Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Stressad på jobbet ger ingen ersättning

Färre personer får ersättning på grund av en psykisk diagnos i dag jämfört med 2007. Undantaget är de unga, visar en ny undersökning.
Lina Björk Publicerad
Leif Jansson/TT
Leif Jansson/TT

Det är Inspektionen för socialförsäkringen som tittat närmare på hur sjukförsäkringens regelverk har påverkat utvecklingen av sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser och i vilken uträckning dagens system är anpassat efter dessa personer.  

- Resultatet visar att antalet personer som är frånvarande från jobbet på grund av en psykisk diagnos har minskat med 16 procent sedan 2007, säger Jenny Lindblad, som är projektledare för rapporten.

Att det är färre personer som får ersättning betyder dock inte att antalet personer som mår dåligt på jobbet har minskat. Snarare tvärtom, de bedöms bara inte ha rätt till ersättning. Regelverket har genomgått stora förändringar genom åren. Man har infört en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, ändrat prövningen för ersättning, lagt till krav på tidigare utredningar och rehabilitering och tar numera endast hänsyn till medicinsk fakta istället för att väga in sociala eller arbetsmarknadsrelaterade faktorer.

- Därtill är det ofta svårare att fastställa arbetsförmåga för personer med en psykisk diagnos än för personer med fysiska åkommor. Vad är sjukdom och vad är livsproblem? säger Jenny Lindblad.

De flesta som diagnostiseras med en psykisk sjukdom har ångest- och stressrelaterade symptom. Allra vanligast är depression. Bland personer mellan 30 och 49 år, har diagnoserna minskat mest. Undantaget är personer som är yngre än 30 år. Där är trenden den motsatta.

Rapporten visar också att sjukskrivna med en psykisk åkomma med största sannolikhet blir föremål för alla typer av utredningar hos Försäkringskassan. Både avstämningsmöten och så kallade Sassam-kartläggningar, där en läkare eller arbetsgivare är med och bedömer arbetsförmågan, har en negativ inverkan att återgå i arbete. Istället för att underlätta övergången från sjukskrivning till jobb, så blir de sjukskrivna kvar i utredningar och rehabilitering som förlänger sjukfrånvaron.

Sjukförsäkringssystemet har en rad utvecklingsområden slår ISF fast. Några möjliga åtgärder pekas också ut. Det behövs mer kunskap om hur arbetsförmågan påverkas av psykiska diagnoser, så att handläggare på ett bättre sätt kan avgöra om personer är i behov av hjälp. Forskning visar också att rehabilitering för personer med psykiska åkommor helst ska sättas in före en sjukskrivning, på arbetsplatsen, för att nå bästa effekt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.