Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt. Det visar en rapport från Jobbhälsoindex. För fem år sedan svarade 66 procent av svenskarna att deras jobb var meningsfulla, mot 59 procent förra året. Färre ser också betydelsen av vad de gör på jobbet.
Att vantrivas på jobbet ökar risken för sjukskrivning, stör nattsömnen, ökar viljan att gå i tidig pension och viljan att gå från hel- till deltid enligt rapporten. Det finns med andra ord skäl att fundera över hur man har det på jobbet – och om det är dags att göra något annat.
Lisa Rosengren är karriärrådgivare och coach och arbetar just nu på TRR. Dessutom har hon skrivit ”Karriärhandboken – en praktisk guide för dig som vill vidare i arbetslivet”.
– Den är till för alla som har ett jobb, men känner att de vill ta sig vidare. Det kan handla om en annan tjänst eller att man har kommit fram till att man vill studera eller starta eget. Men den är också till för dem som är mellan jobb, oavsett om man han har valt det själv eller inte, säger hon.
Ett första steg på vägen mot att få det arbetsliv man vill ha är att sätta sig ner och fundera. Då kan man komma fram till vad man vill, vilka egenskaper och kunskaper man har och vilka man behöver skaffa sig för att nå målet.
– Jag tror att allt för många vaknar upp en vacker dag och inser att de aldrig gjorde ett aktivt val, att de halkade in på det där jobbet eller den där branschen. Om man sätter sig ner och planerar ökar chanserna att man får det arbetsliv som man önskar.
Vilket är det vanligaste misstaget när man söker jobb?
– Att stirra sig blind på platsannonser. Då missar man ungefär 70 procent av de lediga jobben, jobb som aldrig utannonseras och lägger alldeles för mycket tid på utannonserade tjänster. Det är bättre att lägga tid på att nätverka, kontakta personer, kontakta företag som man är intresserad av, registrera sitt cv på rekryterings- och bemanningsföretag och bevaka företags hemsidor.
När man vet vad man vill och hur man ska nå dit är det smart att lägga tid på att skriva ett riktigt bra cv, enligt Lisa Rosengren. Många rekryterare läser enbart det och därför är det viktigt att cv:t kan stå för sig självt.
– Det är bra att skriva en liten sammanfattning längst upp. Där kan du trycka på specifika kunskaper och erfarenheter som företaget efterfrågar, så det blir det första de ser när de läser ditt cv. Jag brukar kalla det en appetizer, för det beskriver vad det ska vara. Det är också bra med en mening om vad du bidrar med som person och ett par meningar om varför du vill det här. Är det ett mer allmänt cv kan du skriva vilken typ av jobb du är intresserad av.
Att det är viktigt med ett bra cv betyder dock inte att det personliga brevet, eller motivationsbrevet som Lisa Rosengren kallar det, är oviktigt. I alla fall inte om företaget efterfrågar ett sådant – en del vill bara ha cv:t.
– Brevet ska svara på två frågor: varför du är intresserad av tjänsten och företaget och varför de ska anställa dig, vad du kan tillföra. Du ska inte sammanfatta cv:t utan snarare lyfta ut några godbitar som handlar om varför du skulle passa till den här tjänsten. Många slarvar med varför de är intresserade av tjänsten och företaget, men det är synd för många företag uppskattar väldigt mycket att få veta det.
Hur ska man tänka om man tycker att det är jobbigt att nätverka, söka jobb på sociala medier, hänga på Linkedin och marknadsföra sig själv?
– Det är lätt att känna att man kommer och stör och tigger om ett jobb. Då är mitt tips att i stället tänka ”här kommer jag och erbjuder min hjälp att lösa det här företagets behov eller problem”. Hitta ditt sätt att kommunicera så att du känner dig bekväm, men våga samtidigt utmana dig själv en smula.
Lisa Rosengren säger att man kan läsa hennes bok från pärm till pärm, eller använda den som ett uppslagsverk för att få tips i den situationen man befinner sig i. Det går till exempel att lära sig mer om Linkedin, om personlighetstester, om vad man ska tänka på innan man tackar ja till ett jobb eller hur man karriärplanerar efter 55.
– Jag tycker att vi ska se karriären som en klätterställning i stället för som en stege. Karriär handlar om hur vi vill utvecklas snarare än att alltid ta ett steg uppåt. Det borde vara okej att ta ett steg åt sidan eller nedåt, om det är det man vill.
