Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nya regler ska underlätta för sjukskrivna

Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden och Försäkringskassan ska bli tydligare om vilka jobb den sjukskrivna ska klara av. Det föreslås i en ny utredning om sjukförsäkringen.
– Förslagen innebär en bättre chans att komma tillbaka till det arbete man är utbildad för, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2020, kl 07:43
Johan Nilsson/TT
Enligt de nya förslaget ska Försäkringskassan precisera vilken yrkesgrupp den sjuka kan bli aktuell att återgå till om sjukpenningen dras in. Johan Nilsson/TT

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och i förra veckan presenterades en rad förslag kring hur rätten till sjukpenning ska prövas.

Ett av förslagen är att förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”. I dag kan handläggare slå fast att sjukskrivna kan klara av andra jobb än tidigare, efter en omprövning som sker efter 180 dagar. Den som kan klara av ett annat jobb nekas sjukpenning. Men vilka typer av jobb som den sjuka ska klara av är otydligt och schablonmässigt motiverat. Utredningen föreslår därför att om handläggaren bedömer att den sjukskrivna kan återgå i arbete, så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan tänkas vara aktuell.

– Vi tycker att det är ett bra förslag och att utredarna landade i en bra kompromiss, istället för att handläggarna ska precisera vilket yrke, som blir för snävt, eller bransch, som blir för brett så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan bli aktuell, säger Mikael Bäckström.

Ett annat förslag är att utöka möjligheten till undantag för prövning av arbetsförmåga efter 180 dagar.  I dag är reglerna stränga vilket fått effekten att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete, förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat jobb. Med utredningens förslag att utöka undantagen från de 180 dagarna, kommer fler att kunna fullfölja sin rehabilitering och förhoppningsvis komma tillbaka till sitt ordinarie jobb.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag  

– Tidigare har det höga beviskravet inneburit att så kallade diffusa diagnoser har undantagits. Om du till exempel lidit av uttmattningssyndrom eller psykisk ohälsa har du inte kunnat åberopa det och blivit av med sjukpenningen trots att du är på god väg tillbaka till arbete, säger Mikael Bäckström. 

Han tror även att det finns stora samhällsvinster att hämta genom att se till att personer som kan komma tillbaka till sitt ordinarie jobb kan göra det genom att fullfölja sin rehabilitering snarare än att tvingas söka nytt jobb, till följd av 180-dagars regeln.

– Om en person är utbildad för ett visst yrke och har lön för det, betalar personen mer i skatt än om man efter 180 dagar tvingas söka ett mindre kvalificerat jobb, tjäna mindre och betala mindre skatt. Så det har varit dumsnålt av staten att dra in sjukpenningen och tro att man sparar pengar. Men den största vinsten är förstås för den försäkrade, som slipper se sin vardag ställas på ända trots att hen ofta uppfyllt stora delar av sin rehabiliteringsplan.

I dag prövas även äldre mot hela arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att kravet på att få sin förmåga mätt mot ”normalt förekommande arbeten” slopas för 62 till 65-åringar med tanke på den begränsade tid de har kvar i arbetslivet.
 

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.