Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Facklig ilska mot bemanningsföretag

SAS startar upp två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Det hotar svenska arbetstillfällen men också vilka villkor som ska gälla för kabinanställda, menar Viktoria Svensson, klubbordförande för kabinfacket på SAS.
Lina Björk Publicerad
Privat, Johan Nilsson/TT
"Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal," säger Viktoria Svensson klubbordförande på SAS. Privat, Johan Nilsson/TT

Enligt SAS är det en fråga om överlevnad som gör att man startar upp två nya bolag utanför Sverige. Dotterbolagen kommer att flyga de linjer och destinationer som de SAS-anställda i dag arbetar på och teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som nu inte kommer att komma tillbaka.

– Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal. Detta är ett hot mot våra arbetstillfällen, den svenska modellen och fackföreningsrörelsen, säger Viktoria Svensson, klubbordförande för Unionen på SAS

Oro för försämrade villkor

De anställda som jobbar kvar inom SAS är oroliga att de villkor som förhandlats fram för de anställda i dotterbolagen kommer att användas för att försämra villkor för SAS-anställda i Sverige. Det kan handla om kortare matraster, framförhållning i schemaläggning, återhämtning och antal flygtimmar. 

– Exempelvis finns ett skydd som säger att vi får flyga max 60 timmar i veckan om situationen kräver det. Men den rekommendationen har i stället blivit ett golv på många bolag och de anställda får inte den återhämtning de behöver. 

Fick stöd under pandemin

Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS under pandemin för att rädda jobb. Man fick bland annat kreditgarantier, kapitaltillskott och permitteringsstöd, till en sammanlagd summa på 400 miljoner kronor. Permitteringsmöjligheten gjorde att bolaget kunde fortsätta att flyga inrikes under hela pandemin. Den möjligheten kommer inte att finnas kvar om en ny våg av covid-19 skulle lamslå samhället under 2022.

– De linjerna kommer att flygas av bemanningsbolagen. Just nu är det många anställda som mår väldigt dåligt av det här. Vi i Unionenklubben värnar också om bolaget, vi försöker spara pengar till företaget, men det här är inte rätt väg att gå, säger Viktoria Svensson.

I en interpellation, alltså frågor som ställs till ministrar i regeringen och sedan debatteras i kammaren, har Vänsterpartiet tagit upp frågan om hur företag som fått permitteringsstöd sedan inte respekterat arbetsrätten. Frågan ska diskuteras senast den 25 oktober. 

Läs mer:

SAS ber anställda sänka sina löner

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Så funkar permittering 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.