Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så söker du jobb med funktionsnedsättning

IT-konsulten Christian Hedberg vet hur man söker jobb när man har en funktionsnedsättning.
Publicerad 27 april 2016, kl 10:20
Mikael Wallerstedt
Arbetsgivaren har byggt en ramp så att Christian lätt kommer in på kontoret. Mikael Wallerstedt

– Jag vill jobba, försörja min fru och mina två barn. Leva på riktigt!

Så säger Christian Hedberg. Men riktigt så enkelt är detta inte om man sitter i rullstol. Som funktionsnedsatt möter man en massa motstånd, till exempel i form av atittyder och fördomar i arbetslivet. 

I dag har Christian lyckats förverkliga sin vision – han är IT- och dataansvarig på butikskedjan Elon.

– Det tog sin tid innan jag insåg vissa saker, till exempel att man som funktionshindrad gör bäst i att söka jobb genom sitt kontaktnät. Som funktionsnedsatt behöver du nämligen någon som ”går i god” för dig. Tråkigt men sant, säger Christian. 

Faktum är att han själv inte ens sökte jobbet på Elon, utan blev tipsad via kontakter. Och han trivs väldigt bra med sitt arbete.

– Det är så otroligt skönt att slippa lönebidrag! Och det är en fördel att bo på en liten ort – här känner alla mig och vet ungefär vad jag kan. Som funktionsnedsatt är risken annars stor att sorteras ut direkt när man söker jobb, att inte ens få chans att visa vad man kan.

Hans arbetsgivare i Hedemora har nyss flyttat och för Christians skull har man ordnat en särskild parkeringsplats märkt med handikappskylt, och byggt en ramp som leder till kontorsbyggnaden.

Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Dörrarna forcerar Christian genom att öppna och sedan backa in. Han visar toaletten, som inte är ombyggd till handikapptoalett, men som ändå fungerar hjälpligt eftersom han kommer in genom dörren med sin rullstol.

– Jag är inte för regler och rättigheter in absurdum – det viktigaste är att saker fungerar i vardagen, både hemma och på jobbet.

Christian hade inga problem att få hjälpmedel till arbetsplatsen. Han har en extra rullstol som han snabbt svingar sig över i då vi kommer in på hans kontor. Han måste byta ställning ofta och ”arbetsrullstolen” har en extra mjuk dyna och inga armstöd, för att den ska gå lätt att köra in under skriv- och fikabord.

– En bärbar dator fick jag också, den underlättar så att jag kan jobba både hemma och i alla olika butiker.

I dag tror han att det är tveksamt om Försäkringskassan skulle godkänna en bärbar dator som hjälpmedel, men för sex år sedan ansågs den som ett specifikt hjälpmedel som underlättade hans arbete.

Försäkringskassan, läkarna och Christian själv har enats om att han klarar 40 procents arbetstid – fyra timmar, fyra dagar i veckan.

– Jag skulle inte orka jobba heltid. Jag måste vila en dag mitt i veckan för att orka. Och träningen – som faktiskt är det som gör att jag överlever utan att bli fast i smärtstillande morfinmissbruk – tar väldigt mycket tid. Vissa dagar har jag så ont att det är omöjligt att jobba. Men då kan jag ändå åka till jobbet bara för att dricka kaffe och få lite social samvaro.

– Och ibland måste arbetstiden anpassas efter jobbet, men jag försöker att sluta 12 varje dag.

Christians liv förändrades fullständigt den där junidagen 2006 då han skulle visa sin fru Marie hur man klättar uppför en bergvägg. En säkerhetslina brast och han föll handlöst tio meter rakt ner. Hela ryggraden flyttades in mot magen och han insåg med en gång att något riktigt allvarligt hade hänt. Han kunde inte röra benen.

Efter ett otal operationer är ryggraden hyfsat rak. Men trots att nederdelen av kroppen numera är helt förlamad finns vissa nervtrådar kvar, som resulterar i en kronisk värk – stundtals nästan outhärdlig.

– Det är som ”tusen nålar”, fast i ryggen och benen, och hela tiden.

För att lindra de värsta smärttopparna skrev läkarna ut morfin. Christian knaprade glatt och mådde toppen.

– Jag fick min drog utskriven på recept, det var helt lagligt, jag behövde inte ens sno grejer för att finansiera mitt missbruk. Men det var just missbrukare jag blev – och en dålig pappa och make. Borta i dimman.

Det tog tid för Christian att inse vad som hänt. Han hade inte bara förlorat sin rörelseförmåga i benen. Han höll på att bli en riktig ”loser”. Det sociala livet, arbetet, hela identiteten var på väg att försvinna.

