Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så påverkar pandemin din lön

I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Susanne Spector, analytiker på Nordea, tror på ett treårigt avtal. Fredrik Sandberg / TT

Många kollektivavtal löpte ut sista mars i år. Om allt hade varit som vanligt hade därmed majoriteten av Unionens medlemmar fått en löneförhöjning den 1 april. Men så kom coronakrisen och fack och arbetsgivare enades om att förlänga avtalen och skjuta upp avtalsrörelsen till hösten. Planen är att de nya avtalen ska gälla från den 1 november i år.

Susanne Spector är analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor. Hon tror på ett treårigt avtal med lägre löneökningar de första åren och lite högre det sista.

– En anledning till att vi tror på ett långt avtal är att pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv är villkorad med att nästa avtal ska gälla till 2023. Alternativen är antingen ett väldigt kort avtal på sex månader eller ett på 18 månader. Men fack och arbetsgivare har ganska stor samsyn och står inte särskilt långt ifrån varandra vad gäller löneförväntningarna på några års sikt. Vi tror på avtalade löneökningar på 1,8 procent i år och att vi sedan successivt rör oss mot 2-2,2 procent, säger hon.

I år blir det förmodligen inga retroaktiva löner – i så fall enbart från den 1 oktober, tror Susanne Spector.

På lite längre sikt kommer lönerna inte att påverkas särskilt mycket av pandemin, enligt Nordeas prognos. De kommande fem åren räknar Susanne Spector med en löneökningstakt liknande den vi har haft de senaste fem åren.

Läs mer Industriarbetsgivarna: 2020 ett förlorat år

– Historiskt har svenska löner i viss mån påverkats av konjunktursvängningar. Samtidigt har både arbetsgivare och fackförbund haft långsiktiga perspektiv i förhandlingarna. Det har inneburit att löneökningstakten inte har växlat upp så mycket i högkonjunktur och inte växlat ner så mycket i lågkonjunktur som de skulle ha gjort utan avtal, säger hon.

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom, vill inte uttala sig om några siffror i kommande avtal, men pekar på att lönebildningen ska vara en stabiliserande faktor i samhällsekonomi, och inte påverkas alltför mycket av tillfälliga konjunktursvängningar.

Det finns dessutom tecken på att den ekonomiska återhämtningen kan gå fort, menar hon. Eftersom det den här gången inte rör sig om en finansiell kris som kan ge långvariga negativa effekter, står industrin redo att växla upp så fort ett vaccin är på plats.

–  Vår bild är att svensk industri var konkurrenskraftig när man gick in i krisen, då klarar man sådana här utmaningar också.

Pandemin kan till och med ha positiva effekter på sikt, särskilt för vissa tjänstemän som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

– Det vi ser nu är att företag gör strukturella förändringar och effektiviserar. Pandemin driver på digitaliseringen och påverkar sammansättningen av personalstyrkan, efterfrågan på högkvalificerad personal ökar ännu mer.

Det i sin tur borde leda till en ökad kompetensutveckling, resonerar hon. För arbetslösa är utbildning ofta vägen till nytt jobb, samtidigt finns det tid för dem som är permitterade att gå kortare kurser. Den relativa stiltjen i ekonomin skapar också nya möjligheter för arbetsgivarna. 

– Vissa typer av kompetenser kommer det fortfarande vara svåra att rekrytera, därför måste arbetsgivarna satsa på att utveckla den befintliga personalen också. Det finns det större utrymme för nu.

(Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.