Hoppa till huvudinnehåll
Semester

20 viktiga frågor om semestern

Jag ska hoppa fallskärm hela min semester, säger Hanna Törnqvist, en av de anställda i turistbranschen som berättar om sina bästa semestertips i vår enkät. Vad händer om hon vrickar foton och tvingas sjukskriva sig under ledigheten? Svaret hittar du bland de 20 viktiga frågor om semestern som vi sammanställt.
Publicerad

Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.

Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.

1. Hur lång semester har jag laglig rätt att få?

Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.

2. Har jag själv rätt att bestämma hur jag tar ut semestern i sommar?

Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
 

3. Vilken semesterlön ska jag få?

Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.

Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.

4. Vad är semesterersättning?

Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.

5. Vi lämnar in våra semesterönskemål redan i mars, men när måste arbetsgivaren informera mig om när jag får min semester?

Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.

6. Jag ska börja jobba deltid. Det blir 75 procent från och med april i år. Hur påverkar det årets semester? Blir den kortare än tidigare? Vad säger kollektivavtalet?

Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.

7. Jag har sagt upp mig och har 3 månaders uppsägningstid. Sista arbetsdagen är i maj. Kan arbetsgivaren säga att jag måste ta ut min semester?

Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.

8. Har jag rätt till fler semesterdagar när jag fyllt 40 år?

Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.

9. Jag började min anställning i januari har jag rätt till semester i sommar eller kan jag få förskottssemester?

Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.

10. Vad är semesterår och intjänandeår?

Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.

11. Jag har varit föräldraledig och skall börja jobba igen. Har jag rätt till någon betald semester?

Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.

12. Jag vill inte ha mer än 3 veckors semester i sommar, kan jag spara resten?

Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.

13. Om jag blir sjuk på semestern vad händer då med mina semesterdagar?

Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.

14. Jag vill ta ut semester i halvdagar, kan jag det?

Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.

15. Min arbetsgivare stänger i sommar, måste jag ta semester då?

Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.

16. Min arbetsgivare säger att semesterersättningen ska ingå i lönen. Stämmer det?

Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning

17. Om jag är sjuk och får ersättning från försäkringskassan, kan jag då samtidigt ta ut semester?

Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.

18. Vad händer med mina sparade semesterdagar om min anställning upphör? Vad händer med semesterdagarna som jag inte hinner med att ta ut?

Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.

19. Jag är långtidssjukskriven, tjänar jag in någon semester då?

Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.

20. Är uppsägningstiden semesterlönegrundande?

Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Snabbkurs i semesterlagen

Tanken med semester är att du ska koppla av jobbet och koppla ur hjärnan. Men innan du drar ur sladden kan det vara klokt att slänga ett öga på dina rättigheter, så du kan slöa i hängmattan i trygg förvissning om att inte bli snuvad på semesterlön.
Johanna Rovira Publicerad 31 juli 2026, kl 06:01
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

25 dagars semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Få av Unionens avtal ger extra semesterdagar. 

Extra ledighet kan kosta

Många anställda som har oreglerad arbetstid har fått extra semesterdagar som kompensation. Ställs du inför valet att byta bort din övertidsersättning mot en veckas extra semester så tänk på att det kan bli en olönsam affär om du jobbar över mycket.

 

Högre lön under semestern

Under semestern behåller du din lön plus semestertillägg, det kallas semesterlön. Semestertillägget är något högre om du har kollektivavtal. Hur hög din semesterlön är kan du räkna ut på unionen.se 

 

Obetald semester frivilligt

Arbetsgivaren kan bestämma när du ska ha semester, däremot aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

 

Ha koll på ersättningen

Du har rätt att ta semester oavsett hur kort tid du har jobbat. Om du inte tar semester – se till att du får ut semesterersättning när du slutar. Semesterersättningen ingår aldrig i lönen. 

 

Semester med rörlig lön

Har du rörlig lön behöver du också hålla ett vakande öga på din semesterlön. Även den rörliga delen ska ligga till grund för semesterlönen.  

 

Förskottssemester en möjlighet

Även om du är nyanställd har du rätt till semester, men inte alltid semesterlön – enligt lagen måste du tjäna in semestern först (om inte ditt så kallade intjänandeår sammanfaller med semesteråret).   Arbetsgivaren kan dock erbjuda dig förskottsemester som du måste betala tillbaka om du säger upp dig själv inom fem år. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs skulden, likaså om du säger upp dig efter fem år. 

 

Semester för lediga

Du har rätt till semesterledighet även om du är föräldraledig eller sjukskriven.  Om semestern är fullt betald eller inte beror dock på hur länge du varit borta från jobbet. 

 

4 sommmarveckor i sträck

Enligt lagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. I vissa av Unionens avtal är semesterperioden längre och för säsongsanställda finns avtal som ser annorlunda ut. 

 

Spara till långledigt

Du kan spara allt utöver 20 semesterdagar i fem år – om du inte tagit ut dina sparade dagar efter fem år har arbetsgivaren rätt att antingen tvångsutlägga semestern eller ge dig en klumpsumma motsvarande semesterlönen för de sparade dagarna.

Besked i tid

Om arbetsgivaren på eget bevåg lägger ut din semester måste du underrättas om detta minst två månader i förväg. Men det finns ingen sådan tidsgräns för arbetsgivaren att ge dig beskedet om ditt semesterönskemål beviljats eller inte.

 

Risk spara för länge

Att spara semesterdagar för länge kan vara vanskligt om det saknas kollektivavtal och du skulle gå ner i arbetstid (då devalveras värdet på semesterdagarna) eller om företaget går i konkurs - sparad semester riskerar att brinna inne i en konkurssituation