Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Då har du har rätt till smittbärarpenning

Anställda som misstänks vara smittade av coronavirus har möjlighet att ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Så här gör du.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Mikael Fritzon/TT
På infektionskliniken i Kalmar är man förberedd på att ta emot personer som smittats av coronavirus. Mikael Fritzon/TT

Om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst, så har du möjlighet att ansöka om smittbärarpenning. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen från Försäkringskassan, majoriteten för Salmonella.

För en månad sedan beslutade regeringen att även coronaviruset ska klassas som så kallad samhällsfarlig sjukdom och därmed har man möjlighet att ansöka om ersättning om man tvingas sitta i karantän.

– Hittills är det sju personer som har ansökt om smittbärarpenning kopplat till coronaviruset, så det är ingen jätteökning, men däremot får vi mycket frågor om vad som gäller, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare hos Försäkringskassan.

Enligt Försäkringskassan krävs dock läkarintyg om avstängning för att få smittbärarpenning.

– Om arbetsgivaren beordrar de anställda att inte komma till jobbet så bör de rimligen betala lön under tiden de är hemma, men det är en arbetsrättslig fråga och ingenting som Försäkringskassan är involverad i. Men får man ett beslut om avstängning från en läkare om att du måste avstå från arbete, så kan smittbärarpenningen bli aktuell, säger Cecilia Udin.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

Arbetsgivarorganisationen Almega rekommenderar sina medlemsföretag att låta medarbetarna som nyligen varit i coronarelaterade riskområden eller exponerats för smitta att stanna hemma 14 dagar innan de kommer tillbaka till arbetsplatsen. Almega uppmanar alla berörda medarbetare att ha en dialog med sin närmaste chef. Men vilken typ av ersättning utgår när arbetsgivaren uppmanar en medarbetare att stanna hemma?

– Om det är på arbetsgivarens initiativ att du inte kan komma till arbetet utgår lön. Är person konstaterat sjuk utgår sjuklön. Är man smittad men ändå arbetsförmögen kan man få smittbärarpenning från Försäkringskassan. Det finns stora möjligheter att utföra många tjänstemannaarbeten i kontorsmiljö hemifrån men det går förstås inte alltid, säger Sophie Thörne, arbetsrättsjurist på Almega.

Vilka frågor får ni från era medlemsföretag?
– Vi har fått en hel del frågor om vilken information som de i sin tur ska ge sina medarbetare. Det kan till exempel vara hur de ska resonera när en medarbetare kommer tillbaka från en resa i ett riskområde. Man vill att medarbetarna ska vara hemma och vill få råd kring hur man ska formulera sig.

– Det finns två delar i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i den här frågan, den ena gäller smittspridning och den andra är oro och stress hos medarbetarna.

Vilka rekommendationer ger ni om en arbetstagare har en inplanerad semester till exempelvis Iran, som är ett av länderna som UD avråder från att resa till?
– Vi tycker att man ska påtala för medarbetaren att man efter resan måste vara hemma från jobbet under 14 dagar eftersom man varit i ett riskområde. Personen tar en medveten risk och då tycker vi inte att det är självklart att arbetsgivaren ska stå för lön under inkubationstiden efteråt. Vi tror på dialog, det kanske går att flytta på semestern. Man har också ett ansvar själv som individ och bör tänka sig för två gånger. Arbetsgivarens beslut är inte riktat mot individen utan för att man tar sitt arbetsmiljöansvar.

Då har du rätt till ersättning

  • En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom
  • Du har en smitta, sjukdom eller sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenningen är 80 procent av din lön, men taket är 804 kronor per dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.