När insikten väl kom fick den honom att reagera. I stället för att konstant lindra smärtan började han gå emot den – kämparandan hade han kvar. Han började träna, inte normalt, utan stenhårt. Precis som han alltid gjort, utmanat gränser, försökt överlista faror och gå så långt det bara går.

Förrförra året deltog han i OS i Sotji i kälkhockey. Laget kom sist. Vilket bara sporrar Christian att träna ännu hårdare. Förstås.

– Det är endorfinkicken jag är ute efter. Den tar ner smärtan. Dessutom sover jag bättre, av ren utmattning. Att börja jobba, ha arbetskamrater och ”göra rätt för sig” har också varit otroligt viktigt för mig.

 

Text: Majken Öst-Söderlund

Christians jobbtips för dig med funktionsnedsättning

  • Sök jobb via ditt kontaktnät.
  • Dölj inte din funktionsnedsättning i cv:t. Det kan ligga dig i fatet om du kommer på anställningsintervju. Risken finns att arbetsgivaren blir chockad av rullstolen och bara ser den – inte dina kvalifikationer. Det kan också väcka misstankar om att du har förtigit mer viktig information om dig själv.
  • Kolla i ett tidigt skede vilka hjälpmedel du kan behöva på din tilltänka arbetsplats. Beställer gör du ofta själv och betalar i förväg, eller ber företaget fakturera Arbetsförmedlingen alternativt Försäkringskassan. Det kan ta lång tid att få anpassningar beviljade, exempelvis bilstöd, som sköts av Försäkringskassan.
  • Inse att människor har fördomar – bli inte ledsen utan försök i stället att se humorn i det.
  • Våga be om hjälp. De flesta tycker att det känns bra när de inser att de kan vara till nytta.
  • Var rak och tydlig när saker inte fungerar. De flesta lägger inte pärmar som du behöver högst upp i bokhyllan av elakhet. De gör det av gammal vana. Acceptera att det tar tid att lära in nya rutiner och att allt inte fungerar med en gång. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSKAMRAT

  • En person med funktionsnedsättning är först och främst en arbetskamrat som alla andra, men fråga gärna om det är något speciellt som du bör tänka på i ert samarbete. 
  • Att var sak har sin plats är ofta bra för den som är funktionsnedsatt. Att låta arbetsplatser och korridorer belamras med ”jag orkar inte gå med dem till återvinningen/arkivet just nu-saker” kan göra arbetsplatsen svårforcerad för både rullstolsburna och för synskadade. 
  • Välj lunchrestauranger och after work-ställen som är tillgängliga för alla. 

TILL DIG SOM ÄR ARBETSLEDARE

  • Både du som arbetsgivare och den anställda kan ansöka om hjälpmedel och anpassningar hos Arbetsförmedlingen vid en nyanställning. Har den anställda jobbat en längre tid hos er och råkat ut för en funktionsnedsättning, är det Försäkringskassan som har hand om arbetsrelaterade hjälpmedel.
  • Att bygga en ramp eller handikappanpassa en toalett kan betraktas som ”särskild anordning” och då bekostas av Arbetsförmedlingen vid nyanställningar, eller om lönestöd har beviljats. Men det är viktigt att få pengarna beviljade först, det går inte att söka i efterhand.
  • Datorer och höj- och sänkbara skrivbord är arbetsgivarens ansvar, det är inget som klassas som hjälpmedel. Däremot kan särskilda dataprogram klassas som arbetshjälpmedel, exempelvis punktskriftsdisplayer.
  • En deltidsanställning som är ordinerad av läkare är noga reglerad. En halvtid är fyra timmar om dagen och 75 procent är sex timmar om dagen. Att laborera med tiderna för att det passar företaget eller arbets-uppgifterna bättre är inte tillåtet.
  • Det är förmågorna ni anställer, inte oförmågorna, eller hindren. Hjälpmedlen är till för att överbrygga hindren.
  • Se till att även sociala aktiviteter som personalfester och kick off-tillställningar anordnas i miljöer där alla arbetstagare kan delta.
Söka jobb

Videorekrytering – tidssmart eller fördomsfullt?

Film istället för brev. Många företag använder videoansökan som ett komplement när de rekryterar. Tidssparande och effektivt eller fördomsfullt och ytligt?
Lina Friberg Publicerad 15 februari 2023, kl 06:00
Kvinna med mobiltelefon filmar sig själv utomhus.
Personligt brev eller en film? Hur bra fungerar jobbansökningar på video? Meningarna går isär. FOTO: Fredrik Sandberg/TT.

