Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spioner större hot än hackare

Varje år kostar industrispionage svenska företag miljardbelopp. Enligt Säpo kommer hotet ofta från främmande makt – Ryssland, Kina och Iran är de största hoten. Men spionen kan också vara en anställd som ogillar sin arbetsgivare eller har ekonomiska problem.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 6 april 2022, kl 06:00
Två spioner sitter vid ett bord på en restaurang.
Under tisdagen utvisades tre ryska diplomater sedan de bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Att främmande makt försöker värva agenter blir allt vanligare, enligt Säpo. Illustration: Dennis Eriksson

Det var tisdag den 26 februari 2019. Kvällen var ovanligt varm: termometern visade strax över sju plusgrader. Vid ett bord på restaurang Kristall på Kungsgatan i Stockholm satt två män och pratade hjärtligt på engelska. En av dem var en då 46-årig konsult på lastbils- och busstillverkaren Scania, den andra en rysk underrättelseofficer.

Tid och plats hade de bestämt vid sitt förra möte. På så sätt kunde de undvika att lämna spår bland sms eller mejl. Och när 46-åringen en stund tidigare hade promenerat mot restaurangen tog han omvägar för att skaka av sig eventuella förföljare.

Försiktighetsåtgärderna hade dock inte varit tillräckliga. På restaurangen fanns poliser från Säpo som under lång tid hade spanat på 46-åringen. De såg hur männen bytte något med varandra och hörde dem skoja om att februari varit en bra månad.

Männen greps inne på restaurangen. I 46-åringens innerficka hittade polisen ett kuvert instoppat i en påse från Kicks. I kuvertet fanns 27 800 kronor. Den ryska underrättelseofficeren släpptes kort därpå eftersom han var anställd på ryska ambassaden och hade diplomatisk immunitet.

Under den efterföljande utredningen visade det sig att 46-åringen haft kontakt med underrättelseofficeren sedan 2016. Mellan åren 2016 och 2019 arbetade 46-åringen som konsult, först på biltillverkaren Volvo Cars i Göteborg och sedan på Scania i Södertälje.

Spioneridomen: tre års fängelse

Polisen upptäckte att han från juli 2017 till februari 2019 på olika sätt sparat uppgifter från arbetsplatserna och sedan lämnat dem till ryssen vid åtminstone fyra tillfällen. Uppgifterna hade han ibland tankat över till USB-minnen, ibland fotat med en kamera för att undvika att lämna digitala spår efter sig.

Exakt hur mycket pengar han fick gick inte att slå fast, men utredningen visade att 46-åringen haft ekonomiska svårigheter och var i stort behov av pengar.

Han dömdes – först i tingsrätten och sedan hovrätten – för spioneri till fängelse i tre år. Den ryska underrättelseofficeren lämnade Sverige och Rysslands ambassadör kallades till Utrikesdepartementet, UD. Där framförde Sverige en protest mot att personal på ambassaden utnyttjat sin diplomatstatus för spioneri.

Domen är i det närmaste unik. Enligt Göteborgs tingsrätt är åtal för spioneri ”utomordentligt ovanliga”. Men det betyder inte att det är ovanligt att andra länder spionerar på svenska företag för att komma över företagshemligheter. Tvärtom.

15-tal länder spionerar på Sverige

Enligt Säpo och organisationen Svenskt Näringsliv kostar spioneri mot svenska företag flera miljarder varje år – och omfattningen växer. Enligt Säpo är Ryssland, Kina och Iran de största hoten. Dessa länder kännetecknas av att de lägger ner stora summor pengar, har stora personalresurser och är uthålliga. Totalt bedriver ett 15-tal länder säkerhetshotande verksamhet och spionage mot Sverige, enligt Säpo.

Trots omfattningen går företag sällan ut med uppgifter om att de utsatts för spioneri. Ulv Rohdin är före detta kriminalkommissarie vid Säpo och driver nu säkerhetsbolaget Greybone Consulting. Han bekräftar att företagsspionage kostar miljardbelopp.

– Att någon kommit åt företagens information är inget de vill skylta med, det vore dålig publicitet. Samtidigt åker de bästa spionerna inte fast, så omfattningen är troligtvis ännu större i verkligheten. De här brotten är svåra att utreda och det är få som åker fast med fingrarna i syltburken, säger han.

