Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Täpp inte luckorna i ditt CV

Visst kan de skapa oro, de där jobbiga luckorna i ditt cv. Men ta det lugnt – de går nämligen nästan alltid att vända till din fördel! Tre proffsrekryterare ger sina tips.
Anita Täpp Publicerad
Illustration: David Karlström
Reste du jorden runt i ett par år? Orolig för hur det ska se ut i ditt cv? Lugn, nästan allt går att vända till din fördel. Illustration: David Karlström

Kanske har du rest runt i världen och bara slappat under ett år, varit föräldraledig mycket längre än de flesta, eller varit sjuk under en längre period. Oavsett vad som skapade det där glappet i ditt cv så behöver du inte vara orolig för att det ska få tråkiga konsekvenser. Det handlar bara om att vända den där luckan till din fördel – genom att förklara den på rätt sätt.

– Alla luckor i ett cv är egentligen okej om man, i det fall man har gjort ett val, kan förklara varför man gjorde det, och kan berätta vad den tiden har gett dig för kunskap och erfarenheter som kan bidra till att göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden, säger Andreas Damberg, coach på Unionen.

Ett annat tips är att man i stället för skriva ett cv där man radar upp allt man gjort i kronologisk ordning använder sig av ett så kallat funktionellt cv.

– Då utgår man från vad man kan, i stället för att redovisa allt man har gjort. Du kan exempelvis börja med att skriva vad du vill med ditt fortsatta yrkesliv, fortsätta med korta stycken där du sammanfattar din kompetens och erfarenhet och sedan bara kort beskriva din utbildning och vilka anställningar du har haft. I den sortens cv är alltså hur du fick de här erfarenheterna inte det väsentliga.

– Men det är alltid viktigt att lägga ned tid på sitt cv och personliga brev och bygga en profil, så att arbetsgivaren får veta vem du är, vad du kan och vad du vill, utifrån vem de söker. Liksom att du fokuserar på dina fördelar, på det du vill och kan tillföra arbetsgivaren, utifrån den ryggsäck med erfarenheter som du har med dig.

Om ens lucka beror på att man rest runt i världen kan man i sitt funktionella cv under rubriken ”Utlandsvistelse” berätta vad man gjorde och vad man lärde sig av resan. Som att man har fått bättre språkkunskaper eller att man har lärt sig ta mer initiativ och ansvar – det kan ses som fina meriter.

Och om man har varit borta länge från arbetsmarknaden, exempelvis till följd av sjukdom?

– Då kan man utforma sitt cv utifrån att det har gett erfarenheter som arbetsgivaren kan dra nytta av. Om man däremot bara tycker att det var en fruktansvärd tid som man helst vill glömma så ska man ge det så litet utrymme som möjligt i sitt cv. 

– Sedan ska man också vara ärlig i sin dialog med arbetsgivaren och kanske säga att: ”Ja, jag var sjuk och mådde inte bra, men i dagsläget mår jag toppen och är verkligen ’fit for fight’ för att anta den här utmaningen”. 

Lugn!

"Att ha varit sjuk eller arbetslös kan vara en nackdel men också en fördel, eftersom den som har hanterat en kris ofta har fått en personlig mognad", säger Malin Ruijsenaars, personalchef på Axis.

"Att man gjort något annat kan vara en fördel", säger Åsa Ekblad, tf chef för rekrytering ABB.

"Det viktiga är att man är ärlig och beskriver vad man har gjort även där man har luckor, istället för att lämna det tomt eller försöka dölja det", säger Anna Västå, rekryterare på Clas Ohlsson.

Här ger Malin, Åsa och Anna sina tips: Så säger proffsen om cv-luckor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.