Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
1: Du söker ett jobb på ett företag. Inte ett chefsjobb, men HR-avdelningen vill ändå att du gör ett test. Vad gör du?
Så här är det: Att vara ärlig och uppriktig är ingen garanti för att du får jobbet och försöker du framställa en bild av dig själv som inte stämmer så kan rutinerade analytiker faktiskt avslöja dig – svarar du alltför enhetligt framstår du till exempel som en lögnare. Samma sak om du tar för lång tid på dig eller korrigerar svaren.
Är du i den avundsvärda positionen att du kan ha eller mista jobbet, så kanske du väljer alternativ D, som juristen Anna. Hon hade visserligen inte läst Kollegas artikel, men lämnade ett jobb delvis just på grund av att arbetsgivaren krävde att alla sökande, även för tillfälliga anställningar, testades.
– Jag tyckte att det var ett så otroligt bisarrt förfarande. En stor, seriös arbetsgivare, som lägger större vikt vid resultatet av självuppskattningstestet än de faktiska kvalifikationerna. Kartan blev viktigare än verkligheten, säger Anna, som heter något annat.
Anna blev nyfiken på personlighetstester i allmänhet och det test hon själv fick göra i synnerhet, så hon gjorde en grundlig research och kom fram till att testet hon gjort inte var koscher i rekryteringssammanhang.
– Jag blev faktiskt helt chockad av att testet var så klumpigt utformat. Man behöver inte ens vara normalbegåvad för att kunna manipulera svaren. Testerna säger inte så mycket mer om dig än att du är bra på att skriva test.
– Allt handlar om att man tror sig ha hittat en genväg och vill göra det lätt för sig. På min förra arbetsplats fanns en nästan religiös tilltro till tester som var utformade som näringslivets Veckorevyntest, säger Anna.
2: Du har bestämt dig för att ändå göra testet och får frågan: ”Ibland känns mitt liv tomt – sant eller falskt?” Vad gör du?
Så här är det: Den här testfrågan är faktiskt genuin och hämtad från ett använt test. I princip kan vem som helst sätta sig ner och knåpa ihop ett personlighetstest som han eller hon sedan kan lyckas sälja in hos någon rekryteringsutmattad arbetsgivare.
Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP), som är en ideell förening grundad av Sveriges Psykologförbund i syfte att främja psykologisk forskning, granskar vissa av testerna, certifierar användare och tar dessutom emot anmälningar från personer som känner sig missnöjda.
– Totalt har vi granskat ett 20-tal tester. Det vi tittar på är hur testet hänger ihop med det man avser att mäta, säger Eva Bergvall på STP.
– Vi varken godkänner eller underkänner testerna utan skriver en rapport. Sedan kan de som gjort testerna välja att inte gå ut med rapporten om de inte är nöjda med resultatet av vår granskning.
Eva Bergvall, som själv jobbar som chefsrekryteringskonsult vid sidan av uppdraget på STP, sticker inte under stol med att det finns mycket pengar att tjäna på tester, men menar att det finns fler anledningar till att det hela tiden kommer nya tester.
– Inget av instrumenten funkar till 100 procent, man vill ha något bättre och sätta sitt eget märke på testen även om väldigt många av dem baseras på teorin Big Five (se faktaruta).
3: Du gör ett personlighetstest och får resultatet: ”Du har ett behov av att vara omtyckt. Men kan ändå vara självkritisk ibland. Dina personliga svagheter brukar kunna kompenseras. Du har outnyttjad kapacitet som är till din fördel. Du är disciplinerad och självkontrollerad utåt men kan ofta känna dig lite orolig. Ibland kan du fundera allvarligt på om du har fattat rätt beslut eller gjort rätt saker. Du föredrar en viss variation i livet. Du är missnöjd när du hämmas av restriktioner och begränsningar. Du kan vara utåtriktad och social, men ibland också mer inåtvänd och reserverad.” Vad tänker du?
Så här är det: Texten ovan är från ett klassiskt experiment - ett fejkat personlighetstest utfördes på studenter som fick exakt samma resultat (som lär ha varit hämtat ur horoskop) och de fick sedan betygsätta resultatets träffsäkerhet. Medeltalet 4,26 på en femgradig skala visar att vi tolkar information så att den stämmer med vår självbild.