Både arbetsmarknaden och sättet att rekrytera har förändrats. Traditionell rekrytering i form av personliga brev och klassiska cv skickade direkt till arbetsgivaren får nu samsas med mer digitala sätt att söka jobb. Videopresentation - där kandidaten får svara på några förutbestämda frågor och filma sig själv när de svarar och digitala förinspelade intervjuer med specifika frågor - är numera inget ovanligt.

– Det är sätt att spara tid och pengar för den som anställer. Rekryteraren kan titta på kandidatens videoinspelningar många gånger, men också snabbspola om bedömningen snabbt kan göras att kandidatens profil inte stämmer överens med behovet, säger Per Thilander, universitetslektor i Management och Organisation vid Göteborgs universitet om fenomenet.

Han menar att även för den arbetssökande blir det mer effektivt då denne själv kan välja när inspelningen ska göras och slipper vara på plats fysiskt.

Videorekryteringens svagheter

 Per Thilander ser även svagheter med videorekrytering:

–Nackdelarna för rekryteraren är att man tappar autencitet, alltså ”känslan i rummet” utan ett personligt möte. Rekryteraren kan heller inte veta om personen kan svara på följdfrågor, utanför ”inspelat manus”, säger han.

Per Thilander påpekar att den arbetssökande i sin tur kan uppleva viss osäkerhet då det inte går att ställa följdfrågor eller uppfatta hur rekryteraren reagerar när videopresentationen spelas upp.

–Självklart finns även risken att rekryteraren, medvetet eller omedvetet, bedömer kandidatens utseende eller presentation, snarare än innehållet i vad som sägs. Samtidigt finns ju den risken även vid ett personligt möte, så det är egentligen ingen skillnad, säger Per Thilander.

Fördomsfri rekrytering önskas

Rekryterings- och bemanningsföretaget TNG rekryterar utifrån en modell de kallar fördomsfri rekrytering. Det innebär rekrytering utifrån enbart kompetens, motivation och potential.

Åsa Edman Källströmer.

– Vi vill veta så lite som möjligt om våra kandidater vad det gäller utseende, ålder eller kön eftersom vi vet att ett första intryck inte är rätt, säger Åsa Edman Källströmer, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG.

Företaget har kartlagt vilken typ av rekrytering jobbsökare i Sverige önskar. Undersökningen är baserad på intervjuer med drygt 1250 personer i arbetsför ålder under hösten 2022.

– Rapporten visar att endast sex procent av de tillfrågade anser att videopresentation är ett rättvist och objektivt sätt att bli bedömd på, säger Åsa Edman Källströmer.

Hon fortsätter:

– Jag tycker att videopresentationer både är förlegade och fördomsfulla. Validiteten är dessutom väldigt låg eftersom det är väldigt svårt att jämföra svaren i den typ av öppna frågor som ställs. Jag skulle säga att det är en urvalsmetod som är på väg bort, för den tillför inte något, säger Åsa Edman Källströmer.

Är inte metoden bruklig som komplement eller för att spara tid åt rekryteraren speciellt när det gäller populära jobb inom servicebranschen?

– Det blir alldeles för mycket fokus på utseende och man ska inte tro att man kan se hur bra en person är på till exempelvis service genom en video.

Skrota det traditionella 

Sofia Viredius.

Sofia Viredius som är konsultchef på Lernia är precis av motsatt uppfattning. Hon tycker att en videopresentation är en väldigt effektiv parameter att jobba med till en viss typ av jobb.

– Jag anställde en kvinna enbart på grund av hennes videopresentation, om jag bara utgått från hennes cv hade jag troligtvis inte ens bokat henne för intervju.

Sofia Viredius anser att en video kan vara en rakare väg till vissa jobb.

– Jag tycker att vi skulle kunna skrota det traditionella cv:t. till exempel när det handlar om jobb där den formella kompetensen är mindre viktig och personegenskaperna väger tyngre. I vissa arbeten är det dessutom helt oväsentligt att du kan formulera ett bra cv eller uttrycka dig väl i skrift. Då kan en videopresentation vara en bättre idé, säger hon.

Videopresentation kan få dig att sticka ut

Hon menar att en videopresentation ger arbetsgivaren en tydligare bild av kandidatens personlighet, attityd och utstrålning som ofta spelar stor roll i en rekryteringsprocess. Och det kan vara ett effektivt sätt att gallra bland de sökande.

–  Till vissa arbeten får vi oerhört många ansökningar, till exempel receptionistjobb eller kundtjänst. Då kan en videopresentation vara ett perfekt komplement att sticka ut ur mängden och visa att är du är en framåt och kommunikativ person, säger Sofia Viredius.

Finns inte risken att man som rekryterare låter sig förblindas av en arbetssökandes charm eller tilltalande yttre?

– Absolut, men videopresentation är bara en flera parametrar som bedöms vid rekryteringen.