Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Het trend att vandra på semestern

Allt fler väljer att vandra på semestern. Somliga för att hela själen, andra för att njuta av naturen och samtidigt få motion.
Publicerad
Colourbox
En på flera sätt stärkande upplevelse. Colourbox

Vandring, inte bara till fjälls utan även på låg höjd, är en het trend i Sverige just nu. En färsk Novus-undersökning visar att en fjärdedel av svenskarna helst vill vandra på semestern. Tidigare lockade vandring mest äldre men engagerar numera allt yngre personer. Oavsett ålder är det naturintresset som är den gemensamma nämnaren.

För den som vill vandra i Sverige finns leder i alla väderstreck och svårighetsgrader. Dels finns de statliga vandringslederna, som Kungsleden i norr, Jämtlandstriangeln och Sörmlandsleden, men även kommunerna drar sitt strå till stacken. I Skåne till exempel gick 33 kommuner ihop år 2016 och rustade upp vandringslederna där.

Olle Ingemarsson är en inbiten vandrare. Han har gått Sörmlandsleden här i Sverige men även Inkaleden i Peru och han har vandrat i Indien och i Nepal. Sedan han gick pilgrimsleden Il Camino de Santiago förra sommaren är det dock ”Caminon” som gäller för honom. Han har till och med tatuerat in symbolen för Il Camino på underarmen. Den är indelad i olika leder som alla går till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien.

Under den 80 mil långa vandringen lärde han känna många likasinnade. Några av dem genomgick livsomvälvande förändringar. Han mötte vandrare med cancer eller med sorg över ett barn som dött, andra fyllde jämnt. Själv hade han just separerat från sin fru.

– Det var otroligt kraftfullt med alla kvinnor och män i alla åldrar från olika delar av världen som jag mötte, alla samtal som vi hade, måltiderna vi delade. Under vandringen blev bakgrund och andra sammanhang helt oviktiga, säger han.

För Olle Ingemarsson handlade det även om en längtan efter ett långsammare liv och möjligheten att äga sin tid utan avbrott.

– Att vandra är enkelt och förutsägbart, man bara går. Trots att sträckan på 80 mil är fysiskt ansträngande klarar de flesta av det, eftersom man vandrar utifrån sina egna förutsättningar, så långa eller korta etapper man vill och i det tempo man vill.

Han sov på härbärgena som ligger tätt längs med vägen. I ryggsäcken, som väger fem kilo, fanns en sovsäck, regnskydd, strumpor, kalsonger, långbyxor, en t-shirt. Varje eftermiddag när han vandrat färdigt för dagen tvättade han.

– När jag kom hem var jag i mycket bättre balans. Vandring är politisk kraft, en protesthandling mot alla som bygger murar och mot hierarkier. Men för dem som har en fördomsfull världsbild passar det inte – eller så är det tvärtom de som borde ge sig ut och vandra.

I sommar planerar Olle att fortsätta vandra Caminon, bland annat längs Portugals kust.


Foto: Colourbox

Text: Sofia Broomé

3 PILGRIMSLEDER

  • Pilgrimsleden Il Camino eller Jakobsleden som den också kallas går genom hela Europa till Santiago de Compostela.
  • I Sverige och Norge finns den 60 mil långa pilgrimsleden S:t Olavsleden, som börjar i Selånger och leder fram till Nidarosdomen i Trondheim.
  • En kortare pilgrimsled är den 11 mil långa Ingegerdsleden mellan Stockholm och Uppsala. Den börjar vid Storkyrkan i Stockholm och slingrar sig mellan medeltidskyrkor och bondbyar fram till Uppsala domkyrka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

6 sätt att minska semestervreden

Vem får alltid förlägga ledigheten som den vill på jobbet? Att navigera i semesterscheman kan skapa både irritation och konflikt. Men med tydlighet ökar känslan av rättvisa, menar organisationspsykologen Magnus Stalby.
Lina Björk Publicerad 9 april 2025, kl 06:00
siffror i en kalender
När semesterschemat ska läggas är det svårt att få alla nöjda. Men det finns saker att tänka på för att öka känslan av rättvisa, säger organisationspsykologen Magnus Stalby. Foto: Colourbox

Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning? 

Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.  

Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.

– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa. 

Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.

– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation. 

Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.

– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten. 

Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.

– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält. 

Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.   

– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull. 

Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.  

– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod. 

Semester: det här har du rätt till

  • Enligt lag har du rätt till 25 dagar semester. Många har, som tack vare sina kollektivavtal, fler dagar än så.
     
  • Lagen säger att du har rätt att ta ut semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. 
     
  • Mellan juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet. (Obs det finns undantag i avtal.)
     
  • Arbetsgivaren har rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester.
     
  • Om du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut semester betalas den ut som semesterersättning.
     
  • Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig och spara semesterdagarna. 
     
  • Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem.
Röda dagar 2025. En kalender med ordet 2025 skrivet i rött mitt i.
Röda dagar 2025 - så gör du för att maxa ledigheten. Planera för mesta möjliga ledighet 2025. Upptäck alla röda dagar och hur du kan ta ut semester smartast för att få ut mesta möjliga lediga dagar. Foto: Colourbox.

Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.

Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Röda dagar och helgdagar 2025

1 januari (onsdag) Nyårsdagen

6 januari (måndag) Trettondagen

18 april (fredag) Långfredagen

20 april (söndag) Påskdagen

21 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (torsdag) Första maj

29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

6 juni (fredag) Sveriges nationaldag

8 juni (söndag) Pingstdagen

20 juni (fredag) Midsommarafton

21 juni (lördag) Midsommardagen

1 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (onsdag) Julafton

25 december (torsdag) Juldagen

26 december (fredag) Annandag jul

31 december (onsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

Maxa ledigheten så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.

Första maj, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.

Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.