Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det

Den efterlängtade bebisen är snart här – eller kanske redan kommen – och nu väntar det bästa: Föräldraledighet. Men hur fungerar det egentligen och hur ska man tänka med alla dagar?
Oscar Broström Publicerad
Föräldrapar med bebis i famnen.
Vi reder ut alla frågetecken inför föräldraledigheten. Foto: Shutterstock

Sverige är ett av länderna i världen med mest frikostig föräldraledighet. 

Föräldrarna, eller föräldern om en person har ensam vårdnad, får sammanlagt föräldrapenning för 480 dagar. 

Men det är inte riktigt så enkelt som att en bebis föds och att du sedan är ledig 480 dagar från och med det, utan det finns dagar på sjukpenningnivå, dagar med lägstanivå, dubbeldagar, halvdagar, 10-dagar och en del annat att hålla koll på – och vi ska reda ut allt (i alla fall det mesta) i den här texten. 

480 dagar – som går att dela på två

Föräldrapenningen gäller i regel för 480 dagar, varav 90 är på lägstanivå (återkommer till vad det betyder i nästa stycke).  

Om ni är två som ska dela på dagarna går det till som följande: 

Båda föräldrarna får 195 dagar var på sjukpenningnivå och 45 dagar var på lägstanivå. De här dagarna kan föras över till varandra, så man behöver inte dela lika, men 90 av dagarna är personliga och kan ej föras över till den andra. 

På Mina Sidor på forsakringskassan.se är det enkelt att hålla koll på hur många dagar du och ni har nyttjat. 

Endast två personer kan vara vårdnadshavare till ett barn och ha rätt till föräldrapenning, men de kan dela med sig av dagar till en tredje person.

Sjukpenningnivå och lägstanivå 

Sjukpenningnivå är den nivå på ersättningen som just du får och den räknas ut efter hur mycket du tjänar. Det kallas för SGI. Din ersättning är knappt 80 procent av din inkomst, men det finns ett högre tak: Du kan maximalt få 1 012 kronor per dag

Om du inte har någon inkomst, är studerande eller tjänar mindre än 117 590 kronor per år, blir din ersättning 250 kronor per dag

Om du är arbetssökande kan du få ersättning baserat på inkomsten du hade när du arbetade, så länge som du anmält dig till Arbetsförmedlingen. 

Lägstanivån är dagar där du får 180 kronor per dag. Lägstanivå-dagarna kallades tidigare garantidagar.  

Halvdagar och dubbeldagar 

Det första året behöver du inte ta ut full ersättning för alla dagar. 

Du kan välja att ta ut ersättning för några dagar i veckan eller ta ut ersättning för veckans alla dagar, men inte full ersättning. Du kan välja att ta ut till exempel kvartsdagar eller halvdagar, vilket alltså innebär att du får 25 procent respektive 50 procent ersättning de dagarna. 

Det här är ett sätt att spara dagar så att du kan vara ledig så länge som möjligt, men med baksidan att du får ut mindre ersättning. 

Efter att ditt barn fyllt ett år måste du ta ut minst fem heldagar i veckan för att behålla din SGI, det vill säga att den inte sänks och att du inte får mindre ersättning. 

Dubbeldagar innebär att båda föräldrarna tar ut föräldrapenning samtidigt. Det kan endast utnyttjas under barnets första år.  

Hur länge kan föräldrapenning tas ut? 

De här reglerna har förändrats, så det är olika beroende på när barnet är fött, men så här fungerade det för barn födda efter 2014

Du får ta ut föräldrapenning fram till att barnet är tolv år eller slutar årskurs fem. Du får däremot inte spara hur många dagar som helst fram tills detta. Innan barnet fyller fyra måste majoriteten av föräldrapenningen vara utnyttjad. Efter fyra år får du eller ni bara ha 96 dagar kvar sammanlagt. Har du eller ni kvar mer än 96 dagar efter att barnet fyllt fyra ryker de dagarna. 

10-dagar 

De här dagarna är exklusiva till dig som är vårdnadshavare men inte varit gravid med bebisen. Det är alltså tio dagar du kan vara ledig i samband med barnets födelse. Värt att notera att även dessa kan tas ut som till exempel halvdagar, ifall du har möjlighet och lust att vara hemma lite längre. 

Föräldrapenning vid adoption 

Vid adoption är det mesta detsamma som nämnts ovan, men med vissa skillnader i hur dagarna kan nyttjas och tas ut. Det är alltjämt 480 dagar föräldrapenning sammanlagt, med 90 dagar som är reserverade för båda föräldrarna. Däremot löper inga dagar ut efter att barnet fyllt fyra. Här är i stället regeln att ni endast får ha 96 dagar sparade efter att ni haft barnet i er vård i fyra år. Ni kan ta ut föräldrapenning tills barnet fyller tolv eller slutar årskurs 5. 

Tvillingar (eller mer) 

Med tvillingar eller trilling blir det mer föräldrapenning. Tvillingar: 660 dagar, varav 180 på lägstanivå. Trillingar: 840 dagar, varav 180 på lägstanivå. 

