flyttar utomlands.
Vid strejker inom offentlig sektor blir läget ett annat: när arbetstagarna strejkar sparar arbetsgivarna, åtminstone på kort sikt, pengar. Någon risk för att verksamheten skulle gå i konkurs eller flytta utomlands finns däremot inte. I stället blir allmänhetens stöd avgörande, enligt forskarna.
– Det är väldigt viktigt att få allmänhetens sympati om man ska lyckas med en strejk. Det kunde vi se under busstrejken, där chaufförerna strejkade för att de inte hann med att gå på toaletten. Det är väldigt viktigt att få allmänheten med sig, särskilt om allmänheten drabbas. Vid en strejk inom exempelvis pappersindustrin spelar det ingen roll eftersom allmänheten inte märker av strejken. Då blir andra, ekonomiska faktorer viktiga, säger Anders Kjellberg.
Läs också: 3 frågor och svar om strejk
Men även inom privat sektor kan det vara viktigt att väcka sympati hos allmänheten. Och den hänger ofta samman med vad man strejkar för.
– Generellt kan man säga att allmänheten är mer positivt inställd till strejker som rör arbetsmiljö än strejker som rör löner. Det har vi bland annat kunnat se under pilotstrejker, där redan välbetalda personer strejkar för att få ännu högre löner. Då jämför folk med sina egna löner och frågar sig varför de ska ha så mycket mer, säger Christer Thörnqvist.
Finns det yrkesgrupper som inte tjänar på att strejka?
– Det gör det ju. Min egen yrkesgrupp kan till exempel strejka hur mycket vi vill utan att någon bryr sig. Det enda som skulle hända är att våra forskningsmedel skulle ta slut snabbare. Inte heller egenföretagare tjänar på att strejka.
Den som strejkar får ingen lön. Inkomstbortfallet täcks då av fackförbundets strejkkassa. Unionens strejkkassa är, i likhet med dem hos andra svenska fackförbund, välfylld. Enligt senaste årsrapporten fanns nio miljarder kronor i kassan, vilket skulle räcka till att ta ut samtliga 650 000 medlemmar i strejk i två veckor. Att det skulle hända är högst osannolikt. Ändå tycker Niklas Hjert att det är bra att ha mycket pengar.
– Vi måste planera även för det osannolika. Dessutom har vi branscher med väldigt många medlemmar. Det måste finnas tillräckligt med pengar för att kunna hantera både små och stora konflikter. De ska kunna användas både för att få till ett kollektivavtal på en arbetsplats där det inte finns och till att hantera stora konflikter som omfattar alla medlemmar, exempelvis vid förhandlingar om pensions- eller omställningsavtal, säger han.
Nästa år är det avtalsrörelse igen. Det innebär att risken – eller kanske möjligheten – för konflikter ökar. Men särskilt många strejker lär det inte bli, enligt experterna.
– Det finns ingenting som tyder på det. Men det finns ett missnöje med lönerna bland exempelvis lärare, sjuksköterskor och andra kvinnodominerade yrken. Även inom handeln. Inom de sektorerna finns ingen risk att produktionen flyttar utomlands och då ökar konfliktbenägenheten. Det är nog ingen tillfällighet att de största strejkerna sedan Industriavtalet skett på områden där verksamheten inte kan flytta utomlands. För de tre största svarade Kommunal 2003, Vårdförbundet 2008 och Byggnads 2012. Om missnöjet underifrån blir för stort måste fackförbunden agera, säger Anders Kjellberg och får medhåll av Christer Thörnqvist.
– Strejker brukar gå i cykler, men det finns inget som tyder på att de skulle bli vanligare inom den närmaste framtiden. Men om privat sektor drar ifrån i förhållande till offentlig sektor – lönepåslag i procent gynnar ju dem med högre lön – finns nog en risk att fler börjar ifrågasätta Industriavtalet.
Och kanske borde även fackförbunden inom privat sektor vara tuffare.
– Lönerna har minskat i förhållande till vinstutdelningarna. På det viset kan man säga att fackförbunden borde ha fått ut lite mer. Det finns nog utrymme att vara lite tuffare, säger Christer Thörnqvist.
Teslastrejken har pågått i drygt ett år. Hittills har fackförbundet IF Metalls försök att få till kollektivavtal på Elon Musks bilföretag varit fruktlösa. Teslas svenska dotterbolag har ständigt hittat nya sätt att runda fackens olika blockader och tycks inte ha några planer på att vika sig.
