Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Vågar du testas?

Personlighetstester har blivit allt vanligare vid jobbrekryteringar. Men hur pålitliga är de egentligen? Lär dig mer genom att göra Kollegas alldeles eget test!
Johanna Rovira Publicerad
Undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Kollega, har besvarats av 1036 medlemmar i Unionen. Bläddra i bildspelet för nästa två frågor.

1: Du söker ett jobb på ett företag.  Inte ett chefsjobb, men HR-avdelningen vill ändå att du gör ett test. Vad gör du?

  • Gör testet och svarar ärligt och uppriktigt på frågorna, även om du anser att vissa av dem är underliga.
  • Kryssar i svaren lite på måfå eftersom du hört av en säker källa att det får dig att framstå som mer spännande och dynamisk.
  • Tänker över varje fråga noggrant och fejkar svaren så att du framställer dig som varje arbetsgivares våta dröm.
  • Struntar i jobbet eftersom du läst i din utmärkta fackföreningstidning att vissa tester kan vara ett trubbigt verktyg för att välja den bäst lämpade personen för ett jobb.

Så här är det: Att vara ärlig och uppriktig är ingen garanti för att du får jobbet och försöker du framställa en bild av dig själv som inte stämmer så kan rutinerade analytiker faktiskt avslöja dig – svarar du alltför enhetligt framstår du till exempel som en lögnare. Samma sak om du tar för lång tid på dig eller korrigerar svaren.

Är du i den avundsvärda positionen att du kan ha eller mista jobbet, så kanske du väljer alternativ D, som juristen Anna. Hon hade visserligen inte läst Kollegas artikel, men lämnade ett jobb delvis just på grund av att arbetsgivaren krävde att alla sökande, även för tillfälliga anställningar, testades.

– Jag tyckte att det var ett så otroligt bisarrt förfarande. En stor, seriös arbetsgivare, som lägger större vikt vid resultatet av självuppskattnings­testet än de faktiska kvalifikationerna. Kartan blev viktigare än verkligheten, säger Anna, som heter något annat.

Anna blev nyfiken på personlighetstester i allmänhet och det test hon själv fick göra i synnerhet, så hon gjorde en grundlig research och kom fram till att testet hon gjort inte var koscher i rekryteringssammanhang.

– Jag blev faktiskt helt chockad av att testet var så klumpigt utformat. Man behöver inte ens vara normalbegåvad för att kunna manipulera svaren. Testerna säger inte så mycket mer om dig än att du är bra på att skriva test.

– Allt handlar om att man tror sig ha hittat en genväg och vill göra det lätt för sig. På min förra arbetsplats fanns en nästan religiös tilltro till tester som var utformade som näringslivets Veckorevyntest, säger Anna.

2: Du har bestämt dig för att ändå göra testet och får frågan: ”Ibland känns mitt liv tomt – sant eller falskt?” Vad gör du?

  • Bryter ihop fullständigt över varats oändliga tomhet där ett jobb mer eller mindre inte spelar någon som helst roll.
  • Börjar misstänka att det handlar om Dolda kameran och att någon snart kommer att hoppa fram ur skrivbordhurtsen och skrika: Lurad!
  • Svarar nej eftersom ditt liv aldrig känns tomt – det är fyllt med synnerligen obskyra hobbyer som tortyr, sadism och polka.
  • Anser att den presumtiva arbetsgivaren faktiskt inte har ett jota med svaret att göra och anmäler testet som integritetskränkande.

Så här är det: Den här testfrågan är faktiskt genuin och hämtad från ett använt test. I princip kan vem som helst sätta sig ner och knåpa ihop ett personlighets­test som han eller hon sedan kan lyckas sälja in hos någon rekryteringsutmattad arbetsgivare.

Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP), som är en ideell förening grundad av Sveriges Psykologförbund i syfte att främja psykologisk forskning, granskar vissa av testerna, certifierar användare och tar dessutom emot anmälningar från personer som känner sig missnöjda.

