Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

SAS slöjförbud inte diskriminering

SAS gjorde sig inte skyldig till diskriminering när en kvinna fick veta att hon måste ta av sig slöjan för att få jobb som incheckare, anser Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Anita Täpp Publicerad
Sören Andersson/TT
Sören Andersson/TT

Förra våren sökte Aye Alhassani jobb som incheckningspersonal för SAS på Arlanda. Hon fick då veta att flygbolaget inte tillåter att några synliga religiösa, politiska eller ideologiska symboler bärs tillsammans med uniformen.

– Rekryteraren frågade om jag kunde tänka mig att ta av mig slöjan, att det var ett ultimatum för att få jobbet på SAS. Men för mig är det inget alternativ, säger Aye Alhassani till SVT Nyheter.

Eftersom hon upplevde att hon blivit diskriminerad och sedan fallet lett till en omfattande debatt utredde DO ärendet och har nu kommit fram till att SAS inte har gjort sig skyldig till diskriminering. I sitt beslut framhåller DO att EU-domstolen slagit fast att klädregler som förbjuder slöja för anställda som kommer i kontakt med kunder inte är diskriminerande.

SAS uppger att möjligheten att få anställning på flygbolaget generellt inte påverkas av att en arbetssökande bär huvudduk av religiösa skäl och att deras ”neutraliseringskod” bara gäller anställda med kundkontakt. DO påpekar att bedömningen att SAS uniformspolicy inte strider mot diskrimineringslagen grundar sig på att den endast gäller anställda med direkt kundkontakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.