Förra året avslog Försäkringskassan hälften av de ansökningar som handlade om sjukersättning. Den siffran har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. 

Varför är det så, Martin Jonasson, områdeschef på Försäkringskassan? 

– Riksdagen har satt upp höga krav för att man ska kunna få sjukersättning beviljad. I princip ska man inte kunna ta något jobb alls på arbetsmarknaden, någon gång mer i framtiden.

I dag har omkring 220 000 personer sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Det motsvarar cirka 3,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder. 

För 20 år sedan var andelen nästan tre gånger så hög.

Att antalet mottagare har minskat beror till stor del på regeländringar som gjort det svårare att få sjukersättning. Samtidigt har gruppen som får sjukersättning förändrats. 

I dag har drygt hälften, 53 procent, en psykiatrisk diagnos som huvudorsak till ersättningen. För 20 år sedan var motsvarande andel omkring en tredjedel. 

För att få ersättning måste både en läkare och Försäkringskassan tycka samma sak. Men de gör det inte alltid. 

– Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika roller. Läkare ska stå för medicinsk behandling medan Försäkringskassan ska pröva rätten till ersättning. 

– Sjukdom eller medicinska besvär ger i sig inte rätt till ersättning, utan det som avgör är huruvida det finns arbetsförmåga. 

Vad händer med personer som nekas sjukersättning trots att de själva anser sig sakna arbetsförmåga?

– De flesta som ansöker om och beviljas sjukersättning har redan sjukpenning. Om personen inte redan har sjukpenning så informerar vi om hur man skyddar sin SGI och informerar om andra ersättningar eller delar av trygghetssystemet som kan vara aktuella, till exempel sjukpenning, livränta eller försörjningsstöd hos kommunen. 

– Vi erbjuder också omställningsmöte med Arbetsförmedlingen.

Kraven för sjukersättning har blivit hårdare

Hårdare krav kring sjukersättningen gör att personer som är långtidssjukskrivna blir kvar med sjukpenning, som behöver sökas om efter en viss tid.  

–   När lagstiftningen för sjukersättning förändrades 2008 så minskade antalet personer med sjukersättning och vissa av dem som i dag har långa sjukfall med sjukpenning skulle med tidigare regler förmodligen ha haft sjukersättning. 

Men det finns för- och nackdelar med båda ersättningsformerna. 

–   Ersättningsnivån för sjukpenning är oftast högre än för sjukersättning. Det är också fler som har sjukpenning som faktisk kommer tillbaka i arbete – även bland personer som varit sjukskrivna länge. Sjukersättning har oftast lägre ersättningsnivå men ger en större ekonomisk trygghet på så sätt att den löper på tills vidare, medan sjukpenning är tidsbegränsad och man regelbundet måste ansöka igen, säger Martin Jonasson.

Få får ändrat beslut efter omprövning

Det finns möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut om avslag. Men den som begär en omprövning har små chanser att få sitt beslut ändrat. 2025 blev 4,8 procent av avslagen i stället godkända efter en prövning. För dem som gick vidare till domstol ändrades 10,3 procent av avslagen efter omprövningen. 

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.