– Totalt har vi granskat ett 20-tal tester. Det vi tittar på är hur testet hänger ihop med det man avser att mäta, säger Eva Bergvall på STP.

– Vi varken godkänner eller underkänner testerna utan skriver en rapport. Sedan kan de som gjort testerna välja att inte gå ut med rapporten om de inte är nöjda med resultatet av vår granskning.

Eva Bergvall, som själv jobbar som chefsrekryteringskonsult vid sidan av uppdraget på STP, sticker inte under stol med att det finns mycket pengar att tjäna på tester, men menar att det finns fler anledningar till att det hela tiden kommer nya tester.

– Inget av instrumenten funkar till 100 procent, man vill ha något bättre och sätta sitt eget märke på testen även om väldigt många av dem baseras på teorin Big Five (se faktaruta). 

3: Du gör ett personlighetstest och får resultatet: ”Du har ett behov av att vara omtyckt. Men kan ändå vara självkritisk ibland. Dina personliga svagheter brukar kunna kompenseras. Du har outnyttjad kapacitet som är till din fördel. Du är disciplinerad och självkontrollerad utåt men kan ofta känna dig lite orolig. Ibland kan du fundera allvarligt på om du har fattat rätt beslut eller gjort rätt saker. Du föredrar en viss variation i livet. Du är missnöjd när du hämmas av restriktioner och begränsningar. Du kan vara utåtriktad och social, men ibland också mer inåtvänd och reserverad.” Vad tänker du?

  • Stämmer på pricken på mig, ruskigt att ett test kan vara så träffsäkert.
  • Stämmer på pricken. Konstigt nog eftersom jag manipulerade svaren för att framstå som ett kap.
  • Stämmer inte alls. Jag är raka motsatsen.
  • Det känns som jag läst det förut. I ett horoskop.

Så här är det: Texten ovan är från ett klassiskt experiment - ett fejkat personlighetstest utfördes på studenter som fick exakt samma resultat (som lär ha varit hämtat ur horoskop) och de fick sedan betygsätta resultatets träffsäkerhet. Medeltalet 4,26 på en femgradig skala visar att vi tolkar information så att den stämmer med vår självbild.

Personlighetstester blev vanligare under 70- och 80-talen men betraktades som kontroversiella av forskarna.

– Även i dag finns det de som fnyser åt personlighetsforskning och betraktar det som flummigt och konstigt, samtidigt som det blivit alltmer populärt att använda tester i arbetslivet, säger Nazar Akrami, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Nazar Akrami har i sin egen forskning visat att situationen inte kan radera bort vår personlighet. Vi är de vi är oavsett miljön vi vuxit upp eller befinner oss i. Med tillräckligt bra personlighetstester kan han (inte med 100 procent säkerhet men nästan) ta reda på vad vi röstar på eftersom personligheten, enligt honom, förklarar en stor del av vårt röstbeteende. 

Att använda personlighetstester i arbetslivet är dock inte helt oproblematiskt för den oinsatte.

– Vissa tester är rent hokuspokus. I Sverige är det inte så väl reglerat, även om det blivit bättre, och du kan tjäna stora pengar på personlighetstester. Man måste ha rätt kompetens för att utforma testerna och tolka resultaten. Men minst lika viktigt som att ha ett bra test är att det finns en idé om vad man vill med testerna – vad är man ute efter att ta reda på? säger Nazar Akrami.

Mattias Lundberg, psykologiforskare vid Umeå universitet, är inne på samma bana:

– Ett test blir inte bättre än det sämsta sätt vi använder det på. Att använda ett test i fel syfte kan bli helt galet. 

Han anser att den svagaste länken i testsamman­hanget är köparna och efterlyser en skolning av dem. Arbetsgivarna och rekryterarna måste lära sig vad de ska ställa för krav när de upphandlar tester.