Ulv Rohdin anser att svenska företag är naiva när det kommer till att möta säkerhetshoten.

– Många tänker att spionage inte händer oss, att det är något som säkerhetstjänsten ska ägna sig åt. I många andra länder i västvärlden är bolagen betydligt mer försiktiga. Min teori är att det beror på att Sverige varit förskonat från krig i modern tid. Straffsatserna för de här brotten måste skärpas, det är ganska magra straff i Sverige om man jämför med exempelvis USA.

Främmande makt vill åt spetsforskning

Enligt Säpo har hotet från främmande makt breddats och fördjupats under senare år. Andra länder är inte längre enbart intresserade av försvarshemligheter. Spioner vill också åt information om forskning, innovationer och ny teknik:

”Det bedrivs inhämtning bland annat mot teknisk och militär forskning och mot produkter med dubbla användningsområden. Även mot svenska högskolor och universitet bedrivs inhämtning från främmande makt”, skriver Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, i ett mejl till Kollega.

Ulv Rohdin håller med.

– Forskning inom grön teknik är superhett just nu och genom att komma över kommersiellt värdefull information slipper dessa företag finansiera egen grundforskning som kostar mycket pengar.

Enligt Säpo behöver säkerhetsskyddet i Sverige stärkas. Risken är annars att svensk tillväxt påverkas: ”Gapet mellan ett växande hot och de sårbarheter som finns behöver minska. Säkerhetspolisen ser brister i verksamheter bland annat avseende säkerhetsskyddsanalyser, it-säkerhet och personalsäkerhet.”

Ett företag som inte är naivt i sin inställning till säkerhet är försvarstillverkaren Saab. Företaget utvecklar och tillverkar bland annat vapen för markstrid, ubåtar och stridsflygplanet Gripen.

Kennet Alexandersson

Enligt Kennet Alexandersson, senior säkerhetsanalytiker på företaget, finns flera länder som försöker stjäla information från svensk industri.

– De har personal, så kallade underrättelseofficerare, vars enda uppgift är att stjäla information eller rekrytera människor som vill göra det åt dem. Sådan personal finns i Sverige och är något vi på Saab måste vara uppmärksamma på.

För att skydda sig arbetar Saab med informationssäkerhet, it-säkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. All personal utbildas vid rekrytering och kontinuerligt under anställningen.

Är det läskigt att jobba på ett företag där man vet att det kan finnas personer som vill åt ens information?

– Nej, givet att vi satsar mycket på utbildning och träning och berättar hur hotet faktiskt ser ut. Det är när man är oinsatt eller inte har fått tillräckligt mycket träning som det blir läskigt.

Företag som sysslar med verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagen. Enligt den måste sådana företag vidta åtgärder för att skydda känsliga uppgifter. Lagen säger också att personal som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas.

Vid en prövning görs en registerkontroll och en personutredning. Syftet är att ta reda på om en person är lojal, pålitlig och vilka sårbarheter en person har.

Den som utreds kan till exempel få frågor om alkohol- och drogvanor och privatekonomi. Andra sårbarheter är missnöje med arbetsgivaren, att man inte får tillräckligt med uppmärksamhet eller har en narcissistisk eller antisocial personlighetsstörning, enligt en vägledning från Säpo.

För att personalen på Saab inte ska uppleva att arbetsgivaren kränker deras integritet är det viktigt att förklara syftet med åtgärderna, säger Kennet Alexandersson.

– Att ha hög säkerhet är inget självändamål utan har ett syfte. Om vi inte förklarar blir åtgärderna svåra att förstå och skulle kunna uppfattas som kränkande.

Checklista mot företagsspionage

  • Skydda all digital information.
  • Var försiktig med hur du delar information digitalt.
  • Förhindra nätfiskeattacker.
  • Etablera ett säkerhetsmedvetande i hela organisationen.
  • Genomför kommunikationsinsatser och utbildning
  • Genomför personkontroll.

Källa: Teknikföretagen & SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen)

De senaste åren har spioner i högre grad börjat använda sig av datorer för att komma över information. Men Annika Liljemark, säkerhetschef på Saab, tycker att alla delar i säkerhetsskyddet är viktiga.

Annika Liljemark

– Ser man till samhället i stort är hotet till stor del kopplat till informations- och it-säkerhet. Men ju svårare det är för någon att komma över information den vägen, desto större är risken att någon försöker ta sig in fysiskt. Det blir som samverkande kärl.

