Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Smittspridning ökar i öppna kontor

Öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor försvårar samarbete och stör koncentrationen. Det visar en ny studie från Malmö universitet. Dessutom riskerar smittspridningen att öka.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Smittosäkra kontor? Med anledning av coronapandemin försöker forskare komma fram till hur man kan minska smittspridningen i kontorsmiljöer i framtiden. Shutterstock

De egna kontoren har försvunnit från många arbetsplatser och bytts mot öppna kontorslandskap eller aktivitetsbaserade kontor. I de senare är tanken att medarbetarna ska välja plats utifrån vilken arbetsuppgift de ska utföra. Förhoppningen är att kreativiteten, produktiviteten och interaktionen mellan medarbetarna ska öka.

Men flera forskningsstudier har visat att den typen av kontor riskerar att få rakt motsatt effekt. För några år sedan gjorde forskare från Malmö universitet en enkätundersökning för att ta reda på hur anställda på universitetet upplevde införandet av aktivitetsbaserat kontor. Den visade bland annat att trivseln minskade och att många började arbeta en större del av tiden hemifrån. 

Nu har forskarna följt upp undersökningen med en intervjustudie. Enligt den finns nästan bara nackdelar med aktivitetsbaserade kontor. De anställda upplevde att det var svårt att koncentrera sig, tvingades till långa mejlkonversationer och att villkoren för samarbete var sämre än innan flytten.  Många störde sig också på bristande ventilation och svårigheten att reglera ljus och temperatur.

Läs mer: Öppna kontorslandskap leder till övertid

– Det är svårt att utföra koncentrationskrävande arbetsuppgifter i ett aktivitetsbaserat kontor. Där finns hela tiden syn- och ljudintryck. Vi kunde också se att folk upplevde att gemenskap och samarbete minskade. De informella mötena försvinner lätt när man sitter 20 personer i ett rum. I stället för att gå och fika tillsammans går man och hämtar en kopp kaffe och går tillbaka till skrivbordet, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.

Dessutom fick cheferna svårare att avgöra hur deras medarbetare mådde.

– De naturliga mötesplatserna försvann. Om en chef ville prata med en medarbetare var han eller hon tvungen att boka ett mötesrum. Många upplevde att relationen blev mer formell. 

Flera studier har visat omfattande problem med aktivitetsbaserade kontor. Varför tror du att de ändå införs?
– Min personliga uppfattning är att det är ekonomin som styr. I ett kortsiktigt perspektiv sparar man pengar när man kan ha 200 medarbetare i en lokal som ursprungligen rymde 70 medarbetare. Jag tror också att förespråkarnas argument väger tungt och att de inte ifrågasätts tillräckligt. Många arbetsgivare vet inte hur deras medarbetares arbetsdagar ser ut och om medarbetarna inte får vara delaktiga i övergången till aktivitetsbaserat blir det lätt fel.

Läs mer: Varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Hanne Berthelsen tror inte att de forna kontorsrummen kommer att återvända. Däremot ser hon en trend mot att kanske tre, fyra personer delar på ett rum.

I studien från Malmö universitet undersöktes inte risken för ökad smittspridning. Det finns dock flera andra undersökningar som tyder på att smitta sprids lättare i landskap, jämfört med egna kontor. En studie från Stressforskningsinstitutet konstaterade till exempel att infektionsrisken ökar när många arbetar i samma rum.

– Vi vet från tidigare forskning att sjukfrånvaro och självskattad hälsa är sämre bland dem som arbetar i kontorslandskap. Fokus inom forskningen inom olika discipliner är nu att identifiera vad som behövs för att säkerställa säkra kontorsmiljöer i ett postpandemiskt perspektiv, säger Hanne Berthelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.