– Det finns många test på marknaden som inte har forskning bakom sig. Det räcker inte med att hävda att ett test är vetenskapligt framtaget – det är mycket man kan hävda är vetenskapligt.

Mattias Lundberg anser att testköparna generellt är konservativa och han underkänner den anekdotiska bevisföring som förekommer; att ett test fungerade bra på Coop är ingen garanti för att det ska fungera på Ica. Inte heller kan man använda samma test för piloter som för bibliotekarier.

– Det är lätt att falla för de sköna orden, oavsett om säljarna luras medvetet eller tror sig ha ett perfekt test. 

Trots alla risker och fallgropar anser han att tester är utmärkta verktyg vid rekrytering.

– Man kommer runt ett stort antal problem som finns i arbetslivet genom att använda test – framför allt subjektiviteten. De nya webbaserade testerna där man svarar anonymt utgår bara från resultaten, vilket får bort mycket av den diskriminering som finns. Testerna har blivit bättre och det är lättare att identifiera mönster och upptäcka manipulerade svar, säger Mattias Lundberg.

–  Men vi människor är mer än enbart ett test.

4: Du har läst artikeln - vilken av följande slutsatser om rekryteringstester passar bäst in med din bild?

  • Människan har alltid haft ett behov av att etikettera och sortera in i grupper – även om de flesta av oss är mer komplexa än så.
  • Finurliga testmakare har hittat ett sätt att tjäna grova pengar på vår rädsla för fel­rekryteringar.
  • Ett bra test kan med rätt bakgrundskunskaper och ett klart syfte vara ett utmärkt sätt att hitta rätt person till rätt jobb.
  • Samtliga av de ovanstående.

Fotnot: Undertecknad gjorde ett test på nätet och fick veta att min personlighet gör mig lämplig för en karriär som – tadam – journalist.

5 vanliga tester

Big Five: Utvecklades på 1920-talet i USA och mäter fem skalor: öppenhet, följsamhet, samvetsgrannhet, extroversion, neuroticism.

Myers Briggs test: Anses vara det mest använda testet världen över. Har fyra skalor med motsatser: extroversion/introversion; sinnesförnimmelse/intuition; tanke/känsla; bedömning/perception.

Upp-testet (understandig personal potential): Utvecklat i Sverige och tar fasta på personliga egenskaper som bland annat arbetsmotivation, noggrannhet, kreativitet och emotionell kapacitet.

Hogans deskriptiva skalor: Personlighets­test som ger information om hur reaktioner på ökad press, påfrestning och osäkerhet kan yttra sig i negativa beteendemönster i arbetslivet. Ett självskattnings­test som mäter risken för urspårning.

OPQ: Ett personlighetstest med två svarsalternativ, ett ”pest eller kolera”-test för att försöka korrigera för skönmålning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Alexandra utsattes för rekryteringsbluff på Linkedin

Falska rekryterare på Linkedin försöker lura arbetssökande på pengar. Alexandra Wattley är en av dem som drabbats och nu vill hon varna andra.
Ola Rennstam Publicerad 26 januari 2026, kl 06:01
Delad bild med porträtt av kvinna och Linkedin-logotyp på mobilskärm, om bedrägerier mot arbetssökande.
Arbetssökande Alexandra Wattley fick ett meddelande på Linkedin av en person som utgav sig vara rekryterare på Adecco. Kvinnan letade folk på uppdrag av både Spotify och Ericsson. När Alexandra var intresserad av tjänsterna blev hon omdirigerad till en app där hjälpen plötsligt skulle kosta pengar. Foto: Tommy Jansson/ Lise Åserud/TT

Rekryteraren uppgav att hon jobbade för bemanningsföretaget Adecco i Tyskland. Och hon hade fått upp ögonen för arbetssökande Alexandra Wattley efter ett inlägg på Linkedin som hon taggat med ”Open to work”, den hashtag som signalerar att man söker nya utmaningar.