Källa: Försäkringskassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Försäkringskassan kräver tillbaka 200 000 efter utlandsflytt

Familjen flyttade utomlands under en period på grund av mannens jobb. Nu tvingas kvinnan i familjen betala tillbaka föräldrapenning och barnbidrag – totalt nästan 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 06:01
En hand använder Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon. På skärmen visas ingången till information och e-tjänster för föräldrar.
Försäkringskassan kräver tillbaka nästan 200 000 kronor i föräldrapenning och barnbidrag efter familjens utlandsvistelse. Myndigheten anser att familjen var bosatt utomlands i mer än sex månader. Foto: Jessica Gow/TT.

För två år sedan flyttade familjen, två vuxna och ett barn, från Sverige till ett annat land. Anledningen var att mannen i familjen skulle jobba där i två år. Under utlandsvistelsen födde kvinnan ytterligare ett barn.

Medan familjen bodde utomlands fick kvinnan barnbidrag och under en period också föräldrapenning. Nu har Försäkringskassan beslutat att kvinnan ska betala tillbaka delar av barnbidraget och hela föräldrapenningen, totalt nästan 200 000 kronor. 

Anledningen är att den som bor utomlands mer än sex månader, med vissa undantag, inte längre är socialförsäkrad i Sverige.

Kvinnan hänvisar till folkbokföring och myndighetens råd

Kvinnan anser att beslutet är felaktigt. 

Hon skriver till Försäkringskassan att familjen aldrig bodde permanent utomlands, att hon var folkbokförd i Sverige under de två åren, att hon hade svenska bankkonton och betalade försäkringar och fackavgifter i Sverige under utlandsvistelsen. Kvinnan var dessutom på ett längre besök i Sverige under perioden. 

Hon skriver också att hon var i kontakt med Försäkringskassan inför ansökan om föräldrapenning och agerade i enlighet med de råd myndigheten gav henne.

Kollade kvinnans Facebookkonto

Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Myndigheten anser att familjen bodde permanent i ett annat land i mer än sex månader och därmed inte hade rätt till föräldrapenning eller barnbidrag. 

Som bevis anger Försäkringskassan bland annat att familjen under en tid hyrde ut sin lägenhet i Sverige, att det nyfödda barnet inte har varit på BVC och att inlägg på kvinnans Facebookkonto visar att hon bott utomlands.

Socialförsäkring

7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen

David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 05:59
7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen
Montage med Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon och två vuxna med två barn vid havet. På mobilskärmen visas myndighetens avsnitt för föräldrar.
7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen

Föräldrapenning utomlands: så fungerar sexmånadersregeln

  • Grundregeln är att den som flyttar utomlands inte längre är socialförsäkrad i Sverige.
  • Det finns dock undantag. Om man är försäkrad i Sverige eller inte beror bland annat på vilket land man flyttar till och hur länge man är borta.
  • Det är tillåtet att resa utomlands under föräldraledigheten och få föräldrapenning, om resan varar max sex månader.

Källa: Försäkringskassan

Socialförsäkring

Flytta utomlands: 7 saker att kontrollera före resan

Många är utomlands en tid för att jobba eller för att resa. Men den som är borta alltför länge riskerar att bli utförsäkrad och förlora rätt till ersättningar.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 05:59
Montage med Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon och två vuxna med två barn vid havet. På mobilskärmen visas myndighetens avsnitt för föräldrar.
En längre utlandsvistelse kan påverka rätten till barnbidrag, föräldrapenning, vab och andra ersättningar. Den som ska vara borta i mer än sex månader behöver lämna uppgifter till Försäkringskassan. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Funderar du på att fly vintern och bo utomlands ett tag? Här är sju saker att tänka på innan du packar väskorna:

 

  1. Anmäl utlandsvistelsen till Försäkringskassan

    Om du ska vara utomlands mer än sex månader måste du meddela myndigheten innan du reser.
     

  2. Kontrollera vad sexmånadersgränsen innebär

     Om du är utomlands i högst sex månader har du som regel rätt att behålla ersättningar från Försäkringskassan.
     

  3. Barnbidrag och föräldrapenning kan påverkas

    Om du eller ditt barn ska bo utomlands i mer än sex månader har du som regel inte rätt till barnbidrag och föräldrapenning under tiden.
     

  4. Vab gäller inte i alla länder

     Du kan bara få ersättning för vab om barnet blir sjukt i ett EU-, EES-land eller Schweiz.
     

  5. Reser du utanför EU? Då kan du behöva särskilt tillstånd

    Medgivande krävs för att behålla vissa ersättningar, exempelvis sjukpenning, graviditetspenning och vab under vistelsen.
     

  6. Anmäl längre flyttar till Skatteverket

    Om du eller ditt barn ska vara utomlands i ett år eller mer ska det också anmälas till Skatteverket eftersom folkbokföringen kan påverkas.
     

  7. Felaktig ersättning kan krävas tillbaka 

     Om du får ersättning som du inte längre har rätt till kan du bli skyldig att betala tillbaka pengarna.

Källa: Försäkringskassan 

Socialförsäkring

Rekordmånga tonåringar vabbas – nu ska det utredas

Allt fler tonåringar vabbas av sina föräldrar, men Försäkringskassan vet inte varför. Nu ska myndigheten utreda det växande fenomenet.
Noa Kristiansson Publicerad 19 augusti 2026, kl 06:01
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.