Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så motar du din jobbångest

Bara några dagar kvar av sommarsemestern med vetskapen om att det är ett år kvar till nästa? Eller kanske har du just börjat jobba igen? Då kan jobbångesten ha smugit sig på. Men det finns knep att mota den. Här ger tre av Unionens förtroendevalda sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock.
Känner du jobbångest efter semestern? Shutterstock.

Peter Schyllberg, ordförande i Unionens Evryklubb på TietoEvry, som har fem veckors sammanhängande semester och börjar jobba på måndag.

Har du haft eller har jobbångest?
– Ja, nu börjar den komma, även om den är mycket mindre nu än den har varit tidigare. För normalt under de sista 30 åren, när jag både haft mitt IT-jobb och varit fackligt aktiv, har jag alltid haft riktig jobbångest den här tiden på året. Då har den kommit redan när halva semestern har gått.

– Och tyvärr är det ju så på många företag i dag att ingen tar över ens jobb när man är borta. Men på senare år har jag ändå haft förmånen att kunna styra mycket av mitt jobb själv och nu vet jag vad jag ska göra framöver och känner mig ganska trygg i det jag ska göra i år. Så nu är det inte så farligt med jobbångesten.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Att man runt en månad innan semestern planerar så att man blir klar med sina grejer innan dess om det är möjligt. Det har jag vetat länge men ändå glömt bort. Men i år har jag gjort det och inte heller öppnat datorn under semestern, vilket har varit jättebra.

Har du fler råd?
– Att man ska vara snäll mot sig själv när man börjar jobba. Att man har en positiv egoism så att man tänker på sig själv och gör en sak i taget i stället för att dra igång för mycket på samma gång. För ingen tackar en ändå om man stressar och pressar sig själv tills man knäcker sig.

"Jag har inte haft någon ångest"

Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, som haft fyra veckors semester och började jobba i måndags.

Har du haft eller har jobbångest?
– Klart det var lite ”hoppsan, var det här semestern?” när jag började i måndags. Men jag har inte haft någon ångest. Jag har ändå ett roligt och omväxlande jobb och den här veckan är det inte heller så många möten och då kan man ju mer smyga igång jobbet.

– Men visst har jag haft jobbångest tidigare, när jag har haft lite längre semester och kanske också kommit tillbaka senare, när kollegorna redan varit på plats ett tag och det redan är full fart på jobbet. Då är man inte på samma våglängd och då har det varit lite jobbigt ibland.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Ett bra råd, som jag tyvärr ändå själv brukar glömma, är att man börjar semestern på en torsdag och kommer tillbaka på en torsdag.

Har du fler råd?
– Det beror ju på varför man har ångest. Om man känner det är jobbigt därför att det är ett helt år till nästa sommarsemester kanske man kan ta kommandot över den känslan genom att planera en kortare ledighet framöver om möjligt. Men om ångesten i stället beror på att man inte trivs på sitt jobb kan man ju också bestämma sig för att ta tag i det nu och planera för att göra något annat.

"Numera vet jag att det ordnar sig"

Dennis Frid, ordförande för Unionenklubben på Clas Ohlson i Insjön, som har haft tre veckors semester och nu är inne på sin andra arbetsvecka.

Har du haft eller har jobbångest?
– Nej i år har jag helt kunnat kopplat bort jobbet. Men visst har jag haft det förut. På min avdelning har det varit så hektiskt så att man inte har fått undan allt innan semestern och sedan har man också varit relativt ensam när man kommit tillbaka.

– Men i år fick jag undan allt och sedan har det också varit väldigt lugnt sedan jag kom tillbaka. Det beror också på att jag jobbar i en tätt sammansvetsad grupp nu, där vi alla är prestigelösa och hjälper varandra. Då kan man slappna av mer.

Vad är ditt bästa tips mot ångesten?
– Det handlar nog både om hur man går in i semestern, hur det såg ut då och vilka planerna är framåt. Men en sak jag tror kan vara bra är att, som jag, ha en kortare sommarsemester och i stället flera kortare ledigheter inplanerade under hösten och vintern.

Har du fler råd?
–  Ja, jag tror att det handlar mycket om ens eget förhållningssätt. Att man behöver få ett lugn genom att intala sig själv att man bara behöver göra så mycket som man hinner varje dag utan stress. Själv kände jag förr alltid en stark ångest inför att komma tillbaka till en proppfull mejlkorg som jag visste skulle ta flera dagar att gå igenom. Men numera vet jag ju att det ordnar sig, att jag snart kommer i kapp med den, och då behöver jag inte bli stressad av det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010