Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många vobbar i vabruari
Att jobba samtidigt som man är hemma med sjukt barn blir allt vanligare. En undersökning från Unionen visar att 60 procent väljer att ta med sig arbetet hem när barnen är krassliga i stället för att vabba. Vanligast är det bland män, chefer och högutbildade.
Influensa, förkylningar och vinterkräksjuka. Februari är av tradition den månad då sjukanmälningarna skjuter i höjden - på arbetsplatser, dagis och skolor. Att månaden börjat kallas ”vabruari” är ingen tillfällighet och många kämpar med att få arbetsliv och privatliv att gå ihop.
En undersökning från Unionen visar att det blivit allt vanligare att vobba, det vill säga att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man är hemma med sjukt barn.
En majoritet vobbar för att hinna med sina arbetsuppgifter och två av tre anger att det gör det för att de inte har någon att lämna över sitt jobb till. Det är en ökning för tredje året i rad och gäller i ännu högre grad chefer, där 76 procent väljer att arbeta hemma med sjuka barn. Närmare hälften vobbar för att underlätta för sina kollegor. Däremot hamnar ekonomiska skäl långt efter, bara en av tre vobbar för att inte få den lägre ersättningen från Försäkringskassan.
Av de som vobbar skulle drygt var tredje dock helst slippa och en tredjedel känner sig otillräckliga gentemot sitt barn, i högre utsträckning gäller det kvinnor och yngre. Av dem som inte vobbar skulle en dryg fjärdedel vilja ha möjlighet att göra det, särskilt yngre tjänstemän.
Undersökningen visar dessutom att 80 procent av dem som vabbar, det vill säga låter bli att ta jobbet med sig hem, ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån.
– Vi ser en uppluckring av traditionella ramar för tid och rum. Det behövs en bred diskussion på arbetsplatserna om hur vi jobbar så att det gränslösa arbetslivet kan bli någonting fullt ut positivt. Tjänstemännen är lojala mot sitt arbete och är i princip alltid tillgängliga för jobbet. Arbetsgivaren behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen i en kommentar.
I nästa nummer av Kollega, som kommer ut den 24 februari, tittar vi närmare på hur tjänstemännen löser livspusslet när barnen blir sjuka.
Fakta
Vobba = jobba hemifrån samtidigt som man vårdar sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.
Vabba = vård av sjukt barn. Ger ersättning från Försäkringskassan, inte tillåtet att arbeta samtidigt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna
Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom.
Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020.
Pandemins påverkan på arbetslivet
Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU.
Om studien
- Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
- Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
- Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.
