Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så lycklig blir du av din lön

Att lönen är rättvis är viktigare än hur hög den är. Därmed inte sagt att storleken inte har någon betydelse. Forskning visar att lyckan klingar av efter en viss nivå.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Vad gör att vi trivs och mår bra på jobbet? Många faktorer så klart: bra arbetsmiljö, trevliga arbetskamrater och en kompetent chef. Och en bra lön så klart.

– Lönen är en viktig komponent, men rättvisan är viktigare än själva nivån. En sjuksköterska kan vara lyckligare på jobbet än en läkare om han eller hon upplever att hon är rättvist lönesatt, medan en bankdirektör som tjänar fem miljoner om året kan vara missnöjd om någon annan tjänar mer, säger Henry Montgomery, som är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet och forskare.

Men summan du tjänar spelar ändå viss roll för hur stor lycka du upplever, i alla fall till en viss nivå.  Då handlar det mer om vad du får ut av pengarna. Forskning visar att upp till runt 60 000 kronor i månaden ökar lyckonivån, men efter det planar den ut.

– Det är en nivå där de flesta klarar sig väldigt bra. Du har råd att unna dig och må bra, men mycket mer lön än så gör ingen skillnad.

Att ha flow, alltså bli uppslukad av en aktivitet som gör att du känner att allt flyter på, och har kontroll är också något som skapar lycka. Och att ha flow inträffar oftare på jobbet än hemma enligt Henry Montgomery.

– Vi har mer ställtid på fritiden än på jobbet. Vi står och väntar på bussen, i köer, i telefon och så vidare. Så det är lättare att få en känsla av flow på arbetet.

Överlag ligger Sverige högt upp på listorna över länder där människor är mest lyckliga. Gemensamt för länderna i topp är att de är välfärdsstater där jämlikhet, trygghet och tillit är viktiga faktorer. Ungdomar och äldre personer är i genomsnitt lyckligare än personer i medelåldern. Som minst lycklig är du mellan 45 och 50 år.

– Som ung har du hela livet framför dig och inte så många krav. När du kommer in i vuxenlivet ska du klara av allt du drömt om, vilket kan vara stressande. Men som gammal kan du luta dig tillbaka, säger Henry Montgomery.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.