Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Säljaren Göran: ”Man måste vara stark, annars går man sönder”
Nära 30 års framgångsrik försäljning är inte mycket värt om man inte når budget. Det har toppsäljaren Göran nyligen fått erfara efter att hans största kund plötsligt frös alla inköp.
Nu sitter jag i ”skruvstädet” och det finns en förväntan att jag ska söka andra jobb.
Det säger Göran, som har jobbat som säljare i den internationella jättekoncernen i snart 30 år. Han har arbetat sig uppåt i företaget och har i dag en position där han ansvarar för affärer för mångmiljonbelopp. Det är affärsuppgörelser som kan ta allt från ett par månader till ett par år. Att vara ute och träffa kunder är det bästa han vet.
– Jag kan verkligen det här jobbet, men vet också vad jag är mindre duktig på. Det kan vara en honungsfälla om det går riktigt bra och man har många affärer i omlopp samtidigt. För mig har det varit en mognadsprocess att lära mig att säga nej, för tackar man ja till allt räcker plötsligt dygnets timmar inte till.
Han bär en ledig mörk kavaj och svarta jeans och har håret bakåtstruket. Framtoningen är mjuk och behaglig och rimmar illa med klichébilden av en framgångsrik säljare som tuff och påstridig. Pondus och självförtroende är det däremot ingen brist på.
Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig
Som säljare gäller det att alltid ligga på topp – att inte nå budget finns inte. Och det är extra tydligt när man befinner sig på Görans nivå. Budgeten han ska leverera baserar sig på avdelningens fjolårsresultat och är inte förhandlingsbar. De som visar tecken på minskad hunger eller haltande resultat blir ifrågasatta av ledningen.
Läs mer Unionen: Hårdare klimat för säljare
– Pressen att inte misslyckas är enorm och den har tärt på mig. Jag har sett många duktiga kollegor bli brutalt behandlade internt för att de inte nått sina försäljningsmål, berättar han.
Den som kan hantera pressen och ro affärer i hamn kan däremot tjäna enorma belopp. Görans grundlön är 70 000 kronor i månaden men han tjänar i själva verket mycket mer, oftast mellan en och två miljoner om året tack vare ett provisionssystem.
– Varje medalj har en baksida. I det här jobbet arbetar du mer eller mindre jämt. Någon period låg jag på 1 100 övertidstimmar. Men jag har inte rätt att klaga, jag har fått uppskattning och blivit belönad. Men jag hade inte fått vara kvar så här länge om jag inte levererat.
Att det kan svänga snabbt på toppen har Göran nyligen fått erfara. Görans överlägset största kund, som årligen köper tjänster från bolaget för över en miljard, drog förra året i nödbromsen och frös alla inköp. Plötsligt var det omöjligt för honom att göra affärer.
Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare
– Det gick av förklarliga skäl inte så bra för mig förra året, så nu sitter jag själv i ”skruvstädet”. Häromdagen fick jag en ”heads up” av min chef och nu behöver jag ta ställning till min situation.
Att Göran klarat budget alla andra år och dragit in enorma belopp till sin arbetsgivare är inget som skyddar honom från att bli ifrågasatt. Inte heller att försäljningstappet beror på yttre faktorer som han inte kunnat styra över. Göran konstaterar luttrat att hos hans arbetsgivare är man aldrig bättre än sin senaste affär.
– Mina chefer förstår, men de har i sin tur chefer över sig utomlands som struntar fullständigt i orsaken, för dem talar siffrorna sitt tydliga språk. Jag får nog inte sparken men det finns en klar förväntan att jag ska söka andra jobb. Jag får se hur jag gör för jag skulle få lappsjuka av att sitta här i huset och leka kontor bland alla som tror att livet är en Excelfil.
– Jag beklagar mig inte, för jag vet vad jag gett mig in på och kan spelreglerna. Men helst skulle jag förstås önskat att få sluta av eget val.
Göran nämner vikten av balans i arbetslivet, att vågskålen inte får tippa över.
– Att vara säljare ett helt yrkesliv har varit tufft men jag har också haft väldigt roligt. Det ena måste väga upp det andra. Jag kan ta smällar och tjyvnyp så länge det är övervägande kul. Man måste vara stark, annars går man sönder – grejar man det kan det vara det bästa jobbet.
Fotnot: Unionenklubben på företaget bekräftar bilden av en press från den utländska ledningen som sipprar ner på alla i organisationen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Klart: Nu ska koldioxiden fångas in
Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.
Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.
– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan.
Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.
Beslut om att satsa på att fånga koldioxid
I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.
Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden.
Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.
På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.
– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.
Ska leda till negativa utsläpp
Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten.
Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.
– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.
Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp.
– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn.
Parisavtalet
- Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
- Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
- Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kritik från andra forskare
Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:
– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?
Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.
– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.
Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.
– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.
Är det inte viktigt att någon går före?
– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.
Exergis vd håller inte med om kritiken
Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.
– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.
Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?
– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.
Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?
– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert.
Bärbara gasvarnare ett måste
En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen.
– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson.
Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).
– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.
Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls.
– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.
Torbjörn Tenfält
Förgiftning vid 10 procent koldioxid
- 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
- I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
- Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