Det kan vara tufft att söka jobb eller att vantrivas på jobbet. Därför kan det vara klokt att skaffa sig en boost-låda, tycker Lisa Rosengren. Så här gör du:
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.
Många arbetssökanden har kanske inte möjligheten att rata jobb, men för den som kan välja finns det alla skäl i världen att se upp så man inte hamnar ur askan i elden. Ett sätt att slippa hamna på en arbetsplats där arbetsmiljön är rutten är, enligt Jimmy Björnhård, vd på marknadsföringsföretaget Maia Marketing och digital strateg, att passa på att ställa frågor.
– Man ska absolut våga ställa frågor. Jag som arbetsgivare tolkar det som ointresse och drar öronen åt mig om den sökande inte har några frågor att ställa.
Jimmy Björnhård, som vurmar för god företagskultur, har hört många skräckhistorier om folk som hamnat snett i arbetslivet och har själv erfarenhet av jobb på företag med infekterad kultur. Han vet hur destruktivt det kan vara och menar att man ska undvika att ta anställning hos usla arbetsgivare eller åtminstone tacka ja till jobbet med öppna ögon.
– Jag brukar tipsa arbetssökande att vara proaktiva under anställningsintervjun för att återställa maktbalansen. Du ska inte bara vara tacksam för att de väljer dig, utan tänka: Förtjänar de mig? Hade jag velat ha uppdraget även om jag haft ett jobb jag trivs med?
Han publicerade nyligen på Linkedin ett frågebatteri man kan använda sig av under anställningsintervjun, men manar samtidigt till försiktighet.
– Jag rekommenderar att man inte ställer alla frågorna. En intervju handlar om mer än att kartlägga arbetsmiljö, så var selektiv och välj ut sex, sju frågor. Har man fler intervjuer kan man komplettera med fler från listan vid nästa intervjutillfälle.
Vilka frågor man bör välja är individuellt och beror på vad den sökande har för preferenser. Men personalomsättningen är alltid intressant att ta reda på, anser Jimmy Björnhård.
– Hög personalomsättning är väldigt talande. Sedan kan det finnas rimlig anledning till att den är hög, eller så kan det ha gjorts förändringar så att den förväntas sjunka.
Frågan hur företaget hanterar stressade medarbetare är också viktig, men ställer man den finns risk att man själv framstår som stresskänslig, varnar Jimmy Björnhård. Man behöver också vara försiktig med hur man ställer frågorna.
– Man sätter ju arbetsgivaren lite på pottkanten, så det är lätt hänt att de känner sig attackerade och hamnar i försvarsställning. Du behöver framstå som intresserad och nyfiken snarare än någon som försöker hitta fel på arbetsplatsen och framstår som en besvärlig typ.
– Om du trots en nyfiken ton uppfattas som besvärlig, kan det säga mer om chefen och jobbet kanske inte var något för dig ändå, säger Jimmy Björnhård.
1.Vad är den främsta anledningen till att era medarbetare säger att de älskar att jobba just här?
2. Hur ser er personalomsättning ut, och varför?
3. Vad tror du era tidigare medarbetare skulle säga om sin tid på företaget?
4. På vilket sätt har arbetsplatsen blivit bättre under det senaste året?
5. Kan du beskriva en förändring som skett i bolaget baserat på en medarbetares förslag?
6. På vilket sätt skulle du säga att ni investerar i era medarbetare?
7. Anordnar ni några sociala aktiviteter löpande?
8. Om ni anser er vara en platt organisation, kan du beskriva ett exempel där det blivit väldigt tydligt?
9. Hur utvärderar ni det arbete man utför här?
10. Samlar ni löpande in feedback från era medarbetare? Om ja, hur tar ni vidare den?
11. Kan ni beskriva företagets värderingar?
12. Kan ni beskriva hur företagets värderingar har påverkat ett affärsbeslut i bolaget?
13. Har företaget något hållbarhetsarbete?
14. Hur arbetar man med inkludering och mångfald?
15. Hur hanterar företaget om två medarbetare har en konflikt?
16. Om en medarbetare blir utsatt för hög nivå av stress, hur hanterar ni det som arbetsgivare?
17. Hur ser onboarding-processen ut för en nyanställd?
18. Firar ni framgångar och milstolpar inom företaget? Kan ni ge något exempel på det?
19. Skulle du säga att ni är en transparent arbetsplats, och på vilket sätt?
20. Hur ser en typisk arbetsdag ut här?
21. Hur skulle ni beskriva er företagskultur?
Källa. Jimmy Björnhård.