Unionen gav sig in i konflikten i början av maj. Då varslade förbundet om blockad mot Dekra Industrial AB, som bland annat utför besiktning av de fordonslyftar som Tesla använder vid sina verkstäder. Därefter har Unionen varslat om sympatiåtgärder mot två andra företag i samma bransch i syfte att öka trycket i frågan.
I måndags eskalerade konflikten ytterligare när Unionen varslade om blockad mot Tekniska Verken. Dessa sympatiåtgärder gäller arbete vid Teslas laddstationer i Linköping och Katrineholm. Och nu är det dags igen.
Under torsdagen varslade Unionen om blockad vid J&B Maskinteknik AB. Företaget utför regelbundet service och lagning av viktig utrustning vid Teslas verkstäder. Sympatiåtgärden innebär att J&B kommer vara förhindrade att utföra dessa uppgifter framöver. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt tror att åtgärderna kommer bli kännbara för Tesla.
– Vår bedömning är att det kommer försvåra för Tesla att bedriva sin verksamhet, det här är lite bredare än tidigare varsel. Syftet är att understödja IF Metall och hjälpa dem att öka trycket på Tesla så att de tecknar kollektivavtal, säger han.
Kan Tesla inte bara anlita en annat företag som lagar deras utrustning?
– Absolut, självklart är det en fråga som vi följer. Men vi bedömer att det finns ett kunnande hos våra medlemmar på J&B som inte är helt enkelt att ersätta.
Vilken effekt har Unionens tidigare sympatiåtgärder haft?
– If Metall uppger att våra åtgärder har gjort det besvärligt och kostsamt för Tesla att bedriva sin verksamhet, men uppenbarligen inte tillräckligt besvärligt så att de valt att teckna avtal.
Unionen har en hel del medlemmar på Tesla, vad säger de om era konfliktåtgärder och vill de ha kollektivavtal?
– Det finns en pågående dialog. Som alltid i medlemsgrupper finns det olika uppfattningar men jag bedömer att det finns en acceptans hos våra medlemmar på Tesla kring sättet vi i Unionen gör det här på.
J & B Maskinteknik Aktiebolag
Unionen varslade den 7 november. Företaget utför regelbundet arbete på Teslas verkstäder med att bland annat serva och laga viktig utrustning som behövs på en verkstad. Konflikten bryter ut den 19 november - om Tesla inte tecknar kollektivavtal innan dess.
Tekniska Verken AB
Unionen varslade den 4 november. Företaget installerar och underhåller Teslas laddstationer, blockaden syftar till att förhindra att el nyansluts till Teslas laddstolpar i Katrineholm och Linköping. Konflikten bryter ut den 15 november.
Kiwa Sweden AB, DEKRA Industrial AB, Qvalify AB
Sympatiåtgärder på DEKRA Industrial AB (14 maj), KIWA Sweden AB (4 juli) och Qvalify AB (3 oktober). Samtliga företag besiktigar utrustning som Tesla använder på sina verkstäder.
Den 17 oktober i fjol varslade IF Metall om strejk på Tesla. Detta efter att LO-förbundet under en längre tid förhandlat med om att få till kollektivavtal på företaget.
Unionen, som också har medlemmar på Elon Musks stora bilföretag, har hittills hållit sig utanför konflikten. Tills nu.
Under torsdagen varslade Unionen om blockad av allt arbete som företaget Dekra Industrial AB utför för Teslas räkning. Syftet med åtgärden är att öka trycket på Tesla att teckna kollektivavtal med IF Metall.
– Unionen kommer i alla lägen försvara den svenska kollektivavtalsmodellen. Sympatiåtgärder handlar om solidaritet. För att stötta IF Metall och för att öka trycket på Tesla att teckna kollektivavtal varslar Unionen nu om sympatiåtgärder på Dekra, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen.
Unionen har hittills hållit sig utanför konflikten. Vad har förändrats som gör att det är rätt läge nu?
– Vi har kommit fram till att det är rätt läge att gå in i konflikten nu. Dels handlar det om att IF Metall önskar det här av oss och dels att det är en åtgärd som vi tror har effekt, men inte en monumental effekt. Stridsåtgärden har ett starkt stöd hos de berörda medlemmarna på Dekra, och omkullkastar inte tryggheten för de anställda där, säger Martin Wästfelt.
