Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dyrt att vara sjuk utan kollektivavtal

I dag saknar omkring en halv miljon löntagare kollektivavtal. Det innebär minst 1 900 kronor mindre i lönekuvertet om du blir sjuk jämfört med om det finns avtal på ditt företag. Det visar en ny undersökning.
- I ett längre perspektiv får det väldigt allvarliga effekter, säger Håkan Svärdman, som är välfärdsanalytiker på Folksam.
Lina Björk Publicerad 9 juni 2014, kl 15:10

Det finns 572 olika kollektivavtal inom den privata sektorn, den statliga sektorn och Sveriges kommuner och landsting. Nästan 3,6 miljoner anställda omfattas, om hänsyn tas till de hängavtal som tecknats.

Men omkring en halv miljon löntagare står utan avtal, vilket får stor betydelse vid exempelvis ersättning vid sjukdom, visar en ny studie från Folksam.

I början av 1990-talet uppgick sjukpenningen till 90 procent av lönen från första sjukskrivningsdagen. Nästan alla hade en kollektivavtalad sjukförsäkring via jobbet, vilket höjde ersättningen till 100 procent av lönen. Men 90-talskrisen och nya politiska prioriteringar, som återinförandet av karensdagen, sänkt ersättning och begränsning av ersättningsdagar har gjort att den som blir sjuk i dag endast får 73 procent av lönen i sjukpenning, efter skatt. Med kollektivavtal blir ersättningen 79 procent av lönen.

- Det har underförstått funnits en vilja i den politiska världen, att om man sänker sjukpenning och pension, så ska parterna fylla ut det utrymmet. Det har man gjort i viss mån, men alla tillhör inte de avtalsområdena. Det vi ser nu är också att många nya jobb skapas i små företag och där är teckningsgraden av kollektivavtal lägre. Det är ett växande problem, säger Håkan Svärdman. 

Enligt undersökningen är tilliten och förtroendet för socialförsäkringarna låg. Nästan hälften tror att de skulle klara högst sex månaders sjukskrivning innan de skulle behöva ta av besparingar, låna eller sälja egendom för att klara sin ekonomiska standard. Varannan löntagare som varit sjukskriven en längre tid anser att ersättningen var för låg.

- För anställda i företag utan kollektivavtal innebär det en ordentlig ekonomisk smäll. I snitt får du 2 500 kronor mindre i lön om du blir sjuk. En tumregel är att om du är sjukskriven närmare ett år så förlorar du en månadslön. Sedan påverkas till exempel pensionen. De framtida förlusterna är oöverskådliga.

Bristande förtroende och ökat missnöje har lett till att andelen löntagare som själva skaffat sig en privat sjukförsäkring har ökat från 32 till 41 procent sedan 2008. Fackligt anslutna har gjort det i större utsträckning än andra grupper. Uppskattningsvis har 1,6 miljoner av de fackliga centralorganisationernas medlemmar en sjukförsäkring.

- Medlemsförmåner i fackliga organisationer har blivit en stor fråga. Många förbund erbjuder försäkringar och man märker att de spelar en större roll. Förr krävdes det ett kollektivavtal för att få en standardtrygghet. I dag behövs det medlemsförsäkringar eller individuella försäkringar för att få en trygghet, säger Håkan Svärdman.

Fakta

Rapporten baseras på en intervjuundersökning bland 1 000 förvärvsarbetande personer som Ipsos genomförde på Folksams uppdrag.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.