Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så motar du din jobbångest

Bara några dagar kvar av sommarsemestern med vetskapen om att det är ett år kvar till nästa? Eller kanske har du just börjat jobba igen? Då kan jobbångesten ha smugit sig på. Men det finns knep att mota den. Här ger tre av Unionens förtroendevalda sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock.
Känner du jobbångest efter semestern? Shutterstock.

Peter Schyllberg, ordförande i Unionens Evryklubb på TietoEvry, som har fem veckors sammanhängande semester och börjar jobba på måndag.

Har du haft eller har jobbångest?
– Ja, nu börjar den komma, även om den är mycket mindre nu än den har varit tidigare. För normalt under de sista 30 åren, när jag både haft mitt IT-jobb och varit fackligt aktiv, har jag alltid haft riktig jobbångest den här tiden på året. Då har den kommit redan när halva semestern har gått.

– Och tyvärr är det ju så på många företag i dag att ingen tar över ens jobb när man är borta. Men på senare år har jag ändå haft förmånen att kunna styra mycket av mitt jobb själv och nu vet jag vad jag ska göra framöver och känner mig ganska trygg i det jag ska göra i år. Så nu är det inte så farligt med jobbångesten.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Att man runt en månad innan semestern planerar så att man blir klar med sina grejer innan dess om det är möjligt. Det har jag vetat länge men ändå glömt bort. Men i år har jag gjort det och inte heller öppnat datorn under semestern, vilket har varit jättebra.

Har du fler råd?
– Att man ska vara snäll mot sig själv när man börjar jobba. Att man har en positiv egoism så att man tänker på sig själv och gör en sak i taget i stället för att dra igång för mycket på samma gång. För ingen tackar en ändå om man stressar och pressar sig själv tills man knäcker sig.

"Jag har inte haft någon ångest"

Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, som haft fyra veckors semester och började jobba i måndags.

Har du haft eller har jobbångest?
– Klart det var lite ”hoppsan, var det här semestern?” när jag började i måndags. Men jag har inte haft någon ångest. Jag har ändå ett roligt och omväxlande jobb och den här veckan är det inte heller så många möten och då kan man ju mer smyga igång jobbet.

– Men visst har jag haft jobbångest tidigare, när jag har haft lite längre semester och kanske också kommit tillbaka senare, när kollegorna redan varit på plats ett tag och det redan är full fart på jobbet. Då är man inte på samma våglängd och då har det varit lite jobbigt ibland.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Ett bra råd, som jag tyvärr ändå själv brukar glömma, är att man börjar semestern på en torsdag och kommer tillbaka på en torsdag.

Har du fler råd?
– Det beror ju på varför man har ångest. Om man känner det är jobbigt därför att det är ett helt år till nästa sommarsemester kanske man kan ta kommandot över den känslan genom att planera en kortare ledighet framöver om möjligt. Men om ångesten i stället beror på att man inte trivs på sitt jobb kan man ju också bestämma sig för att ta tag i det nu och planera för att göra något annat.

"Numera vet jag att det ordnar sig"

Dennis Frid, ordförande för Unionenklubben på Clas Ohlson i Insjön, som har haft tre veckors semester och nu är inne på sin andra arbetsvecka.

Har du haft eller har jobbångest?
– Nej i år har jag helt kunnat kopplat bort jobbet. Men visst har jag haft det förut. På min avdelning har det varit så hektiskt så att man inte har fått undan allt innan semestern och sedan har man också varit relativt ensam när man kommit tillbaka.

– Men i år fick jag undan allt och sedan har det också varit väldigt lugnt sedan jag kom tillbaka. Det beror också på att jag jobbar i en tätt sammansvetsad grupp nu, där vi alla är prestigelösa och hjälper varandra. Då kan man slappna av mer.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Det handlar nog både om hur man går in i semestern, hur det såg ut då och vilka planerna är framåt. Men en sak jag tror kan vara bra är att, som jag, ha en kortare sommarsemester och i stället flera kortare ledigheter inplanerade under hösten och vintern.

Har du fler råd?
–  Ja, jag tror att det handlar mycket om ens eget förhållningssätt. Att man behöver få ett lugn genom att intala sig själv att man bara behöver göra så mycket som man hinner varje dag utan stress. Själv kände jag förr alltid en stark ångest inför att komma tillbaka till en proppfull mejlkorg som jag visste skulle ta flera dagar att gå igenom. Men numera vet jag ju att det ordnar sig, att jag snart kommer i kapp med den, och då behöver jag inte bli stressad av det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.