Vilken information vill spionerna åt?

– Detaljer kring det kan vi inte gå in på. Vi måste identifiera vilka skyddsvärden vi har och bygga vårt skydd utifrån det.

Ulv Rohdin säger att det är svårt för utomstående att komma åt värdefull information via it-systemen. Dock är de största hoten fortfarande kopplade till cyberhot och insiderverksamhet.

– Vi lever i en digital värld så visst förekommer det, men för att lyckas ta ut riktigt bra information från ett företag krävs det en person på insidan. Om man tittar på de fall av spionage som uppdagats de senaste åren så är de insiderrelaterade. Det är ett större hot än hackerattacker. Företagen bygger upp sitt skydd för en yttre fiende, men många gånger handlar det om att det finns en person på insidan.

Fokuserar på skuldsatta

Främmande makt riktar ofta in sig på personer med stora skulder eller som hyser agg mot företaget. Som medarbetare bör man, enligt Ulv Rohdin, alltid vara uppmärksam på om någon i ens närhet börjar fråga vad man gör på jobbet.

– Främmande makt är proffs på att värva folk. Det är oftast oskyldiga frågor i början, man bygger upp förtroende över tid. Alla bör ställa sig själva frågan vad man egentligen kan berätta om sitt jobb ur ett säkerhetsperspektiv. När det gäller insider finns det ofta små signaler som tyder på att något inte stämmer som att kollegan överträder policys, tar in obehöriga på företaget eller uppträder psykiskt instabilt eller pratar illa om arbetsgivaren.

Kollega har varit i kontakt med Scania och Volvo Cars för en intervju om hur de arbetar mot spioneri, men båda företagen har avböjt att medverka. Säpo har valt att svara på Kollegas frågor via mejl.

 

Fem kända spionaffärer

Stig Bergling (1937-2015)

Stig Bergling

Arbetade vid Försvarsstabens säkerhetsavdelning. Greps 1979 för spionage åt Sovjetunionen. Sålde förteckningar över Sveriges hemligaste försvarsanläggningar. I förhören uppgav Bergling att gjort det som hämnd mot otrevliga kollegor inom militären. Dömdes till livstidsfängelse men rymde under en permission 1987.

 

Stig Wennerström (1906-2006)

Stig Wennerström

Överste i flygvapnet. Greps 1963 efter många års spaningsarbete. Spioneriet för Sovjetunionens räkning kunde avslöjas tack vare Wennerströms städerska Carin Rosén som hittade filmrullar i en taklucka på övervåningen i bostaden. Dömdes till livstids straffarbete, frigavs 1974.

 

 

Bertil Ströberg (1932-2012)

Bertil Ströberg

Chef för flygstabens sambandsavdelning. Greps 1983. Skickade brev med hemliga uppgifter till polska ambassaden och en begäran om 25 000 kronor, om man ville ha mer information. Nekade till spionanklagelserna fram till sin död. Dömde till sex års fängelse.

 

 

Fritiof Enbom (1918-1974)

Fritiof Enbom

Kommunistisk järnvägsarbetare. Greps 1951 och erkände omedelbart att han spionerat för Sovjets räkning genom att ha avslöjat viktiga militära anläggningar. Dömdes till livstids straffarbete men i efterhand anser många bedömare att Enbom var mytoman.

 

 

Hans Melin (1916-1996)

Kriminalkommissarie vid utlänningsroteln. Greps 1979. Lämnade ut hemliga handlingar till irakiska ambassaden, bland annat upplysningar om irakiska medborgare som sökt asyl i Sverige. Dömdes till fyra års fängelse.

Säkerhetsskyddslagen

  • Ett företag som har verksamhet som kan påverka rikets säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagen. Den säger bland annat att företagen måste göra en analys av vilka uppgifter som kan vara känsliga och hur de ska skyddas.
  • Lagen kan till exempel omfatta företag som levererar varor och tjänster till försvaret, kärnkraftverk, banker och företag inom telekomsektorn.
  • Även företag som inte omfattas av säkerhetsskyddslagen kan vara intressanta för spioner. Det kan till exempel handla om företag som utvecklar ny teknik.
Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad 5 februari 2024, kl 06:01
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.