Personlighetstester blev vanligare under 70- och 80-talen men betraktades som kontroversiella av forskarna.
– Även i dag finns det de som fnyser åt personlighetsforskning och betraktar det som flummigt och konstigt, samtidigt som det blivit alltmer populärt att använda tester i arbetslivet, säger Nazar Akrami, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Nazar Akrami har i sin egen forskning visat att situationen inte kan radera bort vår personlighet. Vi är de vi är oavsett miljön vi vuxit upp eller befinner oss i. Med tillräckligt bra personlighetstester kan han (inte med 100 procent säkerhet men nästan) ta reda på vad vi röstar på eftersom personligheten, enligt honom, förklarar en stor del av vårt röstbeteende.
Att använda personlighetstester i arbetslivet är dock inte helt oproblematiskt för den oinsatte.
– Vissa tester är rent hokuspokus. I Sverige är det inte så väl reglerat, även om det blivit bättre, och du kan tjäna stora pengar på personlighetstester. Man måste ha rätt kompetens för att utforma testerna och tolka resultaten. Men minst lika viktigt som att ha ett bra test är att det finns en idé om vad man vill med testerna – vad är man ute efter att ta reda på? säger Nazar Akrami.
Mattias Lundberg, psykologiforskare vid Umeå universitet, är inne på samma bana:
– Ett test blir inte bättre än det sämsta sätt vi använder det på. Att använda ett test i fel syfte kan bli helt galet.
Han anser att den svagaste länken i testsammanhanget är köparna och efterlyser en skolning av dem. Arbetsgivarna och rekryterarna måste lära sig vad de ska ställa för krav när de upphandlar tester.
– Det finns många test på marknaden som inte har forskning bakom sig. Det räcker inte med att hävda att ett test är vetenskapligt framtaget – det är mycket man kan hävda är vetenskapligt.
Mattias Lundberg anser att testköparna generellt är konservativa och han underkänner den anekdotiska bevisföring som förekommer; att ett test fungerade bra på Coop är ingen garanti för att det ska fungera på Ica. Inte heller kan man använda samma test för piloter som för bibliotekarier.
– Det är lätt att falla för de sköna orden, oavsett om säljarna luras medvetet eller tror sig ha ett perfekt test.
Trots alla risker och fallgropar anser han att tester är utmärkta verktyg vid rekrytering.
– Man kommer runt ett stort antal problem som finns i arbetslivet genom att använda test – framför allt subjektiviteten. De nya webbaserade testerna där man svarar anonymt utgår bara från resultaten, vilket får bort mycket av den diskriminering som finns. Testerna har blivit bättre och det är lättare att identifiera mönster och upptäcka manipulerade svar, säger Mattias Lundberg.
– Men vi människor är mer än enbart ett test.
4: Du har läst artikeln - vilken av följande slutsatser om rekryteringstester passar bäst in med din bild?
Fotnot: Undertecknad gjorde ett test på nätet och fick veta att min personlighet gör mig lämplig för en karriär som – tadam – journalist.
Big Five: Utvecklades på 1920-talet i USA och mäter fem skalor: öppenhet, följsamhet, samvetsgrannhet, extroversion, neuroticism.
Myers Briggs test: Anses vara det mest använda testet världen över. Har fyra skalor med motsatser: extroversion/introversion; sinnesförnimmelse/intuition; tanke/känsla; bedömning/perception.
Upp-testet (understandig personal potential): Utvecklat i Sverige och tar fasta på personliga egenskaper som bland annat arbetsmotivation, noggrannhet, kreativitet och emotionell kapacitet.
Hogans deskriptiva skalor: Personlighetstest som ger information om hur reaktioner på ökad press, påfrestning och osäkerhet kan yttra sig i negativa beteendemönster i arbetslivet. Ett självskattningstest som mäter risken för urspårning.
OPQ: Ett personlighetstest med två svarsalternativ, ett ”pest eller kolera”-test för att försöka korrigera för skönmålning
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.