Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund

Sjukförsäkring

Unionen: ”Statistiken kring sjukskrivningar blir skev”

Långa sjukskrivningar behöver inte vara ett tecken på att rehabiliteringen har misslyckats. En del av förklaringen kan vara att det har blivit svårare att få sjukersättning, vilket gör att fler blir kvar i sjukpenningen längre, enligt Mirjam Olsson, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 05:59
Långa sjukskrivningar behöver inte vara ett tecken på misslyckad rehabilitering, menar Unionens utredare Mirjam Ohlsson.
Om många personer som sannolikt aldrig kommer tillbaka i arbete inte kvalificerar sig för sjukersättning, blir de kvar i sjukpenningen och syns som mycket långa sjukfall i statistiken, menar Unionens utredare Mirjam Olsson. Foto: Colourbox/Unionen

Artikelserie: För sjuk för att jobba, för frisk för ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som personen försöker hantera sin sjukdom.

I seriens sista del förklarar Unionens utredare hur de höga kraven för sjukersättning kan få människor att bli kvar i långa sjukfall.

Sjukpenning och sjukersättning låter lika, men riktar sig till olika grupper. Sjukpenning ges när arbetsförmågan är tillfälligt nedsatt, medan sjukersättning är till för den som bedöms sakna arbetsförmåga under överskådlig framtid.

Att få sjukersättning kräver att man kan visa att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt, vilket kan vara svårt. Det påverkar också hur statistiken ser ut.

– Om många personer som sannolikt aldrig kommer tillbaka i arbete inte kvalificerar sig för sjukersättning, blir de kvar i sjukpenningen och syns som mycket långa sjukfall i statistiken.

– Då kan det se ut som att rehabiliteringen misslyckas eller att sjukförsäkringen är för passiv. En del av förklaringen kan i stället vara att personer blir kvar i sjukpenningen till följd av de alltför höga trösklarna för att få sjukersättning, säger Mirjam Olsson.

Vad får det för konsekvenser?

– Dels kan det bli problem för personer som egentligen borde omfattas av sjukersättning. Dels kan det skapa ett politiskt tryck att skärpa regelverket, eftersom statistiken ger intrycket att människor inte kommer tillbaka i arbete tillräckligt snabbt.

Sjukförsäkring

Caroline Andersson: ”Oavsett jobb så följer mina symptom med”

Caroline Andersson fick en ny handläggare på Försäkringskassan som gjorde en ny bedömning av hennes arbetsförmåga. Istället för sjukpenning får hon nu leva på lån och jobba mer än hälsan tillåter.
Lina Björk Publicerad 3 november 2026, kl 06:00
Caroline Andersson vill helst ha sjukpenning på halvtid för att orka med jobbet och livet.
Att vara sjukskriven på halvtid har varit en räddning för att orka med vardag och jobb för Caroline Andersson. Men sedan juli har Försäkringskassan sagt nej ersättning. Foto: Lars Jansson

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta som vanligt. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

Vi har träffat tre personer som har hamnat där. Här är Carolines historia. 

Caroline Andersson

För tre år sedan fick Caroline Andersson från Kristianstad diagnosen bipolär sjukdom. Symptomen är som att leva med en inre kompass som ibland pekar mot solen, ibland ner i mörkret. De svåraste dagarna har hon svårt att känna hopp om livet. Att vara sjukskriven på halvtid har därför varit en räddning för att orka med vardag och jobb.

Men i juli tog det stopp.

Eftersom hon varit sjukskriven i över ett års tid ska hon inte längre prövas mot sitt ordinarie jobb, för att få behålla sin sjukpenning, utan mot hela arbetsmarknaden. 

– Jag kan jobba 50 procent i dag under ganska omfattande och individuella förutsättningar. De gånger jag har ökat min arbetsbelastning har det lett till att jag kraschat in i en ny heltidssjukskrivning. 

Försäkringskassans bedömning: kan jobba med lagerarbete

I sitt avslag beskriver Försäkringskassan att Caroline Andersson skulle kunna utföra arbeten som inte kräver kognitiv ansträngning, som trädgårdsarbete, fastighetsskötsel och lagerarbete. 

– Det var saxat från Arbetsförmedlingens hemsida. När jag jämför kraven för dessa arbeten med mina medicinska begränsningar blir det tydligt att flera krav är sådant som jag har stora svårigheter med. Jag har en kronisk sjukdom, men Försäkringskassan förstår inte att oavsett vilket jobb jag har så följer mina symptom med. 

Caroline Andersson vill helst ha sjukpenning på halvtid för att orka med jobbet och livet.
Att vara bipolär innebär djupa svackor i livet. Men Försäkringskassan tycker att Caroline Andersson skulle kunna byta jobb för att orka jobba mer. Foto: Lars Jansson

I slutet av sommaren skickade Caroline Andersson in en begäran av omprövning till Försäkringskassan. Under tiden som utredningen har pågått har hon lånat pengar av sin mamma för att klara sina kostnader. Hon har också gått upp i arbetstid till 80 procent, trots att hon egentligen inte orkar. 

– Jag är livrädd att bli sjuk igen och inte få någon hjälp. Jag har tidigare haft perioder där mitt mående varit så allvarligt att jag behövt psykiatrisk akutvård, men då har den ekonomiska situationen inte varit så illa som nu. 

Tar tjänstledigt för att orka

Under tiden utredningen av omprövninger sker är hon tjänstledig på 20 procent, vilket också påverkar hennes sjukpenningsgrundande inkomst, SGI. Om hon skulle bli sjuk igen kan alltså hennes ersättning bli lägre. 

Caroline Andersson har varit sjukskriven för psykisk ohälsa större delen av sitt vuxna liv. Hon upplever att sjukförsäkringen alltid varit pålitlig och trygg. 

– Nu har jag inget förtroende längre. Jag slussar runt av olika handläggare som att jag är någon lurendrejare som försöker utnyttja systemet. Jag har ett jobb och jag vill jobba men jag kan bara inte göra det full tid, säger hon. 

Det här är rehabiliteringskedjan

Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge du har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan.

Dag 1–90: Arbetsförmågan prövas mot ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.

Dag 91–180: Prövningen utökas. Du bedöms mot om du kan utföra något annat arbete alls hos din nuvarande arbetsgivare.

Dag 181 och framåt: Arbetsförmågan prövas mot hela den ordinarie arbetsmarknaden. Du behöver då inte längre kunna klara ett arbete hos din nuvarande arbetsgivare för att förlora eller behålla sjukpenningen, såvida det inte finns särskilda undantag. 

Källa: Försäkringskassan