– När jag kollade upp rekryterarens profil såg allt normalt ut. Hon hade gjort flera inlägg, hade ett nätverk och hade jobbat på lite olika företag. Vid en första anblick fanns det inga röda flaggor, berättar Alexandra Wattley.

Så går bedrägerierna till på Linkedin

Kvinnan berättade att hon rekryterade till HR-roller på Spotify och Ericsson och undrade om Alexandra var intresserad. Det var hon.

Rekryteraren bad Alexandra Wattley att mejla sitt CV och flyttade på det sättet konversationen bort från Linkedin. Respons på mejlet kom direkt – CV:t behövde justeras för att inte ”fastna i rekryteringssystemen” och se mer proffsigt ut.

– Allt gick så snabbt. Tonläget blev hetsigt och det var plötsligt väldigt bråttom. Hon kopplade mig vidare till en tjänst som skulle fixa mitt CV och tjänsten skulle kosta pengar. Jag var på väg till skolan och hann inte riktigt reflektera just då, och fick inte heller svar på vad det skulle kosta.

Bluffrekryterare kräver betalning för CV-tjänster

Alexandra Wattley ombads ladda ner appen Fiverr och skaffa ett konto där. När hon gjort hänvisades hon till en person i Nigeria som skulle hjälpa henne med att vässa CV:t.

– Då drog jag i handbromsen och raderade mitt konto på appen. När jag gick tillbaka till Linkedin för att kolla konversationen var allt spårlöst borta; rekryterarens profil och alla våra meddelanden. Det känns väldigt olustigt, de har ju mitt CV nu med alla mina kontaktuppgifter.

"Var vaksam och lita magkänslan"

Alexandra Wattley vill nu varna andra arbetssökande när de kontaktas av rekryterare på Linkedin.

– Var vaksam och lita på din magkänsla. Det här är lätt att gå på när man vill framåt i jobbsökande och vill bli vald, säger hon.

Varningssignaler på falska rekryterare på Linkedin

  • Rekryteraren driver dig från Linkedin mot en betaltjänst
  • Flyttar fokus från rollen du söker till ditt CV.
  • Konversationen präglas av stress och att det är ”sista chansen”
  • Rekryterarens profil på Linkedin försvinner plötsligt.

    Här rapporterar du bedrägerier på Linkedin.

Alexandra Wattley, som själv jobbat med HR, är väl insatt i hur rekryteringsprocesser ska gå till.

– Det här är inte hur seriös rekrytering går till. Riktiga rekryterare säljer inte CV-tjänster och de tjänar inte pengar på din osäkerhet. Det är hemskt att de här människorna utnyttjar folk som är i en svår situation, säger hon.

Linkedin medvetna om bedrägerierna

Under Alexandras Linkedin-inlägg om bluffen är det många som kommenterat att de varit med om exakt samma sak. 

Linkedin uppger att man är medvetna om företeelsen och påpekar att falska profiler och jobberbjudanden strider mot plattformens riktlinjer. I ett mejl till Kollega skriver Nordenchefen Lisa Gunnarsson att man använder en kombination av tekniska verktyg och mänskliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

Lisa Gunnarsson. Foto: Sofia Ekström

Det finns funktioner som stärker våra medlemmars trygghet, som verifierad identitet och "verifieringsmärken" på jobbannonser. Det går också att kontrollera om personen man är i kontakt med faktiskt är kopplad till det företag som hen uppger sig arbeta för. Våra medlemmar kan också välja att använda automatiska varningsmeddelanden som hjälper både till att identifiera bedrägerier och flagga dem till oss, skriver Lisa Gunnarsson.
 

Adecco varnar för bedrägerier i företagets namn

Att det pågår bedrägerier pågår i Adeccos namn är något företaget känner till: ”Vi har blivit uppmärksammade på meddelanden i sociala medier och på mejl från personer som utger sig för att vara rekryterare hos Adecco. Dessa personer har inget samröre med Adecco.” skriver bolaget på sin hemsida.

Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.