Varslet avser blockad av allt arbete som Dekra Industrial AB utför för åt Tesla på samtliga av Dekras anläggningar i Sverige. Enligt Unionen besiktigar Dekra bland annat de fordonslyftar som Tesla använder på sina verkstäder.
Konflikten bryter ut den 14 maj kl. 14.00, om inte Tesla väljer att teckna kollektivavtal innan dess. Unionen utesluter inte att konfliktåtgärderna kan utvidgas om blockaden kringgås.
– Det här kommer ytterligare försvåra verksamheten för Tesla. Vi bedömer att det är en lämplig första åtgärd för att öka trycket och få Tesla att inse det orimliga och omoderna i sin hållning. Sen får vi se hur Dekra agerar och vilka eventuella åtgärder som får följa beroende på hur situationen utvecklar sig, säger Martin Wästfelt.
Dekra Industrial AB har 500 anställda på ett 40-tal orter i landet. Bolaget utför bland annat besiktningar av maskiner och utrustning inom industrin.
– Jag tror inte att det kommer att påverka oss nämnvärt. Tesla är en oansenlig kund i det stora hela, säger Mikael Schula, ordförande för en av Unionenklubbarna inom Dekra Industrial AB.
Strejken, som skulle brutit ut på Klarna på tisdag, är avblåst. Sent på fredagen accepterade parterna medlarnas bud och facken drog tillbaka de varslade stridsåtgärderna.
Överenskommelsen innebär att Klarna från och med årsskiftet kommer att vara medlemmar i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation. Det medför att företaget omfattas av kollektivavtal mellan BAO och Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia. Men inte Unionen, vars klubb på företaget har varit mest drivande i frågan om att få till kollektivavtal.
Konkret innebär det att Unionenmedlemmarna på Klarna nu kommer att byta till Finansförbundet.
− Det är klart att vi gärna hade sett att Klarna hade tecknat ett avtal där vi hade varit part så medlemmarna hade kunnat vara kvar i Unionen men så här är spelets regler. Men det är inte det avtalsförslag som vi lagt fram, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Trots att Unionen inte får kollektivavtal med Klarna ser man utgången av konflikten som en seger.
− Det är absolut en seger eftersom hela striden har handlat om att få till kollektivavtal. Vi har drivit frågan i många år och det är underordnat vilket avtal det handlar om. Det viktiga är att våra medlemmar på Klarna får kollektivavtal på sin arbetsplats. Och det har vi uppnått nu.
− Vi har fått ett starkt stöd för att ta den här fajten, både av medlemmar och från andra förbund. Det känns jättestort att det här är klart. Det är inte ett litet motstånd som vi har brottat ner.
Unionen har jobbat med att få till ett kollektivavtal på Klarna i närmare åtta år. Parterna har suttit vid förhandlingsbordet sedan i våras men för två veckor sedan avslutade Unionen och Sveriges Ingenjörer förhandlingarna eftersom facken ansåg att man inte kom längre. Några dagar senare lade facken ett strejkvarsel. Flera andra fackförbund anslöt och varslade om sympatistrejk.
Hur ser ni på att Klarna väljer bort Unionen?
− En arbetsgivare måste få ha en uppfattning om var de har sin tillhörighet och det finns flera avtal som kan tillämpas på Klarna. Utifrån hur de driver sin verksamhet är det inte fel med bankavtalet. Vi gör inte anspråk på att finnas på det området och då blir detta en naturlig konsekvens.
Att medlemmar måste byta fackförbund förekommer då och då. Tidigare i år bytte till exempel anställda på Forex från Finansförbundet till Unionen.
− Vi har ordnade relationer med Finansförbundet och eftersom de har avtalsrätten kommer våra medlemmar att byta dit. Det är spelets regler, säger Martin Wästfelt.
Från Klarna, som under de senaste veckorna lyft fram åtskilliga nackdelar med kollektivavtal för bolagets räkning, hörs nu helt andra tongångar.
”Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet. Vårt fokus i förhandlingarna har varit att säkra operativ frihet, att fortsatt kunna fatta snabba beslut och fortsätta odla vår unika och framgångsrika kultur, som tusentals medarbetare uttryckt sin uppskattning för i veckan. Jag är övertygad om att vi kommer att dra nytta av det här avtalet och att Klarna kan bidra till att göra den svenska modellen starkare från insidan,” säger Sebastian Siemiatkowski, vd på Klarna, i en skriftlig kommentar.