Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så söker du jobb med ohälsa

Vill du komma på banan med ett nytt jobb efter sjukdom och ohälsa? Då finns det stöd att få från TRR Trygghetsrådet och Arbetsförmedlingen.
Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Med rätt hjälp finns det många vägar och möjligheter att göra en omställning, säger Liselott Klinth på TRR. Pressmaster/Colourbox

Vad gör TRR för att underlätta en så kallad omställning?
– Först och främst kan du få en personlig rådgivare. Tillsammans gör vi en omfattande kartläggning av din kompetens, personliga styrkor, drivkrafter, motivation, tidigare erfarenhet och aktuella livssituation för att kunna se vilka möjligheter det finns att få ett nytt jobb som passar dig. TRR har ibland möjlighet att ge extra resurser som utbildning, psykologhjälp eller annat om vi bedömer att det behövs för att underlätta en omställning. Vi har ofta så kallade trepartsmöten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare och andra personer. Dessutom finns det möjlighet till gruppaktiviteter där du kan få stöd av andra som befinner sig i en liknande situation som du själv. Vi har också en stor sökmotor där det går att matcha sig mot tusentals lediga jobb. TRR kan ibland även hjälpa till att hitta praktikplatser och finansiera viss kompetensutveckling, säger Liselott Klinth, projektledare på TRR:s utvecklingsavdelning.

Ska jag berätta om min ohälsa eller funktionsnedsättning?
– Vi på Trygghetsrådet har tystnadsplikt och du har att vinna på att vara öppen i kontakten med oss. Då blir det lättare att göra en individuellt utformad plan och eventuellt få extra stöd. Fokus ligger på att försöka hitta ett jobb som kan passa dig. I en ansökan eller vid en första kontakt med en arbetsgivare finns det däremot oftast ingen anledning att berätta om din tidigare ohälsa. Risken är då stor att du sållas bort innan du ens kommit på intervju och får en chans att visa vem du är. Men naturligtvis ska du inte ljuga om du får en direkt fråga. Det är också viktigt att du själv ställer konkreta frågor på förhand för att se om arbetet verkligen kan vara rätt för dig. En bullrig miljö kanske inte är optimalt vid tinnitus, till exempel.

Hur öppen ska jag vara med ohälsa eller eventuell funktionsnedsättning på anställningsintervjun?
– Det beror på. Bedömer du att det inte kommer att innebära några problem är det inget som du tvunget behöver gå in på. Har din tidigare ohälsa däremot betydelse för hur du kan komma att fungera på ditt kommande arbete bör du absolut berätta. Det går också att vända det hela till din fördel genom att framhålla vilka lärdomar du gjort. Gör det så odramatiskt som möjligt och med rak rygg. Du äger din berättelse! Ibland kan det kanske vara bra att förekomma eventuella missförstånd och förklara närmare. Om du till exempelvis har en neurologisk skada som gör att du sluddrar lite är det troligen bättre att berätta hur det ligger till men samtidigt förklara att det inte kommer att påverka hur du sköter jobbet.

Hur ska jag göra med referenser?
– Prata med dina referenser så att du känner dig trygg med vad de kommer att säga. Välj personer som också kan ge en rättvis bild av dig, vad du åstadkommit innan du blev sjuk och hur du hanterar svårigheter.

Vilka chanser har jag egentligen att komma igen efter en långvarig sjukdom?
– Min erfarenhet är att det ofta går bra även om det ibland kan ta lite längre tid. Med rätt hjälp finns det många vägar och möjligheter att göra en omställning, säger Liselott Klinth på TRR.

Läs mer: Susanna kom igen efter utbrändheten

Arbetsförmedlingen kan också ge stöd

Arbetsförmedlingen har specialister över hela landet som kan underlätta att få ett jobb efter att du varit sjuk och arbetslös eller har en funktionsnedsättning.

Det finns exempelvis psykologer, socionomer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och specialiserade arbetsförmedlare som kan bedöma och även ge individuellt stöd för att du ska kunna komma ut på arbetsmarknaden igen efter sjukdom eller vid funktionsnedsättning.

– Vi tittar på vilka förutsättningar den sökande har och ser vilka hinder som eventuellt kan finnas för att komma ut i jobb. Är arbetsförmågan nedsatt kan vi många gånger stödja med hjälpmedel eller andra insatser som exempelvis praktik, arbetsträning eller yrkesintroduktion, förklarar Martin Vadelius, enhetschef vid avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.

För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan det också finnas möjlighet till anställning med lönestöd där staten ger viss ekonomisk kompensation till arbetsgivaren. Syfte är att personen ska arbeta 100 procent utifrån sina resurser och kunna bli självförsörjande i stället för arbetslösa.

Ibland hittar Arbetsförmedlingen en arbetsgivare och ibland hittar den arbetssökande det.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

TRR

Stiftelsen TRR Trygghetsrådet stöttar dig som är tjänsteman i privat sektor och har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.